Men då. 3600 miles, hvars anläggning blifvi
approberad af parlamentet, icke. blifvit och
sannolikt aldrig skola blifva anlagde på grunc
af de bestående parlamentsakterna, så kan
man antaga, att endast en proportionsvis ringe
del af denna stora summa, 122,431,900 .
kommer att användas till jernvägsanläggnin-
gar. De summor som före 1848 årligen an-
vändes vet man icke, men efter denna tid ha
parlamentet fordrat räkenskap af. bolagen.
och man. finner: deraf att de- 1848 utgjorde
33,234,418-., 1849 -29,574,720 och 1850
10,522,967 . För 1851 äro ännu icke alle
räkenskaper inkomne och summan för förlide
år kan derföre icke uppgifvas.
Samtidigt med: denna stora minskning i ut-
gifterna till jernvägsanläggningar har antale
af-det till dessa arbeten använda folk likale-
des aftagit. Den 30-Juni 1851- var antalet a
vid jernvägsanläggningar - sysselsatte arbetare
15,947 mindre än den 29 Juni 1850, medan
antalet af personer, sysselsatte på de i gång
varance banorna, förökats med 3589, sä ati
antalet af de på banorna sysselsatte personnel
alltså 1851 var 12,358 mindre:än 1850. In-
alles sysselsattes den 30 Juni 1851 vid jern-
vägars anläggning och drift 197,255 personel
mindre än vid samma tid 1847.
Vid invigningen af fribiblioteket i Manche-
ster uppträdde bland andra talare äfven Bul-
wer, och den utmärkte författaren yttrade der-
vid: Här finnasstvenne: saker som för mig
hafva stort värde, sännu-större än denna nye
boksamling,. nemligen den ädla. täflan, hvar-
med de arbetande klasserna sjelfve lemnat sin
skärf till stiftelsen, och den sympati som de
välmående visat för denna allmännyttiga in-
rättning. För få dagar sedan frågade jag der
högt-bildade gesandten för Förenta Staterna
hvilken skatt som var den betydligaste i Ame-
rika. . Han svarade till min icke ringa öfver-
raskning,.att.fattigskatten i många amerikan-
ska städer var lika hög -som här i England,
men den allmännaäste och svåraste skatten äl!
dock den som utgifves för uppfostringsanstal-
terna, men denna skatt förekommer oss dock
aldrig tryckande, emedan. vi betrakta folkun-
dervisningen såsom grundvalen. för vår säker-
het.. -Men- uppfostran är långt ifrån att brin-
gas till slut genom:iskolundervisningen. Upp-
fostran, riktigt förstådd, är vår uppgift fö!
hela vårt lif, och biblioteker äro de fullvux-
nes skolrum. Hvilka snillen som kunne
finna en fristad i skuggan af det kunska
pens träd, som vi nu hafva planterat, kan ju
ingen förutse, -men vi-hafva gjort vår plig
såsom medlemmar af det: nuvarande släg-
tet... Vi .må förtröstansfullt öfverlemna resul
tatet åt framtiden, öfvertygade om att. vi vid
sidan af sörgerna, smärtorna och -passionerna
i det dagliga lifvet hafva ställt de tysta väk-
tare som upplysa vår ungdom, . vägleda vå
mannaålder och förljufva vår ålderdom., —
Charles Dickens, som derefter uppträdde, sade
Mäanchesterskolan, några :nämtsamma kom-
plimenter. Han hade i parlamentsdebatterne
ofta läst om denna skolas tillvaro, utan ati
veta hvad denna skola egentiigen var. Hans
nyfikenhet hade dessutom blifvit spänd genom
de stridiga omdömena; ty några stora autori-
teter prisa den, medan andra tadla.. Någre
kalla den stor och omfattande, andra utskrika
den såsom småaktig och trånghjertad; några
kalla den hycklande och full af munväder,
men andra pästå att den ända igenom är bara
bomull. Från denna dag, mina herrar och
damer, vill jag föreställa mig den såsom en
stor friskola, som är bestämd att vederqvicka
de fattigaste bjertan, och denna nya byggnad
skall för mig betyda Manchesterskolan,. Måtte
många små och stora städer följa denna sko-
las exempel. — Thackeray följde derefter å
talarestolen och mottogs med mycken värma.
Han yttrade bland: annat: sNär böcker verk-
ligen roa, glädja och trösta, — när de un-
dervisaysistyrka och upplifva, — när de lära
088 att. fördraga smärtan och huru: lidelserna
kunna sbeherrskas, — när de aflocka oss ett
lyckligt-leende-eller en smärtfri tår, — när de
väcka frid, och välvilja:i våra hjertan, — då
vilja vi icke hel!er-missunna de fattigaste bland
våra vänner: dessa; ovärderliga välsignelser,
men sträfva att .förskaffa-dem detta billiga och
dock dyrbara välstånd. - Jag talar här icke om
de upplyste arbetare, af hvilka så många gif-
vas i. denna. stad och i England. Jag vet
ganska väl att de äro i stånd att mellan. sig
afhandla de största litterära och politiska strids-
frågor, eftersom bland dem finnas stora filo-
sofer och poeter:: Jag talar endast om de
fattigaste och minst upplyste, och hos dessa,
hoppas jag, skall denna nya boksamling vinna
bifall och sprida välsignelse.
: PORTUGATIA
Man förutspår att :de beviljade tullnedsätt-
ningarne ej skola komma att länge. .ega be-
stånd. Man vill nemligen vetay.att Saldanha
skall få majoriteten emot sig i de nya cortes,
hvi!ket kunde hafva till följd att han måste
draga sig tillbaka, och med honom skulle de
af honom beviljade tullnedsättningarne för-
svinna.
SPANIEN.
Röfverier taga sådan. öfverhand på flera stäl-
len i landet, attzguvernörerna i Granada och
Andalusien fått tillstånd att förklara hvilka
distrikter inom dessa provinser. .som de, för
nödigt finna uti beiögringstillstånd.
Ett i all-hemlighet af justitie och kultus-
ministrarne aflåtet cirkulär till biskopar oc
en RR -—— AK j-