get att begitvå sig till grufvorna, för att der sätta de! nya författningarna i verkställighet; och hvilken embetsman ej: medtog mera än tio man. Visserligen valde han dem alla bland poliskären till häst, och af dem idel gamla välbepröfvade soldater, hvilka icke hade läng tid qvar att tjena för att erhålla pension för lifstiden, Dessutom erhöll hela den öfriga polistruppen order att hälla sig marschfärdig, om så skulle päfordras; hvafförutan hr Hårdy egde att som extra könstaplar anlita alla de välsinnade män, som vid grufvotna kunde påträffas. Efter den nu gjorda framStällningen, skall man utan tvifvel äfven med intresse läsa hr Hardys första depesch till kolonialstyrelsens sekreterare, och hvilken är sä lydande: Min herre! Ja Jag har äran underrätta er, att jag redan under gärdagens. lopp aflemnat tvähundrade licenser; för hvilka jag emottagit full betalning: Jag har gjort allt hvad den för mig nog korta dågen medgaf; ty jag här utan ett ögonblicks uppehåll varit sysselsatt, frän kl. 9 på morgonen till solens nedgång: Nödvändigheten af att gå från grupp till grupp, midtibland en betydlig skara af menniskor, derunder man än mäste passera flodstrandens sluttande bräddar, än en brant kulle, för att få de. spridda arbetarne tillsammans, upptaga deras namn, våga guldet; utstaka platser ät hvar och en, samt framför allt reglera och vaka öfver de pägäende undersökningarne, — kortligen, alla dessa, med min befattning förknippade tröttande bestyr göra aflemnandet af licenser till en högst besvärlig syssla. Jag är så lycklig att kunna säga-er, det jag icke rönt nägot motständ frän någon sida. Alla dessa imenniskor. hafva förtroendefullt vändt sig till mig och till min pröfning öfverlätit dem emellan uppkomna tvistemäl, utan att nägonsin taga sin tillflykt till väld för att skaffa sig sjelfva rätt;: och hvar och en har utan knot underkastat sig min dom. Jag har icke tagit ed af nägon extra konstapel, emedan en dylik försigtighet vore fullkomligt ändamälslös. . Allting gär här till som i den mest lugna och ordningsfulla stad ! i England. Jar har här hvarken sett nägon utöfva äger eller andra laster; det är af alla dessa anledningar, som jag härmedelst får äran för-l: klara, att jag ej anser nägon förstärkning behöfvas i den polisstyrka, jag för närvarande disponerar. Uti sina sednare bref omtalar Br Hardy icke mer !: än tvenne försök till motständ. Det första gjordes af) en slagtare, som, litande på sin kolossala vext och : herkuliska styrka, företog sig att söka guld på de andra arbetarnes mark. Efter att hafva erhållit en första varning att afstå från dylikt ofog, fick han lik-: väl det infallet att förnya försöket, och dä han i det! samma såg hr Hardy äterkomma fattade han tag i en spade, i afsigt att dermed slå till denne tjensteman. Jag grep honom då ögonblickligen om strupen, säger hr. Hardy, lät päsätta honom handbojor och . föra honom till fängelset i Bathurst. Efter en timmas förlopp ångrade han sig och anhöll om minl; tillgift, hvilket också meddelades honom ; och har han !! alltsedan varit en tyst och stilla arbetares. Hr Hardy, : som för öfrigt ej ens tyckes hafva fruktatdenne slagtares knif, slutar sin rapport med att helt godmodigt: anmärka: att det var en tråkig karla, Den 24 Juni skrifver förutnämnde embetsman: i Under loppet af nägra dagar hafva en del härvaå-!: rande arbetare företagit sig det oskicket att gräfva å enskild mans egendom. På anmodan af egären infann jag mig straxt och befallte dem dä aflägsna sig. ; En halftimma sednare fann jag, detta oaktadt, ännu ll flera menniskor i fullt arbete på samma ställe. Ehuru 1 s I S l Å 1 jag vid tillfället var ersam och hade mitt folk tvä mils väg derifrån, drog jag dock icke i betänkande att sätta mig i besittning af truppens säll; höktade den som bar detsamma och förde honom derpå fängslad med mig till staden. Följande