Vare dock härmed huru som helst, ni fin-
ner att våra politiska ferier för närvarande
verkligen äro ferier. Statsvagnen rullar på sara-
met, och man skulle höra intet annat än tystnaden,
om icke några religiösa stridigheter och en
och annan egenkärlekens uppenbarelse gjorde
ett mer eller mindre löjligt buller. Vi ha för
närvarande ett af dessa fall. George Sand
har i sin nyaste pjes låtit en person, yttra
till sin älskarinna: Har jag väl behand-
lat er som en tidningsskrifvare, (gazetier)?
Detta ord har bland journalisterna uppväckt
en allmän förbittring, och deras pennor ha
rodnat af indignation deröfver. Tag er till
vara George Sand! Det är öfverflödigt att
säga er det jag för min del (ty jag är också
en smula gazetier) aldrig skall förlåta Lelias
författare detta fula drag. Emedlertid har jag
ännu icke haft tid att förarga mig, men skall
endera dagen se till hvad jag kan göra.
Detta ör föga värdigt vårt Augustianska ti-
dehvarf, hvilket dock hittills icke synes be-
gåfvadt med någon stor litterär fruktsamhet.
Ingen ny talang har uppenbarat sig. Måhän-
da äro dess Virgilier och Horatier också sys-
selsatte att votera fonder för prinsens resa.
Vi få väl se.
Det tyckes åtminstone som om politikens
fall borde lända salongerna till fördel och dit
återföra denna älskvärda pratmakare som man
kallat Vesprit frangais; men man skulle vara
böjd att tro motsatsen, att han blifvit jagad
på flykten. Man har knappt sett honom i Pa-
ris denna viater. Måhända är han på -sina
gods, måhända väntar han kejsaren, för att
stråla kring majestätet. Äfven detta är något
som framtiden skall utvisa.
Emedlertid njuta vi ett slags hvila. Ytan sy-
nes oss lugn. Utom vår Herre torde endast M:r
Maupas skåda ned i djupet. Vikänna oss eljest
såsom personer som lidit af sjösjuka under
en lång öfverfart. Hvarje strand skulle synts
oss god. Finnes hamnen på den, på hvilken
vi blifvit kastade den 2 December? Denna
gång lärer ej ens hr Maupas veta besked.
Det är endast Gud som vet det. A. H.