Kv
Danska regeringen har påbjudit val till pro-
vinsständerförsamlingen i Slesvig före utgån-
gen af detta år.
Ur Franska Monitören meddela vi nedan-
före en märklig artikel, som synes bekräfta
ryktena om kejsardömets snara utropande.
DANMARE.
Den 17 September har utkommit ett köng-
ligt patent om val af deputerade och supple-
anter till en provinsständerförsamling för Sles-
vig. Någon ny vallag är icke uppgjord, utan
valen skola ske efter den gamla aristokratiska
vallagen af 1834, som lägger makten i de
tysksinnade godsegarnes händer och icke lå-
ter den danska allmogen korama till orda.
Fedrelandet, yttrar härom:
Det är med stort bekymmer vi se denna ätgärd
vidtager. Hvar och en som betraktat de slesvigska
förhöllandena på närmare häll, mäste veta, att det
är omöjligt annat, -än att pluraliteten i en slesvigsk
ständerförsamling, sammansatt efter den gamla valla-
gen, mäste blifva schleswigholsteinsk, emedan vallagen
begränsar valbarheten till ett ringa antal af förmögna
och utesluter pluraliteten af mindre egendomsbesit
tare frän valrätt, och emedan den har fördelat val-
distrikterna så, att den tyska delen af Slesvig, oak
tadt den är mindre än den danska, dock väljer de
flesta representanterna. Om nu grefve Carl Molike
icke inser detta, så är han i sanning Högst opassande
till minister för Slesvig; men om ban vet det, hvar-
före vill han utsätta de blott till hälften befästade för-
hällandena för den nya skakning, som nödvändigt
skall blifva en följd af det sehleswig-holsteinska partiets
valagitationer? Hvarföre uppskjuter man icke detta
gteg så länge det på nå.ot sätt är möjligt, nemligen
till dess danska riksdagen. blifvit färdig med sin
granskning af regeringens organisationsplan ? Eller
om det skulle våra särskilda orsåker, som göra sam-
mankallandet önskligt, t. ex. reformer i lagskipnib-
gen eller afgörandet af den länge uppskjutna ersätt-
ningsfrågan, hvarföre har mån då icke utfärdat en pro-
visorisk vallag, söm utan att förändra valvilkorens
karakter, utvidgade valbarbeten och valrätten och in-
delade distrikterna på ett rättvisare sätt?
Professor Clausen har blifvit återvald till
rektor för Köpenhamns universitet.
Krigsministern Hansens åtgärd att förlägga
holsteinska trupper till Köpenhamn börjar att
bära frukter. Flera förargliga och till och
med blodiga uppträden hafva på den sednaste
tiden egt rum, som icke synnerligen vittna
om: den senighet och den: hjertliga stämning
samt den hos Holsteinarne rådande ifvern att
få offra lif och blod för Danmark, hvarom
hr Hansen nyligen yttrade sig så rörande i en
skål för konungen. - Vi meddela om dessa upp-
träden följande detaljer:
Den 24 Sept. på aftonen inträffade på Christians-
bavn ett alivarsamt slagsmål mellan danska och ty-
eka soldater. Sex danska traäinkonstaplar hade varit
inne på en källare, för att vexla och dela sin aflö-
ning, som de den dagen hade mottagit. De inbjödos
af en civil att dricka ett glas och uppstämde sängen
om slaget vid Fredericia. . En holsteinsk jägare, som
setat i en vrå, gick hastigt bort och kom tillbaka med
en förstärkning af 5 till 6 kamrater, af hyilka ev
mycket utmanande vände sig till konstaplarne, slog i
bordet och förklarade, att om bolsteinaråe icke finge
sjunga meerumscblungen, så finge de danska sol-
daterna icke keller sjunga sina krigsvisor. Då en
trainkonstapel, som för öfrigt icke deltagit i sängen,
helt lugnt anmärkte, att de icke kände något sådant
förbud och derföre skulle fortfåra att sjunga, ble!
kolsteinaren rasande, och i.det han hotade att hemta
vakten, gaf han sina kamrater en vink. Genastfyll-
des rummet med bolsteinska jägsre. Deras ordföran
des beteende blef nu mera hotande; ban satte sin
knytväfve för konstapelns ansigte och förklarade sig
vara en äkta slesvig-holsteinare. De danska konstap-
larne sökte länge med foglighet få dem till rätta,
men förgäfves; och nu börjades ett häftigt slagsmöl,
dö tvevne konstaplar blefvo illa särade af sabelhugg.
