i rörelse, och gör att dess stift, så länge denna vind bläser, fortfarande tryckes mot papperet och derpå . tecknar en sned linia; då vinden ändrar sig, träder en annan elektromagnet i verksamhet och tecknar med sitt stift ett annat streck. Antalet af hvarf uti den i cylindern anbragta skrufvens gängor är 16; cylindern, som vänder sig en gäug på 12 timmar, kan följaktligen under en tid af 12 X 16; timmar, det vill säga ätta dagar, på det noggranna-! ste uppteckna alla under denna tid förekomna vindförändringar. Vid denna tid måste apparaten pi nytt uppdragas. Den sinnrika maschinen har den upp-i märksamheten att sjelf medelst en klocka påminna sin egare när denna operation kommer i fräga. Man talar om intelligenta bajonetter; men hvem kan uppvisa några, som besitta så mycken intelligens? Knappt hafva vi blifvit förtroliga med den tanken, ! att alla de arbeten som icke fordra nägot annat än kraft och noggrannhet, kunna förrättas af maschiner, sä vill omrädet, som man anslagit ät dessa nya arbetare, icke mera räcka till för deras verksamhet. Vi förmå nu för tiden ej mera uppdraga nägon gräns och säga: här upphöra de mekaniska, fysiska och kemiska krafterna att förrätta menniskans arbete. Vi hafva nyss beskrifvit en maschin som förmär att frambringa icke spinneriarbete, utan vetenskapliga observationer. Och vi kunde anföra andra vackra exempel på en sådan ietelligent förmåga, hvarmed menniskan är i ständ att utrusta sina skapelser. Vi vilja här blott nämna det instrument, som utförer alla räkenkonstens operationer, och huru det utförer dem! På 18 sekunder multiplicerar räkenmaschinen med hvarandra tvenne tal af hvardera 8 siffror, på 24s8ekunder dividerar den ett tal af 16 siffror med ett annat af 8, och för at utdraga en qvadratrot ur ett tal af 16 siffror och pröfva resultatet åtgär endast 1f, minut. Det har Grandemange ensam af alla räkenmästare förmätt uträtta. Det vore märkvärdigt om han skulle förfara på samma sätt som räkenmachinerna. Hvad skall blifva följden, om maschinernas användning vinner en sådan utsträckning? De börja att göra de lärda samma tjenster som de göra arbetaren; de skola befria anden på samma sätt som de börjat att befria kroppen. Den lärde var ofta tvungen att sysselsätta sig med underordnade, hans snille föga passande sysselsättningar; sådana lägre förrättningars utförande skall han hädanefter öfverlemna ät maschiner. Vindbeskrifvaren är, säsom vi sett, ett vackert exempel, likaså räknemaschinen. Uppfinningar af detta slag äro för menskligheten en tillökning i geni, en tillvext i kraft för enskilda menniskor, en förlängning i deras lefnadsälder. Det gifves två uppgifter, hvilka ömsesidigt komplettera hvarandra, och hvilka vetenskapen har att befrämja jemte och genom hvarandra. Å ena sidan bar den att skapa nya bjelpmedel ät intelligensen, och vi hafva sett att den redan dermed sysselsätter sig; ä andra sidan har den att befria menniskorna från de rent mekaniska arbetena, och derigenom ännu mer föröka menniskoslägtets andliga krafter. Nya uppfinningar, som gå ut på detsednare, hafva på sednare tider blifvit gjorda i stort antal. Som de vigtigaste torde vi få anse följande: 1. En maschin som gör tegel, både solida och ihåliga — taktegel och rörtegel — uppfunnen af Randell och Saunders. Arbetarne hafva intet annat att göra än föra leran till maschinen och borttaga de färdigformade teglen. Inrättningen är följande: medelst en skrufpress intränges leran i en Öppning som ger den sin form, och utkommen formad läter den afskära sig af en knif, som för detta ändamäl är i beständig rörelse. Denna maschin, som sättes i rörelse med 2 hästkrafter, slår på en timma 1000 tegel eller 1800 rörtegel af 5 centimeters vidd. 2. En af Seneschall uppfunnen symaschin är i ständ att åstadkomma hvad