på Cuba skulle revoltera och drifva bort span-
ska regeringen, utan tvifvel skulle gerna til-
lika med sin styrelse upptaga Cuba i Unio-
nen. Vi tro också, att statsmännen bland
dem, som söka inflytande genom popularitet,
ickezskulle hafva alltför gtor betinklighet vid
att förorda eröfringen af.Cuba. Vi vilja ej säga,
att de: önskade att Cuba icke skuile lösslite
sig från Spanien och att de icke vore villiga
bjelpa dem; men man kan lika så litet
döma om hela amerikanska folkets tänkesätt
efter några få storordiga tidningar och orga-
niserade äfventyrare, som man kan bedöms
ett af Europas folk efter två eller tre af dess
sämre partiorganer,
I hvarje land och i hvarje, tidehvarf finnes
det agitatorer och plansmidare, hvilka äro myce-
ket: mera högljudda än den tysta arbetande
och i tidens fullbordan långt mera inflytelse-
rika fredliga menigheten. Hvad politiken be-
träffar, äro dessa agitatorer i allmänhet oftare
representanter och orgäner för framfarna för-
domar än för framtida sanningar, hvilka äro
frukten af de tysta arbetarnes förbisedda verk-
samhet. Hela det borgerliga samhället har
en allmän och afgjord riktning tll fred.
Freden eftersträfvas af alla de industriidkande
klasserna, och de utgöra nu den stora mas-
san vaf hela jordens befolkning. Öfverallt
der man har aktning för egendomen, äro
de den hastigaste tillvexande delen af sam-
hället; och man kan deraf sluta, att fram-
tiden måste blifva i ännu högre grad freds-
älskande än den närvarande eller nyss för-
flutna tiden. Vi förmoda att detta gäller i
lika grad om massan af Förenta Staternas be-
folkning som om hvarje annat företagsamt
folk; och vi hafva derföre mera rätt att hop-
- på: en tillvexande tillgifvenhet för freden
og Förenta Staternas både regering och folk
än vi behöfva af de ensliga stjernornas stor-
ordiga skryt frukta en tilltagande kärlek för
krig och eröfringar. Dessa laster tillhörde
packet och de ärelystna eröfrarne ifordna da-
gar, och det är ej sannolikt att de skola be-
fläcka redliga och arbetsälskande menniskor i
närvarande tider, söm äro lika långt skiljde
från höpens blodtörst som från de stora er-
öfrarnes roflystnad. Vi skilja derföre mellan
den ensliga stjernan, och det amerikanska
folket, och vi frukta icke att verldens fred
skall störas genom ett anfall på Cuba.
Man kan väl vänta att Cuba en gång skall
skilja sig från Spanien. Ön har ingen nytta
af det europeiska konungadömet. Den hand-
lar hufvudsakligen med andra nationer. Den
behöfver icke skydd mot någon utländsk makt,
och i händelse af behof, kunde Spanien ej
gifva det. Det enda förhållande som nu finns
emellan dem är det af egare och skattbeta-
lande, och Cuba är i förhållande till Spanien
både för mäktigt och för aflägset för att länge
förblifva: blott en skattdragare. Detta -för-
hållande kan ej länge fortfara, och det är
denna omständighet snarare än den ensliga
stjernan, som ger hopp om Cubas snara sjelf-
ständighet. Antingen nu Cuba sluter sig till
Förenta Staterna eller ej: — föga sannolikt
är det alt den länge förblifver förenad medå
Spanien. De förtviflade planer, soma tillskrif-
vas det sednäre;. tyckas hafva uppsprungit i
deras hjernor, som insett omöjligheten för
det. europeiska konungariket att bibehålla sin
transatlantiska besittning.
— Med gi:ligens post ankommo tvenne
rappörter :iän fregatten Eugenies chef, hr C.
A. Virgin, den ena daterad till ankars i Ho-
nolulu hamn den 26 Juni, den andra till an-
kars i S:t Francisco den 30 Juli.
Den första af dessa rapporter är, enligt P.
T., af följande lydelse:
Innan afseglingen från Panama förskaffade jag mig
närmare kännedom om förbällandena med den stora
sträkväg, som öfver Panamanäset utgör kommunika-
tionen mellan de tyenne verldshafven; och fär nu i
und; lemna underrättelse om densamma; hvarjemte
jag har nåden bifoga en karta öfver lokalen.
Den jernväg, som förenar Aflantiska och Stilla
Oceanen, utgår icke från Chagers, den fordna land-
ningsplatsen för resande och varor, utan från den sö-
der derom, i den s. k. Navy Bay varande lilla sta-
den Aspinall, belägen på Mänsanilla-ön. Frän denna
punkt begagnås jernvägen redan till Bahia Saldado
eller ungefärligen en tredjedel af hela längden. Till
den 1 Juli detta 8r troddes den andra tredjedelen,
eller till Gorgona, kunna upplåtas för trafiken; hvar-
efter den öfriga vägen till Panama ansägs fordra ua-
gefår ännu ett ärs tid, innan den kunde blifva fär-
dig till begagnande. Denna jernväg utföres afame-
rikanska ingeniörer, och de flesta aktieegarne äro äf-
ven amerikanare. En annån af franska ingeniörer
uppgjord plan att medelst en kanal, det närmaste i
samma riktning som jernvägen nu har, sammanbinda
de tvenne hafven, är alldeles öfvergifven. Deremot
arbetas ännu på ästadkommånde af en förening iän-
damöäl att, oberoende af jernvägen, tillvägabringa en
kanalfart från S:t Jean de: Nicaragua vid Atlantiskå
oceanen, genom Nicaragua sjön till Papagaijo-Golfen
vid Stilla hafvet. Denna plan saknar ej anledning
till. framgång, fastän den naturligtvis motarbetas af
jernvägsintressenterna. Ehvad utgång detta sednare
projekt än mätte få, så har redan jernvägen ensamt
ett omätligt inflytande på handeln i dessa haf och på
den europeiska industrien, hvilken kan päräkna en
ytterligare lifvad marknad för sina produkter icke al-
lenast långs vestra kusterna af den stora amerikanska
kontinenten, utan troligast äfven på flera af Stilla
Oceanens många, till samhällen mer och mer sig bil-
dande, ögrupper. Någon direkt vinst, genom afsänd-
ning: af Sveriges och Norges produkter, tror jag dock
ej är att af denna öppnade nya väg päräkna. Nor-
dens jern kan ej, hvad priset angår, täfla med Eng-
lands; och våra träartiklar äro för voluminösa, och
betala sig derjemte ej-.nog högt i allmänhet, för att
kunna transporteras ä jernvägen, och bära kostnaden
af denna transport. : Deremot anser jag med visshet
att en ökad förtjenst i fraktväg bör blifva en följd af
såväl den utvidgade. varuafsändningen från Europa,
som af behofvet att sprida densamma till Stilla haf-
vets stapelplatser.
,Under den nya konjunktur, som sålunda stundar,
lärer emellertid staden Panama komma att resa sig
från sitt närvarande förfall och något närma sig sin
fordna: storhet, hvarom endast förfallna lemningar nu:
AVR AM fe eo 9 rt re RT MN I