Soo OO BO RB VE KN AK
(Forts. följer.)
RÄTTEGÅNGS- och POLISSARER.
Polisundersökningen med de for deltagande wu
gatuuppträdena häktade personer.
Såsom deltagare i dessa uppträden natten emel
lan lördagen och söndagen häktades: vaktmästarer
Petter Johan Jakobsson (hos grosshandelsbolaget Dug:
ge Settervall), skräddaregesällen Nils Eric Forss
man (i arbete hos skräddaren Lindstrand), skräddare:
lärlingen Carl Johan Sandberg (boende i N:o 3 Grå
munkegränd), korkskäraren Anders Oscar Jurell (N:c
19 Nya vägen), skräddaregesällen Otto Hinrik Johans
son (hos skräddaren Bilow, N:o 38 Kammakarega
tan), timmermannen Jonas Jonsson eller Nordsvahr
(N:o 7 Skottgränd) samt f. d. poliskonstapeln Car
Gustaf Hellberg (N:o 5 Klockjutaregränden).
Samtlige dessa personer hade hurrat, hvisslat och
dels anfört och dels tillställt folkskockningar, och skräd.
daregesällen Johansson blef dessutom gripen å ba
gerning, då han i Storkyrkobrinken afbrände en s
k. svärmare och sjöng vänner hören j sigaalen.
Kl. 3 på söndagsmorgonen sedan det äter blifvi
tyst ä gatorna lät hr polismästaren i den förmodan
att oväsendet icke skulle vidare utgrena sig, upp-
hemta samtlige häktade och sedan de allesammans
erhållit en allvarsam föreställning för sitt ofog och
varning att taga sig till vara för att förnya nägot
sädant, blefvo samtlige ställda ä fri fot med före-
läggande att hvar för sig genast begifva sig till sit
hem.
Natten emellan söndagen och måndagen blefvo folk.
samlingarne, som hufvudsakligen börjat dels i och
dels vid utgången frän Humlegården allt större och
större. KI. 10 var Mynttorget uppfyldt at flere hun.
drade personer, hvilka uti det vackra mänskenet ro-
ade sig med att betrakta nägra dussin handtverkslär-
lingars och hamnbusars upptäg att hurra och arran-
gera s. k. gåsmarsch. Kl. mot 11 blef samlingen
större, derigenom att en mängd nyfikne bättre klädde
personer, (ja flere voro till och med ätföljde af sina
fruntimmer) sällade sig till den redan betydliga folk-
samlingen. Å Riddarhustorget, dität folkmassan drog
sig, sedan några personer blifvit häktade, tilltogo hurr-
ningarne, men nägra strängare åtgärder häremot vid-
togos icke, utan uppmanades folket af hr polismästaren
att begifva sig till sitt hem, men anmärkningsvärd
nog. säg man personer af en bättre samhällsställning
häna dessa tillsägelser under yttrande: vi göra ju
icke något ondt, vi kunna vara ute sä länge oss be-
hagar. Hr kommendauten Devel åtföljd afsin adju-
tant, bäda till häst, infann sig nu och uppmanade i
de mest fogliga och vänliga ord folkmassan att skingra
sig, dervid han yttrade: jag ger mig hin på att mer
än V,:delar af här församlade personer endast af ny-
fikenhet stå och gapa, hvarpä ett enhälligt ja det
är sant, skallade, och derefter ett flere gänger för-
nyadt lefverop för kommendanten.
Folksamlingen. syntes nu skingra sig; en del tagande
vägen uppför Storkyrkobrinken och andra Myntgatan
fram, men snart var Storkyrkobrinken åter alldeies
uppfylld med menniskor. Hr polismästaren, dess biträ-
den, äfvensom polispersonalen, sökte åter att på ett
fogligt sätt skingra de nyfikna; men i stället att hör-
samma en slik tillsägelse, började hurraropen och
hvisslingarne allt mer och mer att tilltaga. Massan
drog sig upp ät Trångsund förbi Börsen fram ät Slotts-
backen, och der hördes nägra pojkar utropa: hurra
för Sjöberg, ner med judarne; frän en annan del af
folkhopen hördes äter ropen: ,lät hozom sitta tills
mossan växer öfver honom. Dessa rop fortsattes
någon stund; men det s. k. bättre folket syntes här-
efter skingra sig och på olika häll begifva sig hem,
men en skara hamnbusar och minderäriga gossar togo
vägen framåt Svartmangatan, och smart var en be-
tydlig folksamling utanför judiska synagogan, der flera
fönsterrutor inslogos. Sedan hr polismästaren och po-
lispereonal dit anländt, upphörde stenkastningen, som,
enligt hvad referenten tydligt iakttog, verkställces endast
af nägra minderåriga gossar och ett par sjömansklädda
personer. Folkmassan skingrade sig derefter och kl.
omkring 1 var allt tyst och stilla och den vid hög-
vakten stationerade sqvadron af lifgardet till häst er-
höll ordres att återvända till kasernen.
På mändagsmorgonen erfors sedermera att en flock
af omkring 100 personer, allesammans mycket illa
klädda, tägat åt söder och kl. !, 2 på morgonen in-
funnit sig vid bryggan ät Längholmen, men då de
der emottogos af vakt och polis, begäfvo de sig till
den straxt derinvid belägna, hr grosshandlaren S. L.
Lamm tillhöriga Heleneborgs egendom, hvarest en
färja vanligen finnes för öfverfart till Längholmen,
men hvilken färja var uppdragen ät längholmssidan
samt dragtäget afskuret. Vid ätervändandet frän fär-
jestaden företogo dessa personer sig nu att nedrifva
ett staket samt under hurrarop inslå några fönsterru-
tor i karaktersbyggnaden, men våldsverkarne skin-
grades. snart.
Referenten, öfvergår nu till det i går afton hällne
polisförhör med de natten till mändagen häktade
personer:
Snickarelärlingen Anders Magnus Bengtsson: (hos
gnickaren Munthe ä Kindstugatan) pästod att han på
eftermiddagen varit ute på ett lustparti med nägra
bekanta deribland en dräng hos viktualiehandlaren
Becklin, och kl. 10 på e. m. då han greps, hade
sällskapet, varit på hemvägen. Poliskonstaplar hade
dock för kommissarien Levander uppgifvit att Bengts-
son häktades kl. efter 12 på natten under det han
med en större fläsksvål sökt inslå fönster i judiska
synagogan. Bengtsson äterfördes i häkte och skulle
tills i dag vittnen för rntygande om hans brottslig-
het inkallas.
Skräddaregesällen Carl Johan Lönnqvist bestred
att han, hvileet dock ftere personer lära kunna inty
ga varit rnsig och i sädant tillstånd hurrat och för
oljd, bvarföre för vittnens inkallande målet skulle
anstå tills i dag och återfördes Lönnqvist till häkte.
Skoarbetaren Anders Gustaf Lundaren (N:o 6 Gö-