frågan förklarade sig hr Davis afgjordt emot
dan tolkning af fördragen som England upp-
ställt, och påstod att Förenta Staterna i alla
afseenden bade rätt. Han yttrade ånyo sin
öfvertygelse att ett krig icke skulle uppstå af
denna anledning, och han trodde icke heller
att England ville krig. I alla händelser borde
Förenta Staterna icke gifva efter något af sin
rätt.
Flera talare yttrade sig i samma rigtning
och i ännu skarpare ordalag. Diskussionens
fortsättning har dock sedermera blifvit ajour-
nerad till den 12 dennes.
Enligt bref från Washington af den 4 den-
nes väntades engelska sändebudet br Crampton
äfvensom hr Webster under veckans lopp till
staden. Om man får tro detta bref, så skulle
fiskerifrågan vara provisoriskt afgjord mellan
dessa båda herrar, och hr Crampton hade re-
dan till brittiska: regeringen afsändt en de-
pesch, hvari han ifrigt uppmanar den attsus-
pendera de meddelade befallningarne och åter-
kalla eskadern. — Commodore Perry, befäl-
hafvaren på den amerikanska eskadern, för-
mäler från Eastport under den 5 Augusti, att
han der inhemtat underrättelser, som låta
motse en gynnsam utgång af saken och att
han följande dagen skulle afgå till St. Johns
i New-Brunswick.
Halifax-tidningar meddela en af guvernören
i New-Scottland i Februari månad detta år
afgifven depesch till dåvarande kolonialsekre-
teraren grefve Grey, i hvilken han uttalar sig
emot premier för fiskerierna. Han är af den
åsigt, att det är orätt och opolitiskt att gynna
en klass af befolkningen framför de öfriga,
och tror att äfven Frankrike och Förenta Sta-
terna skola lära inse ändamålslösheten af så-
dana premierbetalningar. För öfrigt anser han
det den friaste konkurrens i afseende på fiskeri-
erna skulle i allmänhet bäst motsvara de brit-
tiska intressena, och förklarar sig följaktligen
för eit fullkomligt upphäfvande af 1818 ärs
traktat, hvilket på samma gång skulle vara
bästa medlet att fastare tillknyta de vänskap-
liga förbindelserna med Förenta Staterna och
med Frankrike. Denna åsigt vinner dock icke
allmänt bifall i Halifax,j utan cirkulerar der-
emot på denna plats en petition till brittiska
regeringen, i hvilken denne uppmanas att strängt
vidhålla stipulationerna i 1818 års traktat och
icke afstå derifrån, äfven i det fall att ameri-
kanerna skulle visa sig beredvilliga att med-
gifva en ömsesidig, fullkomligt - fri handels-
rörelse mellan New-Brunswick och unionens
stater.
Det uppgifves nu att mellan 70 och 100
personer omkommit vid ångfartyget Henry
Clays brand. I sammanhang härmed erfar
man att från den 9 Januari till den 28 Juii
detta år 20 olyckshändelser förefallit på ång-
båtar, vid hvilka 488 menniskor förlorat lif-
vet och 100 blifvit sårade.
Hr Humphrey Marshall, kongressledamot
för Kentucky, har af presidenten Fillmore blif-
vitien utomordentlig mission afsänd till Kina
för att utverka Jättnader i handelsförbindel-
serna med detta land, hvilket blifvit så myc-
ket nödvändigare sedan rörelsen på Califor-
nien så betydligt tillvuxit.
Underrättelsen att indianerna skulle ha mör-
dat den på marschen till Santa Få stadda
amerikanska truppafdelningen förklaras vara
ogrundad.
Frågan om den för mord anklagade Irlän
daren Kaines utlemning till Engelsmännen,
har blifvit hänskjuten till Unionens högsta
domstol, som deröfver i sin nästa session
skall afgifva definitift utlåtande.
I Savannah hade den 3 Augusti 60 å 70
hus nedbrunnit.
Koieran var ännu gängse i åtskilliga delar
af Unionen och lärer vara ganska elåkartad,
men utbreder sig ingalunda i samma omfång
som under de förra åren.
Från Mexiko (hufvudstaden) berättas under
d. 14 Juli, att der rådde mycken bestörtning
i följd af ett anfall af indianerna från Yuca-
tan på en icke 100 miles från Mexiko lig-
gande stad. Flera fäktningar skola egt rum
och mexikanerna hvarje gång kommit till
korta.
Från Peru förmäles att regeringen befästat
Labosöarne för att skydda guanohandeln. Näå-
gra engelska och amerikanska skepp hade
emellertid erhållit tillåtelse att der lasta guano.
En i sTimes meddelad skrifvelse från
Guayaquil af den 30 Juni förmäler, att Flores
expedition, bestående af ett ångfartyg, Chilin,
ett fregattskepp, tvenne briggar och tvenne
skonertar, den 25 Juni seglat uppåt floden
från Punax, der han legat sedan den 2 April,
så att man hade trott det han skulle göra ett
anfall. Flores hade visserligen också land-
satt sitt manskap, men åter inskeppat det utan
att företaga något. Han befann sig nu på ett
gods vid kusten, kalladt La Josephina, der
han syntes vilja befästa sig. För att skaffa
proviant åt sina trupper måste han företaga
fourageringar, hvilka dock ofta störas genom
i bakhåll -liggande trupper, så att han nästan
dagligen har döda och sårade, och hans folk
lider mycken brist. I Guayaquil äro alla klas:
ser utan undantag emot honom. Ecuadors re-
gering är sysselsatt att under general Illing--
worths ledning utrusta en liten eskader, och
man kan derföre, då den tilllands har afgjord
öfvervigt, vänta att det snart skall lyckas att
fördrifva Flores ur hans position. I Guaya-
quils hamn lågo två franska och ett ameri-
kanskt anskt krigsskepp, cc
;
Å
verkan detta skäl kunnat åstad komma; hvad
har ni att säga?