händelse vittnar än ytterligare om det fullkomliga lugn och den goda anda, som är rädande bland guldsökarne i Australien: En söndag hände sig nemligen att en methodistle prest. anlände dit; genast säg man då hela arbetspersonalen frivilligt lemna sitt arbete och begifva sig 1 att afhöra gudstjensten: ur Hr Hardys princip är att sä litet som . möjligt ingripa och blanda sig uti det enskilda arbetet; han jc inskränker sig till att besöka de olika arbetsgrup-j perna, upptaga alla deltagarnes namn, utlemna li-g censen samt uppbära den derför bestämda afgiften. !l: Enär det hör till sällsyntheterna, att någon. arbetare li bär eger 30 shillings i kontanta pengar, så nödgas han : vanligtvis vid liqviderna i stället emottaga en mot-!s svarande ersättning i guld, som då genast uppväges.lt Dagligdags anlitas hr Hardy att fördela och utstaka arbetsplatserna, säväl man och man ernellan, som melf lan de särskilda arbetarebolagen, äfvensom man vädjar till honem, när nägon tvist om de uppdragna råmärc kena förekommer, och hans domslut. blifva alltid utan 1 invändning emottagna och ätlydda. Redan den för v sta månaden utlemnade han sexhundrade licenser och lc uppbar derför nära 900 (16,200 rår rgs). Enl! myckenhet menniskor begifva sig till grufvorna, utan je att ega en enda skilling att betala: med i förskott. s Hr Hardy iakttager då den försigtigheten, att icke tvinga dem uttaga nägon licens, innan de pröfvat sina f krafter; han åtnöjer sig att inregistrera deras namn !s samt gifva dem tillständ. att arbeta nägra dagar. Om lr de nu efter denna tids förlopp lyckats, betala de all-li tid skatten utan ringaste gensträfvighet; i motsatt fall ls lemna de platsen och ätervända till hembygden. En if och hvar, begäfvad med någorlunda stark kroppsbyggnad i förening med en energisk vilja, uthärdar lätt arbetet i grufvorna. Detta är isynherhet förhällan!f det med vissa gentlemen, hvaraf flera lyckats bereda !f sig en daglig inkomst af ända till ett pund sterling (18 rdr). Dä man nu i allmänhet kan der lefva för 10 aå 12 sbilling (riksdaler) i veckan, sä visar sig en mänadtlig nettobehällning af 20 å 22 pund, utöfver hvad som måste betalas till styrelsen i skatt, utgörande, säsom vi förut nämnt, 30 shilling pr månad. Alltjemnt tillströmmar en hop personer, som äro alltför svaga bäde till kropp och själ för grufarbetet,-eller ocksä sakna de nödig ihärdighet och förmäga att inrätta sitt arbete på ett planmessigt och vinstgifvande sätt. Vanligen ätervända dessa olyeklige, nedslagne och modfällde, redan efter 2 å 3 dagars fruktlösa försök. Hr Hardy uppskattar antalet af ankommande och afresande personer, som tillhöra denna kategori, till 150 å 200 pr dag. På alla slags förnödenheter egde man innan kort riklig tillgång, och matvarorna, hvilka straxt i början höllo sig utomordentligt dyra, hade, när detta skrefs, nedgätt till vanliga priser. Ehuru man dä befann sig i Juni månad, d. v. s. den södra hemisferens kallaste ärstid, och änskönt det derstädes frös hvarje natt — en naturlig följd af gulddistrikternas läge utmed Conobolasbergen, öfver hvilkas spetsar solen vintertiden knappast förmär höja sig — yppade sig dock inga sjukdomar bland grufarbetarne. Alla tälten, säger den officiella 1apporten, :äro försedda med ordentliga sängar och sängtäcken. Conobolasbergen utgöra i allmänhet ef samling af kalkoch skifferartade bergäsar, genom hvilka löpa talrika qvartsådror. Norra delen af denna bergsgrupp genomskäres af strömmarne Summerhill-Creek och Lewis-Ponds-Creek, hvilka, efter ett lopp af några mil--genom hbugtiga och djupa dalar, förena sig i en gemensam stam. under namn af TLewisfloden, hvilken äter utgjuter sig uti den, frän de vestligal; spetsarne af Blå-Bergens stora kedja nedflytande Moequarrie-flodens vatten. Det är just i förenings-) ÄT oo CN på Pr RN nå NLA AA OR EA MA mA RN må mm ba PR i fr a