sömmerskor kalla söm med efterstyng. De bäda kanterna af de tyger som skola sys tillsammans fästas på kanten af ett öfver tvä valsar utspändt linnestycke, och föras af detta, som rörer sig tillika med de kringvridna valsarna till det ställe der nälen befinner sig i verksamhet. Den med träd päträdda nälen föres af tvenne tänger, som vexelvis fatta den vid ena eller andra ändan. Sk snart nålens spets inträngt i tyget, öppnar sig den första tängen och lyfter sig öfrernälen, som då drif: ves vidare af den andra tängen. I det ögonblick då två tredjedelar af nälslängden blifvit bragta genom tyget, griper första tängen äterigen om dess spets och drar den fullt igenom. Den andra tängen öppnar sig nemligen i rätter tid och flyttas så att hon äterigen fattar den genomdragna nälen och i förening med den första tängen, som ännu qvarhäåller dess spets, bringar den tillbaka i sitt förra läge öfver kanten at tygstycket, som emellertid af valsarnes rörelse för hvarje stygn flyttas en grad framät. Wine och Ashmead i Connecticut hafva uppfunnit en guldslagare-automat af följande inrättning: på en stälskifva ligger en jernram med träbotten, i hvilken man inlägger guldslagarhinnorna och guldet som skall slås. Hammaren sättes i rörelse på samma sätt som -stångjernshammarn. 4. Två maschiner att skära stenkol i grufvorna, hvilka äfven kunna användas till framskaftande af ler, skiffer och andra mjukare stenarter, äro uppfunna af Waring. Snitten ästadkommas genom tvenne på en horisontal väg anbragta taggbjul. Ställningen, som bär vägen med de bäda hjulen, bär äfven säten för arbetarne, hvilka således icke behöfva arbeta liggande, såsom vanligen sker. Erfarenheten har visat att en tunna stenkol kan på detta sätt brytas för omkring hälften mindre kostnad än för brytning med handkraft. 5. En maschin att falsa tidningar, hvilken begagnas till falsning af tidskriften The illustrated London News har följande inrättning. Hvarje ark kommer under en rak stälstång, som reser sig uppoch nedåt. Vid den sednare rörelsen viker denna bladet på midten, sä att bäda hälfterna komma att ligga utanpå hvarandra, och förer det så bildade vecket mellan ett par rullar, hvarifrån bladet vidare föres mellan tvenne s. k. oändliga band, på sädant sätt att det bringas i det rigtiga läget för att sedan af den andra falsaren vikas i rät vinkel mot det första vecket, o. s. v. Uppfinnaren af denna maschin heter Birchall. 6. Marriott har uppfunnit en maschin, som är i stånd att inpacka alla torra ämnen, säsom cikoria, malen senap, snus, potatismjöl och andra ämnen. Man behöfver blott föra det i maschinen och gifva den papper, sä förrättar den hela arbetet. Den tager af ämnet så mycket som skall läggas i hvarje paket; sedan afskär den ett stycke papper, viker det på midten, bestryker dess kanter med klister, och lägger det tillsammans så att det bildar en påse, hvilken den sedan lägger i en form, och fyller med det förut uppmätta ämnet, sammanviker papperet omkring öppnicgen, och sä är paketet färdigt. Det fattas nu endast etiketten. Äfven denna päsätter maschinen, och skaftar sedan paketet undan. 7. Den af Guillaume uppfunna stämpelmaschinen trycker en stämpel på papperet sä snart man sätter foten på en pedal. Och under tiden detta sker förse sig rullarne med svärta. När man drager foten tillbaka, uppstiger äter stämpeln, och öfverdrages af rullarne med svärta för nästa stämpling. 8. Snarlik stämpelmaschin är en inrättning som förser böcker eller register med paginasiffror och papper med ordningsnummer. Det finnes för detta ändamäl två maschiner, den ena af Waterlow, den andra af Schlesinger. en sjöresa utan stormar, utan faror, utan dessa äfventyr på lif och död, som genom sin storhet och den spänning de utöfva på våra ÖÅnlskraftar få om enhlim hatvdalgke Hvad kan