I mändags blefvo 20 man holsteinska soldater a!
16:e och 17: bataljonen utjagade frän en krog på
Adelgaden för ostyrigt beteende, Wtkomna på gatan
drogo de sina hirschfängare och höggo in på ätskil-
ligt värnlöst folk, som hade samlat sig utanför, vid
hvilket tillfälle en förbigäende qvinna blef särad af
sabelhugg. Större olycka skulle utan tvifvel inträffat
om icke 5 polisbetjenter, som i rättan tid ankommo,
med mycket mod hade kastat sig mellan soldaterna:
klingor och det värnlösa folket, och förmädde de först-
nämnde att taga vägen nedst Sölvgaden. Men i det
de nu störtade ned ät gatan, höggo de med sina
hirschfängare in på hvar och en; som de mötte. En
äldre man fick bärvid ett hugg i armen, en annan
ett i hufvudet. Fyra personer, hvaribland en polis-
betjent, hafva svärt särade blifvit förda till hospitalet.
FRANKRIKE.
Sista telegrafdepesch omförmäler att pre-
sidenten den 24 Sept. kl; 11 f. m. i Valence
steg ombord för att på Rhöne begifva sig till
Avignon, der han skulle inträffa mellan kl.
tre och fyra. Mottagandet i Valence har na-
turligtvis varit lika obeskrifligto entusiastiskt
som öfverallt annörstädes.
Den ovisshet som Louis Napoleon genom
sitt i Lyon fällda yttrande för ett ögonblick
hos åtskilliga personer väckt beträffande. sina
afsigter Vis-a-vis kejsaredömet är nu åter
fullkomligt skingrad. Icke endast -att de mi-
nisteriella och halfofficieilla bladen betrakta
kejsaredömet såsom en afgjord sak, snart sagdt
såsom något redan existerande; sjelfva den
officiella Monitören har en artikel, som på
det oförtydbaraste förkunnar, att man måste
akta på nationens instinkter. - Man vet: i hvad
riktning det officiella bladet anser dessa in-
stinkter hafva uppenbarat sig. Denna artikel
torde förtjena att komma till våra läsares
kännedom, dels såsom ett prof: på det nuva-
rande officiella språket i Frankrike, dels så-
som en ganska märklig statshandling, som
visar i hvad ställning Louis Napoleon nu vill
anses stå till folket och hvilka orsaker som
förmå honom att, oaktadt han för sin del in-
galunda eftersträfvar - att bortlägga den an-
språkslösa presidentstiteln,, dock låta påtruga
sig kejsarenamnet. Monitörens artikel lyder
som följer:
Europa har sina blickar fästade på hvad som il
detta. ögonblick : tilldrager sig i södra Frankrike.
Det är storartadt att äse detta skädespel af ett stort.
folk, som sälunda genom alla hjertats känslor inför-
lifvar sig med den chef, som det gifvit sig! Må
man jemföra detta prinsens triumftäg midt under all:
mänt lugn, midt ibland folkets fester och lycka, med
det förfärande skådespel som varit yerlden förbehäl-
let, om försynen icke ingifvit och upprätthällit denl
Etaftfölla beslutsamhet som räddat allt, och mån skall
icke förvånas öfver att det är på sjelfva de orter,
der socialismen syntes som mest säker att realiseratsina
hemska anslag, som massorna utbryta i den lifliga-
ste entusiasm. :
Denna mängd som störtar sig framför presidenten,
är det endast ett parti, en klass, en fraktion af Frank-
rike? Nej, det är nationen i sin helhet, domarekå-
ren, adeln och bourgeoisien, krigsmakten till lands
och vatten, städernas arbetare och landsbygdens in-
vänare; det är alla klasser och alla medborgare,
Am s KT LR USEL RK KA ARhoatan för 4 AR
Åh - V— — - JL
Ö 0 mm mm 20 AE rå
DM LP AA DH r53 SS AR - ss vv - HÖ
AC OG ss
ee ga MV
cc
NS NO