get att begitvå sig till grufvorna, för att der sätta de!
nya författningarna i verkställighet; och hvilken em-
betsman ej: medtog mera än tio man. Visserligen
valde han dem alla bland poliskären till häst, och af
dem idel gamla välbepröfvade soldater, hvilka icke
hade läng tid qvar att tjena för att erhålla pension
för lifstiden, Dessutom erhöll hela den öfriga polis-
truppen order att hälla sig marschfärdig, om så skulle
päfordras; hvafförutan hr Hårdy egde att som extra
könstaplar anlita alla de välsinnade män, som vid
grufvotna kunde påträffas. Efter den nu gjorda fram-
Ställningen, skall man utan tvifvel äfven med intresse
läsa hr Hardys första depesch till kolonialstyrelsens
sekreterare, och hvilken är sä lydande:
Min herre! Ja
Jag har äran underrätta er, att jag redan under
gärdagens. lopp aflemnat tvähundrade licenser; för
hvilka jag emottagit full betalning: Jag har gjort
allt hvad den för mig nog korta dågen medgaf; ty
jag här utan ett ögonblicks uppehåll varit sysselsatt,
frän kl. 9 på morgonen till solens nedgång: Nöd-
vändigheten af att gå från grupp till grupp, midt-
ibland en betydlig skara af menniskor, derunder man
än mäste passera flodstrandens sluttande bräddar, än
en brant kulle, för att få de. spridda arbetarne till-
sammans, upptaga deras namn, våga guldet; utstaka
platser ät hvar och en, samt framför allt reglera och
vaka öfver de pägäende undersökningarne, — kortli-
gen, alla dessa, med min befattning förknippade tröt-
tande bestyr göra aflemnandet af licenser till en högst
besvärlig syssla.
Jag är så lycklig att kunna säga-er, det jag icke
rönt nägot motständ frän någon sida. Alla dessa
imenniskor. hafva förtroendefullt vändt sig till mig och
till min pröfning öfverlätit dem emellan uppkomna
tvistemäl, utan att nägonsin taga sin tillflykt till väld
för att skaffa sig sjelfva rätt;: och hvar och en har
utan knot underkastat sig min dom. Jag har icke
tagit ed af nägon extra konstapel, emedan en dylik
försigtighet vore fullkomligt ändamälslös. . Allting gär
här till som i den mest lugna och ordningsfulla stad !
i England. Jar har här hvarken sett nägon utöfva
äger eller andra laster; det är af alla
dessa anledningar, som jag härmedelst får äran för-l:
klara, att jag ej anser nägon förstärkning behöfvas i
den polisstyrka, jag för närvarande disponerar.
Uti sina sednare bref omtalar Br Hardy icke mer !:
än tvenne försök till motständ. Det första gjordes af)
en slagtare, som, litande på sin kolossala vext och :
herkuliska styrka, företog sig att söka guld på de an-
dra arbetarnes mark. Efter att hafva erhållit en
första varning att afstå från dylikt ofog, fick han lik-:
väl det infallet att förnya försöket, och dä han i det!
samma såg hr Hardy äterkomma fattade han tag i
en spade, i afsigt att dermed slå till denne tjenste-
man. Jag grep honom då ögonblickligen om stru-
pen, säger hr. Hardy, lät päsätta honom handbojor
och . föra honom till fängelset i Bathurst. Efter en
timmas förlopp ångrade han sig och anhöll om minl;
tillgift, hvilket också meddelades honom ; och har han !!
alltsedan varit en tyst och stilla arbetares. Hr Hardy, :
som för öfrigt ej ens tyckes hafva fruktatdenne slag-
tares knif, slutar sin rapport med att helt godmodigt:
anmärka: att det var en tråkig karla,
Den 24 Juni skrifver förutnämnde embetsman: i
Under loppet af nägra dagar hafva en del härvaå-!:
rande arbetare företagit sig det oskicket att gräfva
å enskild mans egendom. På anmodan af egären in-
fann jag mig straxt och befallte dem dä aflägsna sig. ;
En halftimma sednare fann jag, detta oaktadt, ännu ll
flera menniskor i fullt arbete på samma ställe. Ehuru 1
s
I
S
l
Å
1
jag vid tillfället var ersam och hade mitt folk tvä
mils väg derifrån, drog jag dock icke i betänkande
att sätta mig i besittning af truppens säll; höktade
den som bar detsamma och förde honom derpå fängslad
med mig till staden.
