böja ett sådant slag för vår industri som detj:!
nu inträftade. Att vår regering, oaktadt detl:
goda förståndet med ryska styrelsen, i dettal
hänseende ingenting förmått, visar dock att
den svenska diplomatien nu icke är så infly-
telsenk i Petersburg som den sades vara årl!
1848, då man påstod att den ryska regerin-
gen i allo accepterade de svenska diplomati-!
ska noterna rörande den invecklade danska i
frågan. Det blir likv5l en nödvändighet förl;
vår styrelse att genom framlöggandet af not-1
vexlingarne vid nästa riksdag inför ständerna:
visa, att regeringen vid detta tillfälle verkli-j:
gen gjort sitt bästa för att förekomma eller!
ätminstone mildra de svåra följderna af den :
utaf både regering och ständer förut antagnal,
handelspolitiken emot Finland.
Att jemföra den nya finska tulltaxan med
vår egen kunde i flera fall vara upplysande,
men vi ha ej nu tillfälle med en sådan jem- i
förelse, utan vilja blott omnämna att denna
taxa stundom är mera liberal och mera för-
ståndig än vår egen. Vi, som beklaga ossl!
öfver en hotande skogsbrist och som derföre
tillåta tulliri införsel af stenkol, ha tull på
ved; men Finland, som dock kan med fördel
sälja skogsprodukter till Sverige om tullför-
fattningar ej lägga hinder emellan, tillåter tull-
fri införsel af ved. Vi nämna detta blott för!
att erinra om vår egen okloka lagstiftning i
tullväsendet.
Men en annan jemförelse som erbjuder sig
då vi tala om den nya prohibitiva tulltariften
i Finland, är verkan af den motsatta politik,l
som i allt och således äfven i afseende pål
handeln föres at jordens största landtmakt i:
och största sjömakt, mellan hvilka båda riva-
ler Sverige befinner sig. Medan Storbritan-
nien med den största liberalitet för vår sjö-
fart öppnat sina hamnar och för våra varor
sina marknadsplatser, långt utöfver hvad förut
varit förhållandet, sträfvar deremot vår östra
granne att uppresa en kinesisk mur mot vår
handel, afbrytande de förbindelser som förut
existerat på denna sida, Och vi sjelfva som
glädja oss åt den friare handelsgemenskapen
med Storbritannien, ha af alla krafter hulpit
Ryssland att uppföra den kinesiska muren mot
handeln på vår östra kust. Vi hålla således
med England då detta gynnar den fria han-
deln, samt med Ryssland då det utbreder pro-
hibitivsystemet. Detta ör ockeå i fullkomlig
öfverensstämmelse med våra andra inkonse-
qvenser.
Våra nämnde grannar äro deremot konse-
qventa. Hvar och en följer sitt system och
vi böra af de motsatta följderna snart komma
under fund med hvilket som är det bästa.
Då vår handel på England redan vunnit ep
stor tillvext, särdeles genom den stora trä-
varuexporten, och för framtiden skulle stiga
ännu mera om vi en gång lärde oss attsköta
vårt jordbruk och använda dess afkastning på
det sätt, att vi kunde exportera betydligare
qvantiteter af våra jordprodukter, så kommer
deremot vår handel med vår närmaste granne
på östra sidan att nästan helt och hållet upp-
höra. Så olika bli verkningarne af demot-
satta systemerna. På ena sidan liflig omsätt-
ning och ömsesidig vinst. På den andra in-
gen omsättning, och ömsesidig förlust. Men
saken är, att denna förlust är en vinst för
Ryssland.
Det ligger ej i sistnämnde lands intresse
att det genom svärd och förräderi eröfrade
Finland skall underhålla en lifligare handels-
gemenskap med sitt gamla stamland Sverige.
Tvärtom har Ryssland skäl att önska slut på
denna gemenskap och derföre har det också
med Sveriges benägna biträde lyckats att till-
intetgöra den.
Sedan våra vigtigaste intressen på detta håll
numera väl kunna anses i det. närmaste. vara
ohjelpligen förlorade, hufvudsakligen i följd
af vår egen oskicklighet, kunde det väl än-
dock vara skäl att genom någon åtgärd; visa
Finska folket, att vi börja att ångra våra dår-
skaper samt att vi i sjeltva verket ej nu för
tiden hysa en sådan afvoghet emot detta folk,
som vårt handlingssätt antydt.
Vi kunde således, till en början upphäfva
den tull af 20 procent som är lagd: på .den
finska litteraturens alster, oaktadt bela den öf-
riga verldens litteratur får hit tullfritt införas,
och vi kunde gerna medgifva en sådan tull-
frihet utan afseende på reciprocitet från kabi-
nettet i S:t Petersburg.
Likaledes kunde, vi upphäfva tullen å finsk
ved, m. fl. andra finska produkter, hvilkas
import i sjelfva verket blott är en vinst för
vårt eget land. i ;
Vi skulle genom ett sådant förfarande nu
kunna exinra finska hationen om, att Sverige
ej känner någon glädje öfver sin skiljsmessa
från denna nation och ej heller deri ser, nå-
gon vinst för sin egen inre ekonomiska ut-
veckling. Vi skulle kanske kunna rädda åt-
minstone några band af vänskap mellan dessa
länder, sedan vi genom en hufvudlös. politik
hulpit till att afslita alla andra band ,emellan
dem.
Om den allmänna andan i vårt land ej nu
vore så försoftad som .den är, skulle. vi, föl-
jande det brittiska folkets nyligen lemnade
ädla exempel i adresserna till. franska natio-
nen, sända våra gamla bröder i de tusen sjö-
arnes land några dylika adresser, hvari vi för-
klarade, att oaktadt händelserna och politiken
sökt uppresa en oöfverstiglig skiljemur mel-
lan svenskar och finnar, hysa dock svenskarne
alltid samma tillgifvenhet för sina fordna kam-
rater, som med. oss under så lång tid delat
segrarnes triumier och nederlagens börda. Vi
skulle säga dem, att svenskarne ännu hoppas
att en förståndigare politik åter en gång skall
underlätta gemenskapen mellan båda. folken,
mL mt ml sAm Afraor dan Alnnbklima olsligmog.