SST, OT GUIDE ICSIGE. OGCM (ONJaRUNIgENR dela sista fjorton dagarne varit den mest sysselsatta perf son i hela Frankrike, hade kommit på den ideen att äta illuminera den i hela dess höjd genom ett band af gaslägor, som i spiral slingrade gig kring kolonnen. I Röret hade blifvit sä placeradt, att hettan frän gaslägorna icke förorsakade nägon skada på monumentets prydnader. Man öpprade en kran vid monumentets fot och antände vid det nedersta hälet, hvarefter elden flög frän näl till häl och på detta sätt! slingrade sig uppåt, spiralen ända till spetsen, der den belyste fyra i C.ess hörn placerade örnar. På det ko-f lonnen omgivande staketet uppbängdes af frommalt hander alltifrån morgonen eternellkransar, de flestals försedda med deviser, sådana som följande: Åt ko-l4 nNungurnes besegrare! — At den som tagit mitt ben! — At hjelten som bragt England till förnuft! — Åt den, om hvilken man skall tala så länge man ännu kan tala! —— at den lilla korporalen! — At Napoleon den Store! — Du är evig som denna krans! 0. s. Vv. Vid ättatiden delade sig molnen här och der, vi :sande himlens blå, och stundom smög sig en blek :solsträle fram och kastade ett svagt sken igenom det ännu -alltjemnt fallande regnet. Castiglioni-gatan bade ingen annan prydnad än stjernor och N af gas, som blifvit vppsatte i stället för de vanliga lyktorna. I den män man nalkades CTonpcoråe-platsen tilltog lifligheten och syntes der koncentrera sig. Det var på Concorde-platsen som fyrverkeriet skulle I afbrännas och för hvilket ändamäl man upprättat den I mest kolossala ställning. Concorde platsen skulle bli wittoe till en at dagens förnämsta högtidligheter, li denna plats som redan eger sä mänga minnen. Ge-lf Dora en nyck af Ludvig XV förvandlad frän en sumPig betesmark till ett praktfullt torg, på hvilket denne monark på madame Dubarrys inrädan uppreste sin egen staty, som sedan fick gifva vika för den scha;vott, pä hvilken hans sonsons, Ludvig XVI:s hufvud föll. På den blodfläckade platsen reste sig sedan frihetens staty, som dock icom kort möste gifva vika, och förste konsuln anbefallde uppresandet af en pationalkolonn, hvilket förslag dock aldrig kom till utförande. Är 1814 firade ryssarne der Te Deum öfver sina segrar och 1826 lade Carl X grundstenen till ett morcument ötver Ludvig XVI, hvilket dock icke hann( fullbordas innan 1830 kom att gifva ät den redan säl mängfaldigt använda platsen en py bestämmelse. Ludvig Filip ville aflägsna säväl de politiska minnena som de politiska ändamälen. Han begärde af vicekonungen af Ezxypten ett monument frän Nilens stränder ochl:! gen 26 Oktober 1836 bar denna obelisk den fana,l: som Napoleon 40 är förut planterat på Thebes rui-l. ner. Frän foten af detta samma monument anträdde. sedermera Ludvig Filip den 24 Februari 1848 sin landsflykt och nägra mänader sednare skedde der republikens officiella proklamering. Marinministerns hotell vid Concorde-platsen varl: -praktfullt dekoreradt för presidentens mottagande, och! de mest storartade arrangementer voro vidtagna förl platsens illumination på aitonen. Den för fyrverkeriet uppförda ställning bestod af en gigantisk operadekoration, föreställande ett befär-! .stadt .slott från tionde ärbkundradet med sina vallar, skottgluggar, torn och tinnar, allt tecknadt i en färg-:4 ton som gaf det ett uräldrigt utseende. För afhörandet af Te Deum i Madeleicekyrkan hade , sej så mycket folk infunnit sig som man väntat och Hera platser blefvo obesatte. Nationalgardets fanbäj rare, som iofunnit sig i kyrkan för att läta invigal! sina standarer, helsade Louis Napoleon med lefve! ;kejsaren!s Dä Te Deum var slut