ligt — yttrar han — för kongl..topografiska!
kåren, som för generallandtmäterikontoret att!
samtidigt, eller ens inom, någon kortare tid-
rymd, upprätta socknechartor för hela. rikets
och nämnde kär plärer för öfrigt vara tillräck-
ligt sysselsatt med sin egen stora uppgift,
utan att dertill behöfva öfvertaga ett mång-
årigt fredsvärf, hvars fullföljande lätt unde
blitva afbrutet.n
Så mycken kommunikation, säges vidare,
skan äfven hädanefter med topografiska kåren
underhållas , att all collision i arbetsväg före-
kommes. Der bemälde kår verkställt trian-
gelmätningar, hvilket egentligen utgör hvad
landtmätarne af kärens arbeten behöfva, för-
modar sekreteraren att de hädanefter tillhan-
dahällas med samma tjenstvilliga benägen-
het, som hittillsy och hvad landtmäteri-
arbetenas begagnande för topografiskt än-
damål beträftar, så går topografiska kåren till
väga med nog mycken omtanka och planmäs-
sighet, för att icke spilla tid och kostnad på
omarbete af hvad gagnbart landtmätarne gjort
förut. — — Med de anspråk man nu eger att
af chartor finna upplysningar i flera olika rigt-
ningar, är det omöjligt att på en endainrym-
ma allt, som bör återgitvas; hvadan det na-
turligaste arbetssättet torde förblifva, att topo-
grafiska kåren upprättar chartor för silt, och
landtmäteristaten för. sitt ändamål, dock, säsom
äfven sker, med ömsesidigt begagnande af
hvad i begges arbeten är gemensamt eller för
någondera af nytta. Sekreteraren vill ej hel-
ler antaga, att topografiska kåren, som hittills
ej utfört sådane arbeten, som de ifrågavaran-
de, skulle kunna åstadkomma socknekartor för
mindre kostnad, än generallandtmäterikonto-
ret, som redan är i besittning af den vigtiga
fördelen, att genast kunna disponera en fullkom-
ligt öfead och skicklig personal.n
Öfverdirektörens yttrande om landtmätarnes
bristande skicklighet kallar sekreteraren en
orättvisa mot kåren, hvilken med skäl måste
känna sig djupt kränkt, då den i massa be-
skylles för oskicklighet i de göromål, som
helt och hållet ligga inom dess sfer, ingå uti
dess undervisning och examen för inträde i
yrket, och hvaruti den redan lemnat så många
vackra prof. :
Vi skulle högeligen: beklaga landtmäterikå-
ren om den icke kunde tillbakavisa den hårda
beskyllning som den från sin chef fått upp-
hära, derest den icke redan inlagt en protest.
vida kraftigare än med blotta ord kan åstad-
kommas, och denna protest är de många för-
träffliga arbeten, som landtmätare just på sed-
oare tiden producerat. Måtte den ej tröttna
att på sådant sätt fortfarande protestera! ..
I det kongl bref,-som reglerat socknecharte:
verket, är, med undanrödjande af--all -skrå-
mässighet i arbetets. utförande, -uttryckligev
stadgadt, att chefen..eger i..den månshan pröf-
ver nödigt, och medlen finnas tillräcklige, till
biträde vid verket äfven antaga andre än landt-
mätare, som ådagalagt särdeles skicklighet.
Detta stadgande, fullkomligt på sitt ställe,
tyckes gifva öfverdirektören tillräckligt fria
händer, för att förse sig med dugliga charte-
författare, äfven bland militärer, hvilka han
anser företrädesvis skicklige; men det underd.
förslaget visar dock, att det ej allenast är
fråga om att upplifva charteverket genom mi-
litären, utan äfven att hjelpa militären. genom
charteverket. Det heter nemligen att om detta
verk förflyttades till. topografiska kåren, skulle
jemväl den stora fördel vinnas, vatt ett betyd-
ligt antal armeen tillhörande officerare kunde
öfvas i en för dem i alla hänseenden nyttig
sysselsättning samt deras små lönevilkor förbät-
tras.. Ingen kan mera gerna än vi unna våra
aktningsvärda officerare alla lofliga fördelar.
hälst då, såsom här är i fråga, desamma skulle
med eget arbete förvärfvas: men det förefalle:
os8 dock som skulle armeens eget uppiysta
Tbefäl lämpligen kunna sörja för den saken.
hvilken otvifvelaktigt hvilar i nitiska händer.
Joch att chefen för landtmäteriet deremot-kar
finna ett nog rikt fält i omsorgen för sin eger
kår, med förbättringen af hvars hvilkor han,
lutan orättvisa mot armeen, skulle företrädesvir
kunna sysselsätta sig.
RACE
— Mer än en torde hafva förundrat sig öfve:
Ide djerfva frågor som framställdes till diskus
Ision på det nyligen i Upgala hällna mötet a
lerkestiftets prestsällskap. Det tycks emeller
Ttid som de lärda och fromma fäder, hvilke
dermed hade bestyr, egentligen framställt dessa
frågor för att få dem besvarade efter sin eger
Ibeqvämlighet. Åtminstone. har man rätt til