Article Image
Ytterligare om insekter såsom anledning till
Potatissjukan.
Dublin Evening; Post innehåller följande upplysnin-
gar i detta ämne: Genom mr Molleys, en embets-
mans i grefskapet Dublin förekommande artighet, hade
vi i gär tillfälle att taga kännedom om resultaterna
af de experimentala undersökningar han hade anställt
öfver anledningarne till potatissjukan , hvilka vi anse
oss berättigade att rekommendera till alla de mäns
uppmärksamhet, som hittills förgäfves arbetat på ut-
redande af anledvingen till denna härjande farsot.
Vi framställa ej hr Molleys satser såsom nägon tros:
-artikel: vi endast meddela saken säsom vi funnit den.
:Hr Molleys förklaring är följande: Det är en liten
insekt af speciet gräshoppa med färgen och storleken
:af en loppa, och fullt så hastig. i sina rörelser och
färdig i sina vanor att gömma sig. Denna insekt
hemtar sin jöda på undre sidan af bladen och iskym-
ningen kan man se dem i tusental anställa sin för-
ödelse, men om man aldrig sä sakta vidrörer plan-
tan, försvinna de i ögonblicket. Om de genomborra
bladet har ännu icke blitvit fullt utrönt, men hr Mol-
dey har fast öfvertygat sig att den öfre eller släta
:sidan af bladen der de bita, så snart de utsättas för
solen, blifva märkta med en brun riog, som utvidgar
vig dag frän dag, till dess hela bladet blir af samma
färg och småningom beröfvas hvarje gnista af vegetatift
lif. Men detär icke genom den fullständiga sköflingen
af bladen sm dessa gräshoppors i miniatur härjnin-
gar äro mest förödande. Molley har följt deras verk-
ningar vidare på spären. Han har upptäckt att in-
sekten lägger ägg, som efter nägra timmars — möj
ligen en eller två Jagars — inverkan af atmosferen
frambringa larfver, sä små att de nästan icke kunna
upptäckas af det obeväpnade ögat, oci dessa små va-
relser äro så snabba i sina rörelser och sä viga att
krypa in i jorden, att de knappast kunna varseblif-
vas innan de äro borta. Dessa tarfver — millipeder —
wväxte till storleken af omkring enjbalf linea, och från
-det ögonblick de frigöra sig frän skalet, till den mo-
mang de antaga gräshoppans vanor och väsende,
iborra de sig ned i jorden och tära på rotknölarne,
sant lemna der ett giftigt depositum, som utbreder
sin förstörande inverkan öfver hela frukten, fram-
bringande i första instansen en mörkfärgad förhärd-
nad, längre fram en stinkande förruttnelse i köttäm-
net; så att denua insekt är lika förstörande för po-
statisen såsom larv och såsom utbildad — i det förra
itillständet är det bladen, i det sednare rotknölarne
som den förgiftar och förstörer. Molley hade länge
varit fördjupad i fruktlösa undersökningar öfver an-
ledningen till potatissjukan, tilldess ban upptäckte
detta sräshoppsspecies, hvilket tycktes vara nytt och
hittills a. Ideles okändt i vära trakter. Vi ätminstone
hafva aldny Sett nägontiog liknande, hvarken som
larf eller som utvecklad insekt. Molley ber ej nägon
att taga sin si Pla uppgift säsom en trosartikel i af-
seende på potat sesjukans uppkomst. Han upplyser
sina experimenter ved fakta; ban har visat oss in-
sekten på potatisblad, Es och ban bade ocksä en sjuk
potatis hvarpå han den. enstrerade larvens tillvaro och
dess verkningar. Han h. 7 en glasburk samlat nä-
gra hundrade af dessa inse Slet, ifrigt sysselsatta ati
hemta sin föda på nagra a. dsgda potatisblad, och
genom sina iakttagelser öfver deras lefnadssätt och
verkningar har han stadgat sin ertygelse attde äro
anledning till denna sorgliga sjuk. OM hvaraf landet
så länge och si mycket lidit. Hr .Molley fortsätter
nu sina undersökningar på ett annat Omräde, mä
hända icke mindre iniressant än potatis. U- Vära för
sare erinra sig förmodligen att för nägrg är sedan
hade en härjande art af boskapssjuka tillfogade vära
landsmän be ydande förluster. Hittills har derna
sjukdoms beskaffenhet varit en hemlighet och trotsat
medicinsk behandling, antingen den anföll kr aturet
i munnen eller fötterna. Han häller nu på att un:
dersöka, om ej dessa gräshoppor hafva förmäga att
frambringa samma olyckliga verkningar som canthari-
der, och om sä är, tror han sig om att fullt förklara den
säriga munnen hos kon, som från att vara fet och
välfödd om få dagar efter sedan sären visa sig i mun-
nen, blir ett vidrigt och motbjudande benrangel. Sä
som det nu synes, och sä vidt hans undersökningar
sträckt sig, är han fullt öfvertygad, att denna boskaps-
:sjuke stär i direkt sammanhang med gräshoppan, och
det är hans fasta tro, att potatisens förruttnelse icke
har nägsna annan anledning.
SVS
Thumbnail