på Cuba skulle revoltera och drifva bort spanska regeringen, utan tvifvel skulle gerna tillika med sin styrelse upptaga Cuba i Unionen. Vi tro också, att statsmännen bland dem, som söka inflytande genom popularitet, ickezskulle hafva alltför gtor betinklighet vid att förorda eröfringen af.Cuba. Vi vilja ej säga, att de: önskade att Cuba icke skuile lösslite sig från Spanien och att de icke vore villiga bjelpa dem; men man kan lika så litet döma om hela amerikanska folkets tänkesätt efter några få storordiga tidningar och organiserade äfventyrare, som man kan bedöms ett af Europas folk efter två eller tre af dess sämre partiorganer, I hvarje land och i hvarje, tidehvarf finnes det agitatorer och plansmidare, hvilka äro myceket: mera högljudda än den tysta arbetande och i tidens fullbordan långt mera inflytelserika fredliga menigheten. Hvad politiken beträffar, äro dessa agitatorer i allmänhet oftare representanter och orgäner för framfarna fördomar än för framtida sanningar, hvilka äro frukten af de tysta arbetarnes förbisedda verksamhet. Hela det borgerliga samhället har en allmän och afgjord riktning tll fred. Freden eftersträfvas af alla de industriidkande klasserna, och de utgöra nu den stora massan vaf hela jordens befolkning. Öfverallt der man har aktning för egendomen, äro de den hastigaste tillvexande delen af samhället; och man kan deraf sluta, att framtiden måste blifva i ännu högre grad fredsälskande än den närvarande eller nyss förflutna tiden. Vi förmoda att detta gäller i lika grad om massan af Förenta Staternas befolkning som om hvarje annat företagsamt folk; och vi hafva derföre mera rätt att hoppå: en tillvexande tillgifvenhet för freden og Förenta Staternas både regering och folk än vi behöfva af de ensliga stjernornas storordiga skryt frukta en tilltagande kärlek för krig och eröfringar. Dessa laster tillhörde packet och de ärelystna eröfrarne ifordna dagar, och det är ej sannolikt att de skola befläcka redliga och arbetsälskande menniskor i närvarande tider, söm äro lika långt skiljde från höpens blodtörst som från de stora eröfrarnes roflystnad. Vi skilja derföre mellan den ensliga stjernan, och det amerikanska folket, och vi frukta icke att verldens fred skall störas genom ett anfall på Cuba. Man kan väl vänta att Cuba en gång skall skilja sig från Spanien. Ön har ingen nytta af det europeiska konungadömet. Den handlar hufvudsakligen med andra nationer. Den behöfver icke skydd mot någon utländsk makt, och i händelse af behof, kunde Spanien ej gifva det. Det enda förhållande som nu finns emellan dem är det af egare och skattbetalande, och Cuba är i förhållande till Spanien både för mäktigt och för aflägset för att länge förblifva: blott en skattdragare. Detta -förhållande kan ej länge fortfara, och det är denna omständighet snarare än den ensliga stjernan, som ger hopp om Cubas snara sjelfständighet. Antingen nu Cuba sluter sig till Förenta Staterna eller ej: — föga sannolikt är det alt den länge förblifver förenad medå Spanien. De förtviflade planer, soma tillskrifvas det sednäre;. tyckas hafva uppsprungit i deras hjernor, som insett omöjligheten för det. europeiska konungariket att bibehålla sin transatlantiska besittning. — Med gi:ligens post ankommo tvenne rappörter :iän fregatten Eugenies chef, hr C. A. Virgin, den ena daterad till ankars i Honolulu hamn den 26 Juni, den andra till ankars i S:t Francisco den 30 Juli. Den första af dessa rapporter är, enligt P. T., af följande lydelse: Innan afseglingen från Panama förskaffade jag mig närmare kännedom om förbällandena med den stora sträkväg, som öfver Panamanäset utgör kommunikationen mellan de tyenne verldshafven; och fär nu i und; lemna underrättelse om densamma; hvarjemte jag har nåden bifoga en karta öfver lokalen. Den jernväg, som förenar Aflantiska och Stilla Oceanen, utgår icke från Chagers, den fordna landningsplatsen för resande och varor, utan från den söder derom, i den s. k. Navy Bay varande lilla staden Aspinall, belägen på Mänsanilla-ön. Frän denna punkt begagnås jernvägen redan till Bahia Saldado eller ungefärligen en tredjedel af hela längden. Till den 1 Juli detta 8r troddes den andra tredjedelen, eller till Gorgona, kunna upplåtas för trafiken; hvarefter den öfriga vägen till Panama ansägs fordra uagefår ännu ett ärs tid, innan den kunde blifva färdig till begagnande. Denna jernväg utföres afamerikanska ingeniörer, och de flesta aktieegarne äro äfven amerikanare. En annån af franska ingeniörer uppgjord plan att medelst en kanal, det närmaste i samma riktning som jernvägen nu har, sammanbinda de tvenne hafven, är alldeles öfvergifven. Deremot arbetas ännu på ästadkommånde af en förening iändamöäl att, oberoende af jernvägen, tillvägabringa en kanalfart från S:t Jean de: Nicaragua vid Atlantiskå oceanen, genom Nicaragua sjön till Papagaijo-Golfen vid Stilla hafvet. Denna plan saknar ej anledning till. framgång, fastän den naturligtvis motarbetas af jernvägsintressenterna. Ehvad utgång detta sednare projekt än mätte få, så har redan jernvägen ensamt ett omätligt inflytande på handeln i dessa haf och på den europeiska industrien, hvilken kan päräkna en ytterligare lifvad marknad för sina produkter icke allenast långs vestra kusterna af den stora amerikanska kontinenten, utan troligast äfven på flera af Stilla Oceanens många, till samhällen mer och mer sig bildande, ögrupper. Någon direkt vinst, genom afsändning: af Sveriges och Norges produkter, tror jag dock ej är att af denna öppnade nya väg päräkna. Nordens jern kan ej, hvad priset angår, täfla med Englands; och våra träartiklar äro för voluminösa, och betala sig derjemte ej-.nog högt i allmänhet, för att kunna transporteras ä jernvägen, och bära kostnaden af denna transport. : Deremot anser jag med visshet att en ökad förtjenst i fraktväg bör blifva en följd af såväl den utvidgade. varuafsändningen från Europa, som af behofvet att sprida densamma till Stilla hafvets stapelplatser. ,Under den nya konjunktur, som sålunda stundar, lärer emellertid staden Panama komma att resa sig från sitt närvarande förfall och något närma sig sin fordna: storhet, hvarom endast förfallna lemningar nu: AVR AM fe eo 9 rt re RT MN I