frågan förklarade sig hr Davis afgjordt emot dan tolkning af fördragen som England uppställt, och påstod att Förenta Staterna i alla afseenden bade rätt. Han yttrade ånyo sin öfvertygelse att ett krig icke skulle uppstå af denna anledning, och han trodde icke heller att England ville krig. I alla händelser borde Förenta Staterna icke gifva efter något af sin rätt. Flera talare yttrade sig i samma rigtning och i ännu skarpare ordalag. Diskussionens fortsättning har dock sedermera blifvit ajournerad till den 12 dennes. Enligt bref från Washington af den 4 dennes väntades engelska sändebudet br Crampton äfvensom hr Webster under veckans lopp till staden. Om man får tro detta bref, så skulle fiskerifrågan vara provisoriskt afgjord mellan dessa båda herrar, och hr Crampton hade redan till brittiska: regeringen afsändt en depesch, hvari han ifrigt uppmanar den attsuspendera de meddelade befallningarne och återkalla eskadern. — Commodore Perry, befälhafvaren på den amerikanska eskadern, förmäler från Eastport under den 5 Augusti, att han der inhemtat underrättelser, som låta motse en gynnsam utgång af saken och att han följande dagen skulle afgå till St. Johns i New-Brunswick. Halifax-tidningar meddela en af guvernören i New-Scottland i Februari månad detta år afgifven depesch till dåvarande kolonialsekreteraren grefve Grey, i hvilken han uttalar sig emot premier för fiskerierna. Han är af den åsigt, att det är orätt och opolitiskt att gynna en klass af befolkningen framför de öfriga, och tror att äfven Frankrike och Förenta Staterna skola lära inse ändamålslösheten af sådana premierbetalningar. För öfrigt anser han det den friaste konkurrens i afseende på fiskerierna skulle i allmänhet bäst motsvara de brittiska intressena, och förklarar sig följaktligen för eit fullkomligt upphäfvande af 1818 ärs traktat, hvilket på samma gång skulle vara bästa medlet att fastare tillknyta de vänskapliga förbindelserna med Förenta Staterna och med Frankrike. Denna åsigt vinner dock icke allmänt bifall i Halifax,j utan cirkulerar deremot på denna plats en petition till brittiska regeringen, i hvilken denne uppmanas att strängt vidhålla stipulationerna i 1818 års traktat och icke afstå derifrån, äfven i det fall att amerikanerna skulle visa sig beredvilliga att medgifva en ömsesidig, fullkomligt fri handelsrörelse mellan New-Brunswick och unionens stater. Det uppgifves nu att mellan 70 och 100 personer omkommit vid ångfartyget Henry Clays brand. I sammanhang härmed erfar man att från den 9 Januari till den 28 Juii detta år 20 olyckshändelser förefallit på ångbåtar, vid hvilka 488 menniskor förlorat lifvet och 100 blifvit sårade. Hr Humphrey Marshall, kongressledamot för Kentucky, har af presidenten Fillmore blifvitien utomordentlig mission afsänd till Kina för att utverka Jättnader i handelsförbindelserna med detta land, hvilket blifvit så mycket nödvändigare sedan rörelsen på Californien så betydligt tillvuxit. Underrättelsen att indianerna skulle ha mördat den på marschen till Santa Få stadda amerikanska truppafdelningen förklaras vara ogrundad. Frågan om den för mord anklagade Irlän daren Kaines utlemning till Engelsmännen, har blifvit hänskjuten till Unionens högsta domstol, som deröfver i sin nästa session skall afgifva definitift utlåtande. I Savannah hade den 3 Augusti 60 å 70 hus nedbrunnit. Koieran var ännu gängse i åtskilliga delar af Unionen och lärer vara ganska elåkartad, men utbreder sig ingalunda i samma omfång som under de förra åren. Från Mexiko (hufvudstaden) berättas under d. 14 Juli, att der rådde mycken bestörtning i följd af ett anfall af indianerna från Yucatan på en icke 100 miles från Mexiko liggande stad. Flera fäktningar skola egt rum och mexikanerna hvarje gång kommit till korta. Från Peru förmäles att regeringen befästat Labosöarne för att skydda guanohandeln. Näågra engelska och amerikanska skepp hade emellertid erhållit tillåtelse att der lasta guano. En i sTimes meddelad skrifvelse från Guayaquil af den 30 Juni förmäler, att Flores expedition, bestående af ett ångfartyg, Chilin, ett fregattskepp, tvenne briggar och tvenne skonertar, den 25 Juni seglat uppåt floden från Punax, der han legat sedan den 2 April, så att man hade trott det han skulle göra ett anfall. Flores hade visserligen också landsatt sitt manskap, men åter inskeppat det utan att företaga något. Han befann sig nu på ett gods vid kusten, kalladt La Josephina, der han syntes vilja befästa sig. För att skaffa proviant åt sina trupper måste han företaga fourageringar, hvilka dock ofta störas genom i bakhåll -liggande trupper, så att han nästan dagligen har döda och sårade, och hans folk lider mycken brist. I Guayaquil äro alla klas: ser utan undantag emot honom. Ecuadors regering är sysselsatt att under general Illing-worths ledning utrusta en liten eskader, och man kan derföre, då den tilllands har afgjord öfvervigt, vänta att det snart skall lyckas att fördrifva Flores ur hans position. I Guayaquils hamn lågo två franska och ett amerikanskt anskt krigsskepp, cc ; Å verkan detta skäl kunnat åstad komma; hvad har ni att säga?