på denna, och Forciolis boning nedanore dess fot. Det förra består af fyra cirklar eller borggårdar, den ena utanför den andra, och familjen bor för större säkerhets skull vid den innersta borggården. Men alldenstund c byggnadssätt är särdeles otjenligt för val hålining och utkik på fienden nedanföre, har ett torn af enorm höjd blifvit tillagdt till byggnaden. Detta torn har blifvit bygdt under de sista fem åren, och är försedt med ordentliga kanongluggar. Man har äfven såsom ett historiskt factum anmärkt den omständigheten, att sedan krigslyckans våg så länge vacklet mellan de två familjerna, öfvermakten nyligen kommit på familjen Giustinianis sida, hvars större rikedom satt dem i stånd att ingå en ordentlig traktat med en eller två ryktbara bandithöfdingar i det närmaste grannskapet. Men den tilldragelse, eliter kedja af tilldragelser som kanhända kastar den starkaste belysning på Corsikas hela samhällsväsende, är kanske händelsen med signor Malaspina de Lunio, hvarmed vi skola sluta våra anförda exempel. Malaepinas son hade friat till dottren af en gammal adelsman, som tillhörde det motsatta lokala partiet. Han fick ett absolut afslag — en skymf som han kort derpå hämnades genom att ihjelskjuta fadren till den unga damen, hvars hand han hade begärt. Den mördades släögtingar voro genast på fötterna, men polisen gick deras planer i förväg. Malaspina den yngre blef arresterad, lagförd och dömd till sex års fängelse. Sedermera blef dock genom Bonapartistiska familjens inflytande hans föngelsetid förkortad till tre år — en nåd, hvarigenom hans fiender ansågo sin räkning med huset Malaspina väsendtligen för ändrad. Då jemnvigten sålunda blifvit rubbad var något fiendtligt angrepp absolut nödvändigt; men huru skulle det ske? Den verklige förbrytaren hade ännu en del af sitt fångelsestraff ait utstå, och detta räddade honom för en tid från det straft, hvilket hans fiende: hade beslutit att han skulle få på köpet. Oiroligt, som det må synas, blef deras beslut omsider att man skulle mörda hans fader. Mar anlade ett bakhåll, och den äldre Malaspine mördades i en af regeringens diligenser. Det är märkvärdigt att det fullkomligastc förvaltningsmaschineri, som menniskosnillet någonsin uppfunnit för att frarabringa likformighet i ett folks yitre vanor, icke förslog at! bringa detta besynnerliga undantag under den allmänna regeln. Det är ännu underbarare att denna förunderliga provins skulle förse det franska kejsardömet med en ny aristokrati. Det finnes några som öfvertala sig, att litterattrens förfall, uppfostrans försummade uppmuntran, presterskapets vidskepelse, och statsmaktens tyranniska förtryck icke nödvändigt måste förslöa och undertrycka Frankrikes intelligens. Hvad slags inflytande måste dessa antaga böra utöfvas af ett systera som efter hand fyller sina högsta platser med fattigs invandrare från ett sådant banditnäste?2 hi OIRSReEN ennen — Uti norska tidningar med dagens post meddelas : följande bulletin: Deras Majestäter tillika med den öfriga Kungliga familjen? befinna sig under den djupa sorgen vid rätt god helsa. Det Kungliga Slottet den 26 Sept 1852. F. C. Fagje. F. D. Grill. — Den norske Rigstidende meddelar, ati D. M. Kohungen och Drottningen vakat den sista natten hos prins Gustaf. — Genom cirkulör bar, enligt P. T., underrättelse om Prins Gustafs död i förgår afgått till landshöfdingarne, regementsoch kår cheferne i landgorterna, befälhafvande amiralen i Carlskrona och stationebefälhafvaren ; Götheborg, med uppdrag till dem att densamma inom sina resp. län och kårer kungöra; äfvensom till cheferne för de fem miTitärdistrikterne samt tillförordnade kavalleri