ITALIEN.
Venedigs officiella tidning offentliggör ett kej-
serligt dekret af d. 23 Aug., som förklarar af
noll och intet värde de af den revolutionära rege-
ringen kontraherade lån, likasom allt af nämnde
regering utgifvet pappersmynt, äfvensom de
valutor som utgifvits för att tjena till garanti
för dessa sedlar, och härledande sig från det
af den revolutionära regeringen utskrifna lån.
och hvaraf ännu en del är deponeradt i Ve-
nedigs bank.
Denna bank skulle dessutom omedelbart
upplösas såsom en revolutionär institution och
de der deponerade medlen återställas till dem
som vederborde.
TURKIET.
Genom ordonnans af den 14 Aug. hafva
generalguvernören i Tripolis Izzed Pascha och
generalguvernören i Bosnien Vely Pascha blif-
vit afsatta och i deras ställe utnämnda Mu-
stafa Nuri Pascha och Selim Pascha. Dessa
åtgärder häntyda på ett ödmjukande under
Österrikes och Prins-presidentens uttalade vilja.
AMERIKA.
Från Newyork gå underrättelserna till den
17 och från Boston till den 18 Augusti. Iaf-
seende på fiskerifrågan förmäles intet nytt af
intresse, med undantag af ett i senaten den
15 Aug. af hr Seward hållet tal, hvilket var
bestämdt att rättfärdiga regeringens förfarande
i denna sak och lät ganska fredligt, hvarjemte
man iakttagit den omständigheten, att talaren
kort förut haft ett sarotal säväl med engelska
sändebudet hr Crampton som med hr Web-
ster och gjort sig noga underrättad om den
ståndpunkt hvarpå angelägenheten befann sig.
Hr Seward framhöll bland annat den omstän-
digheten, att England ingalunda förstärkt sin
sjömakt vid de nordamerikanska kusterna,
utan tvärtom minskat den under de sista måna-
derna den med 33 kanoner; han tog sig äf-
ven anledning replikera dem, som betrakta
den närvarande förvecklingen såsom ett gynn-
samt tillfälle att införlifva Canada. : Han fä-
stade uppmärksamheten derpå, att sedan 1812
aldrig så få brittiska trupper stått i Canada
som nuy,- och att engelska regeringen helt och
hållet upplöst den lilla eskader den hittills
hållit på insjöarne. Detta är tydliga bevis
på brittiska regeringens fullkomligt fredliga
afsigter, och det ligger i Förenta Staternas
intresse att ådagalägga likadana afsigter, ty
om de äfven i krig möjligen kunna göra er-
öfningar, så äro deras eröfringar på fredlig
väg dock säkrare och mera vinstbringande.
I Boston ville man veta, att åter ett ame-
rikanskt fiskarefartyg blifvit uppbringadt, men
deremot ett förut taget ånyo frigifvits. Ång-
fregatten Mississippi, med kommodore Perry
ombord, befann sig i S:t Johns, men skulle
afgå till Halifax. Till dess officerares ära
hade man i S:t Johns gifvit en bal, äfvensom
man behandlat manskapet i hvarje afseende
förekommande.
Den af hr Webster i afseende på Lobos-
öarne följda politik låter frukta allvarsamma
förvecklingar. Enligt underrättelser från Paita
af den 31 Juli hade general Vigil, militärgu-
vernören i departementet Del Norte, anbefallt
förstärkandet af garnisonen på Lobos-öarne,
för att med våld afvisa de amerikanska skep-
pen i händelse de ville utan den peruanska
regeringens tillstånd intaga guano. NewYork
Herald. å sin sida förmenar, att den till gua-
noskeppens skyddande till Lobos-öarne be-
ordrade kommodore MAulay i sådant fall skall
göra kort process och låta nedskjuta den för-
stärkta garnizonen.
Brittiska sändebndet i Washington, hr Cramp-
ton, har erhållit sin regerings uppdrag att un-
derhandla med Förenta Staterna om ett för-
drag till ömsesidigt skyddande af den litterära
eganderätten, Presidenten Fillmore skall hafva
förklarat sin beredvillighet att ingåi dessa un-
derhandlingar.
En del af Whigs i Norra Carolina hade
uppställt Webster såsom sin kandidat, ioppo-
sition mot general Scott, samt utsett hr -
ham till kandidat för vice-presidentsplatsen.
Free-soilers konventet i Pittsburg hade likale-
des utnämnt gina kandidater; dessa voro: mr
John P. Hale, från New-Hampshire, till pre-
sidentsplatsen och mr Georges W. Julien från
Indiana till vicepresidentsplatsen.
sNewYork Herald,, som meddelat ryktet
om en brytning mellan Fillmore och Webster,
förkunnar i dag att ett närmande ånyo egt rum.
De till den 16 Juli gående underrättelserna
från San Francisco låta ganska fördelaktigt i
afseende på grufarbetena. I Viacita hade man
bland annat 60 fot under jordytan funnit en
guldklump af 26 vigt och ett värde af 5400
dollars. Långa kanaler voro under anlägg-
ning, hvilka voro bestämda att föra vatten
tili guldrika trakter som lida af vattenbrist.
En mängd chineser ankommo fortfarande till
San Francisco, t. ex. endast i första hälften af
Juli 4000 personer. De begåfvo sig genast
på väg till grufvorna, då grufarbetarnes fi-
endtliga stämning mot chineserna i någon
mån lagt sig. Chineserna hade äfven deltagit
i firandet af Förenta Staternas oafhängighets-
förklaring den 4 Juli, och slöto sig i ettstort
tåg med ett baner, hvarpå var anbragt en
gyllene drake, i spetsen till Amerikanarnes
procession. De grufarbetare, hvilka begifvit
sig till Drottning Charlottas ö, för att uppsöka
guld, hade återvändt till Californien med oför-
rättadt ärende, enär de af indianerna blifvit
förhindrade att tillgodogöra sig öns guldrike:
domar, om hvilka de emedlertid varit i till-
fälle öfvertyga sig. Hudson-Bays-bolaget har
börjat låta bearbeta en grufva på ön. — I San
Fransisco råder fullkomlig ordning och lugn;
icke så i det inre af landet, der lynch-lagen
ofta tillämpades och indianerna begingo tal-
rika mordgerningar, så att man måst mot dem
utsända trupper, hvilka dödat några bland
dem och: tillfångatagit flera. I Mariposa rådde
stor jäsning till följd af ett öfyerfall af ett
antal amerikaner, hvilka förjagat. flera frem-
lingar, synnerligen mexikaner, från derag gruf-
arbeten. Fremlingarne, 3- till 400 till antal!
försökte i början att under en franemans an-
förande göra motstånd mot de cirka 200 man
starka amerikanerna, men funno sig snart för-
anistna att mifva vika. och amerikanarne be.