Följande händelse vittnar än ytterligare om det
fullkomliga lugn och den goda anda, som är rädande
bland guldsökarne i Australien:
En söndag hände sig nemligen att en methodist- le
prest. anlände dit; genast säg man då hela arbets-
personalen frivilligt lemna sitt arbete och begifva sig 1
att afhöra gudstjensten: ur
Hr Hardys princip är att sä litet som . möjligt in-
gripa och blanda sig uti det enskilda arbetet; han jc
inskränker sig till att besöka de olika arbetsgrup-j
perna, upptaga alla deltagarnes namn, utlemna li-g
censen samt uppbära den derför bestämda afgiften. !l:
Enär det hör till sällsyntheterna, att någon. arbetare li
bär eger 30 shillings i kontanta pengar, så nödgas han :
vanligtvis vid liqviderna i stället emottaga en mot-!s
svarande ersättning i guld, som då genast uppväges.lt
Dagligdags anlitas hr Hardy att fördela och utstaka
arbetsplatserna, säväl man och man ernellan, som mel- f
lan de särskilda arbetarebolagen, äfvensom man vädjar
till honem, när nägon tvist om de uppdragna råmär- c
kena förekommer, och hans domslut. blifva alltid utan 1
invändning emottagna och ätlydda. Redan den för v
sta månaden utlemnade han sexhundrade licenser och lc
uppbar derför nära 900 (16,200 rår rgs). Enl!
myckenhet menniskor begifva sig till grufvorna, utan je
att ega en enda skilling att betala: med i förskott. s
Hr Hardy iakttager då den försigtigheten, att icke
tvinga dem uttaga nägon licens, innan de pröfvat sina f
krafter; han åtnöjer sig att inregistrera deras namn !s
samt gifva dem tillständ. att arbeta nägra dagar. Om lr
de nu efter denna tids förlopp lyckats, betala de all-li
tid skatten utan ringaste gensträfvighet; i motsatt fall ls
lemna de platsen och ätervända till hembygden. En if
och hvar, begäfvad med någorlunda stark kroppsbygg-
nad i förening med en energisk vilja, uthärdar lätt
arbetet i grufvorna. Detta är isynherhet förhällan- !f
det med vissa gentlemen, hvaraf flera lyckats bereda !f
sig en daglig inkomst af ända till ett pund sterling
(18 rdr). Dä man nu i allmänhet kan der lefva för
10 aå 12 sbilling (riksdaler) i veckan, sä visar sig en
mänadtlig nettobehällning af 20 å 22 pund, utöfver
hvad som måste betalas till styrelsen i skatt, utgö-
rande, säsom vi förut nämnt, 30 shilling pr månad.
Alltjemnt tillströmmar en hop personer, som äro allt-
för svaga bäde till kropp och själ för grufarbetet,-el-
ler ocksä sakna de nödig ihärdighet och förmäga att
inrätta sitt arbete på ett planmessigt och vinstgifvande
sätt. Vanligen ätervända dessa olyeklige, nedslagne
och modfällde, redan efter 2 å 3 dagars fruktlösa
försök. Hr Hardy uppskattar antalet af ankommande
och afresande personer, som tillhöra denna kategori,
till 150 å 200 pr dag.
På alla slags förnödenheter egde man innan kort
riklig tillgång, och matvarorna, hvilka straxt i bör-
jan höllo sig utomordentligt dyra, hade, när detta
skrefs, nedgätt till vanliga priser. Ehuru man dä
befann sig i Juni månad, d. v. s. den södra hemi-
sferens kallaste ärstid, och änskönt det derstädes frös
hvarje natt — en naturlig följd af gulddistrikternas
läge utmed Conobolasbergen, öfver hvilkas spetsar
solen vintertiden knappast förmär höja sig — yppade
sig dock inga sjukdomar bland grufarbetarne. Alla
tälten, säger den officiella 1apporten, :äro försedda
med ordentliga sängar och sängtäcken. Conobolas-
bergen utgöra i allmänhet ef samling af kalk- och
skifferartade bergäsar, genom hvilka löpa talrika
qvartsådror. Norra delen af denna bergsgrupp ge-
nomskäres af strömmarne Summerhill-Creek - och
Lewis-Ponds-Creek, hvilka, efter ett lopp af några
mil--genom hbugtiga och djupa dalar, förena sig i
en gemensam stam. under namn af TLewisfloden,
hvilken äter utgjuter sig uti den, frän de vestligal;
spetsarne af Blå-Bergens stora kedja nedflytande
Moequarrie-flodens vatten. Det är just i förenings-)
ÄT oo CN på Pr RN
nå NLA AA OR EA MA mA
RN - må mm ba PR i fr a