steg presidenten,ll som kommit till kyrkan i vagn, till häst och red, Jängsamt genom de bataljoner som bildade hay längs, gatorna. Nationalgardet mottog Louis Napoleon temligen kallt, och bland sskädarne i fönstren och päll balkongerna i den aristokratiska stadsdelen berrskadell en ljudlös stillhet. Det ständigt hotande störtregnetli påskyndade revyn som aflopp utan nägon anmärkningsvärd tilldragelse. De nautiska lekarne på Seinen utföllo, trotts det ogynnsamma vädret och den starka blästen, ytterst 1ysande. Hundratusentals äskädare trängdes på Seinens stränder för att åskäda det ovanliga skädespelet, hvilket började kl. 4, däsen artillerisalfva tillkännagaf! början af den lätsade striden, som ändades med intagandet af den som ! ekant är på Seinen liggande skolfregatten. För denna del af festen voro ett stort antal sjömän aplända frn kuststäderna. Presidenten öfvervar icke sjöfäktningen; han var för uttröttad. Väderleken blef pä aftonen sä stormig, att den på Marche des innocents tillämnade stora balen mäste uppskjutas till den 17 dennes. Den improviserade! salens dekorationer hade zenom storm och regn lidit betydligt. Illuminationen blet genom det ogynnsamma vädret nästan alldeles omintetgjord, då ljusen nä-l! stan lika hastigt utsläcktes som de pätändes. Fyrverkeriet atbrändes kl. 9. Otaliga raketer gäfvo signalen och upplyste den kolmäörka natten. Äfven här inverkade vinden ofördelaktigt, i det den försvagade ljuseffekten af fyrverkeripjeserna, så att de storartade förberedelserna i det närmaste förfelade sitt ädamäl. Den enda lyckade momenten var då kejsarens staty under en half minuts tid strälade i eld. Vid fyrverkeriet blef presidenten mottagen med mer entusiasm än som förut på dagen varit fallet. Nägra -olyckshändelser lära ej vara att beklaga. Åtskilliga personer som ropat lefve republiken! lära blifvit arresterade. Monitören för den 15 förkunnade att 1200 benådningar blifvit beviljade dels politiska, dels andra förbrytare. Namnen på dessa voro ännu icke kungjorde. Natten tilt den 15 hade en eldsvåda utbrutit i Louis Napoleons arbetsrum i Elysepalatset, hvilken förstörde allt hvad som fanns i rummet. Genom en särdeles Försynens skickelse, säger Patrien, hade presidenten dagen förut gifvit befallning om att från detta kabinett borttaga alla de dyrbarheter, på hvilka han sätter högsta värde, och i synnerhet kejsarens reliker, och alla dessa saker ha blifvit räddade; vPatrie tillägger att allt var släckt inom en halftimma. Journal des Debats, föster mera vigt vid saken och nämner bland annat, att alla presidentens böcker och paper blitvit förstörda. Presidenten befann sig vid tillfället på S:t Cioud. Äfven ;Debats omtalar den otvannämnde flyttningen af dyrbarheterna. En telegrafdepesch omtalar att biskopen af Lugan vögrat sjunga Te Deum i anledning at festen den 13 Augusti. BELGIEN. Drottning Victoria inskeppade sig åter den 14 i Antwerpen och beledsagades af Belgiernas konung utför Shelde ända ned till Liefkenshoek. General Bedeau tillkännagifver i YIndependance, att ryktet, att han skulle ämna draga sig undan det politiska lifvet, är osannt; ännu vill han, då tillfälle erbjuder sig, kämpa för frihet och rätt. et. oo DA —— RN ÅA VR NA en om da fe Kr HOLLAND. Staats-Courant berättar, att d. 4 dennes blifvit i Brissel utvexlade ratifikationerna å det mellan Holland och Belgien afelutade fördraget om det förras anslutning till det sednares jernvägssystem. : ENGLAND. Zr T. Baring, en associ6 af det bekanta huset Baring, har erhållit uppdrag att 1 en utomordentlig mission afgå till Amerika i och för fiskeri-frägan. Olika versioner vore gängse