sammma, var 18
återkommande tema. Förlusten har varit öm-:
sesidig. Om de praktiska yrkena sjunkit ge-l!
nom derag söndring från vetenskapen, så har
denna äfven i sin ordning tvinat bort, deri-
genom att den saknat ett praktiskt syfte, attl
uppmuntra och understödja sina abstrakts
forskningar. England har i detta fall dömt
sig sjelft utan den nationella egenkärlekens
smekande skonsamhet. Liksom den utmärkte
professor Playfair förklarat fransmännen för
segrare i deras täflan med Englands in-
dustri, likaså försäkrade sir John Herschel
att Frankrike tagit försprånget för sin insu-
lära granne i vetenskaperna, i matematik, kemi
och andra vetenskapsgrenar, Dessa omdö-
men, som för ett par är sedan skulle hafva
blifvit mottagna med den nationella stoithe-
tens sjelfbelåtna otro, hafva nu frambragt er
helt annan verkan och framkallat en spänstig-
het och en kedja af ansträngningar, af hvilka
alla, som likt oss sjelfva skryta af nationell
öfverlägsenhet och historisk ära, borde skynda
att taga exempel.
Sedan en gång detta industriella universi-
tet kommit till stånd, är det meningen att öf-
ver hela landet utbreda ett nät af dermed sam-
manhängande industriskolor. Dessa provins-
skolor, anlagda efter en gemensam plan, men
i sina detaljer varierande efter de särskilda
yrken, som på hvärje särskild ort företrädes-
vig bedrifvas, skola komma att. till. det tek-
niska universitetet stå i ungefär samma för-
hällande som kollegierna i Eton och Rugby
till universiteterna i Oxford och Cambridge.
Åt eleverna i de förra meddelas elementerna
åf en sund industriell uppfostran, medan de
som egna sig åt en högre industriell verksam-
het och sträfva att blifva verkmästare, uppsy-
ningsmän eller ledare af stora fabriksanlögg-
ningar, vid den högre undervisningsanstalten i
hufvudstaden få tillfälle att förbereda sig för
en sädan högre sfer af industriella pligter.
Derigenom kommer hela den engelska na-
iioaens industriella uppfostran att öfvervakas,
påskyndas och betryggas på ett sätt, som i
det minsta skall höja den i jemnbredd med
de intelligenta och bildade arbetare gom utgå
från Gaverbe-Institutet 1 Berlin eller Conserva-
töire des ärts et mätters 1 Paris
Det är prins Albert som står i spetsen för
den förening af högt begåfvade och upplyste
män, Hvilka arbetå på uppnåendet af detta mål.
Dessa fosterländska män vilja äfven åtaga sig
att anskaffa tomter, för att på ettistadens me-
delpunkt beläget ställe samla alla dermed be-
slägtade inrättningar för konster, yrken eller ve-
tenskaper, hvilka nu ligga spridda här och der
i den ofantliga verldsstaden. En sådan för-
ening af alla dessa institutioner under ett tak
skall icke allenast åstadkomma. ofantliga ma-
teriella besparingar genom indragandet af alla
öfverfiödiga embetsmanslöner, utan de-skolla
också finna sig i tillfälle att förena sina me-
del och sitt inflytande för att lättare och be-
qvämare uppnå gemensamma syften, än det
är möjligt för inrättningar som hafva få berö-
ringspunkter, och embetsmannakårer, hvilkas
pekuniära intresse det är att hålla dem åt-
skilda. a
Så tänker man i det rika England, medan
vi i vårt penningfattiga och ej alltför intelli-
gensrika land slösa bort våra andliga och ma-
teriella krafter på tre eller fyra olika institu-
tioner, hvilka vi aldrig kunna värdigt upprätt-
båilla ätskilda, men som förenade på ett ställe
skulle kunna blifva något rätt dugligt och akt-
ningsvärdt. Medan iman i hufvudstaden har
ett tämligen komplett, eller åtminstone lätt
kompletteradt astronomiskt observatorium, upp-
föres i Upsala stommen till ett astronomiskt
palats, utan några utvägar för anskaffande af
instrumenter, hvilka ensamt kunna gifva det
ett praktiskt värde. Vi ega i hufvudstaden
ett teknologiskt läroverk, som väl egnade sig
att bilda kärnan för ett tekniskt universitet,
och likväl bygga vi i universitetsstäderna dyr-
bara laboratorier, ock tfderhålla på tre ställen
i landet fysikaliska insträmentramlingar, utom
alla andra kostbara saker, endast för nöjet
att bibehålla den gamia fyrdelta universitets-
inrättningen, sedan vVverldens mest bildade och
intelligenta nätioner längesedan öfvergifvit den,
såsom numera ofruktbår och föga passande
för den moderna bildningens friare förmer.
— Bland den nyare tidens inrättningar till
förmån för de arbetande och mindre bemed-
lade klasserna intaga de offentliga bad- och
tvättänstalterna ett utmärkt rum. Renlighe-
ten befordrar icke blott kroppens helsa, styrka
och trefnad; menniskans känsla af eget varde,
ordningssinne, sedlighet Och andliga lyftning
bero äfveh icke så Nitet deraf. Ty orenlighet
och smuts föda icke blott sjukdomar och kröp-
pehs försvagande. De alstra äfven råhet, la-
ster och andlig förnedring.
Men huru svår och hutä kostsami är icke
ofta renligheten för de årbetande klasserna!
Den som getiom sitt arbete knappt kan för-
tjena nog för att dermed föda och kläda sig
samt skaffå sig och de sina ett tak öfver huf-
vudet, rmåste under större delen af året ante
ett bad såsom en otillåten yppighet. Och blotta
tvättandet af hdns sparsåmma linne ärför ho-
nom förenadt med svårigheter, hvarom den
mera bemedlade knappast gör big en före-
ställning. Höäru ofta hår ej i den fattiges bö-
ning, Som icke så sällan utgöres af en enda
kammare för en Hel fåtiinlj; den osunda fuk-
tigheten från det i själfvå boningsrummet till
torkning upphängda drypande Tinnet alstrat
sjukdomar och död! Och huru ofta har ej den
fattiga husmodern; endast för att uppskjutal
den otrefnad eller den verkliga fara som är
oskiljaktig från denna hernes döck 3 nöd-
vändiga förrättning, afhållit sig ifrån att i tid
OCEANEN CATTI NER Ag AVE TRIAL STYRET
AN a LA ER rn SEVEN TT EA
i
1