f Emigratibngn från Irland omfattade under förlidet är ej mindre än 335,966 personer, (således nära!,,:del af hela folkmängden) hvaraf mer än , öfverflyttade li till Förenta Staterna, och man anser sannolikt att antalet i är skall stiga till 400,000. Så betänklig denna företeelse än kan synas, så litet bekymmer uppväcker den dock. Irlands befolkning ökar sig i alla fall, och den irländska emigrationen är endast en länk i kedjan af den allmänna stora folkvandrin-. gen, som pågår för att tillgodogöra de produkter hvilka i rikt mätt erbjudas i Arnerika, Australien och JIodien, och hvarigenom ökade medel vinnas till en fastare föreniogslänk mellan gamla och nya verlden hvilka i framtiden med större förtroende och ymni; gare materiella fördelar skola räcka hvarandra en broderlig hand än våra förfäder någonsin vägat ana. Det är slutligen till största delen kristna folkslag som utvandrs från den ena verldsdelen tlll den andra och man mäste vara slagen med blindhet för att ej i dessa oerhörda törändringar af vistelseorter för menniskoslögtet se en högre styrelses plan. ländska jordbruket är således icke i aftagande utan ökas och utvidgas deremot är från år. Vetenskap, konst och bepröfvad erfarenhet skall inom några är uppdritva produktionen längt utöfver hvad man . nögonsin förmodat och högre än i många andra län-. er. Och då nu äfven en stor del af det öfriga Eu-) prigat sitt j vertygelse, att de tider snart äro förbi, d. enda pomättligt ockrande med de nödvändigaste lite. SN en eter kunde vinna stora rikedomar, medan leremov en af befolkningarne drygt fick betala) vr e. sitt lifsuppes ; Dessa betrakwlser föra oss nu närnast till en un. dersökning af innevaranac ärs sädesafkastning. Vi hafva derom endast gynnsamma underrättelser att lemna, men innan vi i detta afseende uttala oss vidare, förtjenar det en särdeles uppmärksamhet att samtlige de tillförlitligaste sednaste underrättelserna från det öfriga Europa omförmäla en i allmänhet ganska rik skörd, och äfven frän Amerika lyda be; rättelserna lika tillfredsställande. Resultatet af skörden i Frankrike var ända till för nägra veckor se. dan tvifvelaktigt, då omsider ett officielt tillkännagifvande i Monitören, af den 29 Augusti, upplyste ati den är mer än tillräcklig och i ätskilliga distrikter lemnade c:a 25 proc. öfver en vanlig medelskörd. Man torde påminna sig att väderleken under första hälften af Augusti, dä skördearbetena togo sin början, säväl här i landet som i hela det vestra Europa, var särdeles rä och kylig. Denna omständighet gaf nu snart anledning till farhägor och öfverdrifna föreställ ningar, men i talrika berättelser om skörden nämndes aldrig ett ord om den vigtiga omständighet att största och bästa delen af säden ännu stod ute på rot. Att nu densamma i värsta fall endast till en obetydlig del kunde skadas af det 10 dagars regn som dä ioträftade, kunde likväl hvarje sakkunnig menniska inse. Under sednare hälften af Augusti och ända till i dag har väderleken deremot varit så gynnsam som man möjligen kunnat önska. Skörden är nu i det närmaste bergad och vi hafva den fullkomligaste öfvertygelse att landet erhällit en riklig medelskörd. I Irland och Skottland är afkastningen ändå ymnigare. I England har emellertid mycken säd visat sig mindre felfri, men massan är ovanligt vigtig och mjölrik. Vi tala här hufvudsakligen om hvete, korn och bafra. Alla andra sädesslag hafva lemnat en mer eller mindre tillfredsställande afkastning och till och med bönor, hvilka nyligen skildrades såsom felslagna, visa sig nu vida bättre än man efter det egennyttiga och okunniga skriket kunnat fö rmoda. Humla lofvar en exempellös ymnig skörd, sävida ej väderleken under denna månad blir alltför missgynnande. Spanmälskonsumtionen är emellertid så betydlig här i landet och ökas i samma män befolkningens välständ utvidgas, att all anledning är för handen till den förmodan, att värdet skall höja sig nägot utöfver noteringarne under de sednare månaderna. Af 1851 ärs goda och rikliga skörd är nu ingen synnerlig bebällning öfrig, och tillförseln af fjolärig utländsk: vara är -konsumerad. Det torde änvu vara i minne, att straxt efter förl. örs skörd hade vackeri rödt engelskt hvete om 63—64 I icke högre värde än 36 a 38 sh. pr qvtr; i början af 1852 steg dock priset 10 a 12 proc. Likartad qvalit6 af 1851 gäller nu 44 åa 45 sh., och man anser säsom sannolikt att priset ej kommer att väsendtligt förändras under de följande månaderna. Emellertid är man öfvertygad om att alla hveteodlande länder i Europa äfvensom Amerika komma att öka sin export till våra hamnar, helst de ökat deras produktion. Om potatesskörden hvaraf ett betydligt utsäde egt rum spridde sig för några veckor sedan de mest motsägande underrättelser, i synnerhet som Juli mänad var ytterst varm och Augusti regnig. Det visar sig dock nu att denna jordfrukt endast i nägra få trak ter blifvit lindrigt angripen af sjukdom, och hoppet om en i allmänhet god och gifvande skörd är ganska välgrundadt. I Skottland och Irland äro utsigterna för potatesskörden ännu mera lofvande. Det torde nu i öfrigt vara öfverflödigt att tillägga att spekulationen på våra marknader är nära nog afstannad. Guld importeras fortfarande i stora massor från Californien via Newyork, äfvensom frän Australien, der produktionen är i tilltagande. Det kan derföre ej fela att förräderna i Englands bank efterhand komma att ökas, och det är säledes icke osannolikt att depositionen före utgången at innevarande är skal! uppgå till c:a 25,000,000 sterl. Hälften af dennc summa är i alla fall tillräcklig för de anspråk som vare sig ineller utlandet kan ega på Englands bank Denna betydliga kontanta behällning äfvensom de stora fonder hvilka äro samlade i franska banker lemna en särdeles trygghet vid alla förefallande fi nanciella operationer och hälla på samma gäng pen ningvärdet så lärt att räntan alltjemt ställer sig vi 1!V, a 15, proc. pro anno, hvilket emellertid för ka pitalister är ganska besvärande och ofördelaktigt. SJÖFARTS-UNDERRÄTTELSER. Stockholm. Inkomne: Sept. 13: Grimner, Markström, Piteå, tjä ua AL LlutKJdan. TJagAafna VW