SST, OT GUIDE ICSIGE. OGCM (ONJaRUNIgENR dela
sista fjorton dagarne varit den mest sysselsatta per- f
son i hela Frankrike, hade kommit på den ideen att
äta illuminera den i hela dess höjd genom ett band
af gaslägor, som i spiral slingrade gig kring kolonnen. I
Röret hade blifvit sä placeradt, att hettan frän gas-
lägorna icke förorsakade nägon skada på monumen-
tets prydnader. Man öpprade en kran vid monumen-
tets fot och antände vid det nedersta hälet, hvaref-
ter elden flög frän näl till häl och på detta sätt!
slingrade sig uppåt, spiralen ända till spetsen, der den
belyste fyra i C.ess hörn placerade örnar. På det ko-f
lonnen omgivande staketet uppbängdes af frommalt
hander alltifrån morgonen eternellkransar, de flestals
försedda med deviser, sådana som följande: Åt ko-l4
nNungurnes besegrare! — At den som tagit mitt ben! —
At hjelten som bragt England till förnuft! — Åt den,
om hvilken man skall tala så länge man ännu kan tala!
—— at den lilla korporalen! — At Napoleon den Store!
— Du är evig som denna krans! 0. s. Vv.
Vid ättatiden delade sig molnen här och der, vi
:sande himlens blå, och stundom smög sig en blek
:solsträle fram och kastade ett svagt sken igenom det
ännu -alltjemnt fallande regnet.
Castiglioni-gatan bade ingen annan prydnad än
stjernor och N af gas, som blifvit vppsatte i stället
för de vanliga lyktorna. I den män man nalkades
CTonpcoråe-platsen tilltog lifligheten och syntes der kon-
centrera sig.
Det var på Concorde-platsen som fyrverkeriet skulle I
afbrännas och för hvilket ändamäl man upprättat den I
mest kolossala ställning. Concorde platsen skulle bli
wittoe till en at dagens förnämsta högtidligheter, li
denna plats som redan eger sä mänga minnen. Ge-lf
Dora en nyck af Ludvig XV förvandlad frän en sum-
Pig betesmark till ett praktfullt torg, på hvilket denne
monark på madame Dubarrys inrädan uppreste sin
egen staty, som sedan fick gifva vika för den scha-
;vott, pä hvilken hans sonsons, Ludvig XVI:s hufvud
föll. På den blodfläckade platsen reste sig sedan
frihetens staty, som dock icom kort möste gifva vika,
och förste konsuln anbefallde uppresandet af en pa-
tionalkolonn, hvilket förslag dock aldrig kom till ut-
förande. Är 1814 firade ryssarne der Te Deum öfver
sina segrar och 1826 lade Carl X grundstenen till ett
morcument ötver Ludvig XVI, hvilket dock icke hann(
fullbordas innan 1830 kom att gifva ät den redan säl
mängfaldigt använda platsen en py bestämmelse. Lud-
vig Filip ville aflägsna säväl de politiska minnena som de
politiska ändamälen. Han begärde af vicekonungen
af Ezxypten ett monument frän Nilens stränder ochl:!
gen 26 Oktober 1836 bar denna obelisk den fana,l:
som Napoleon 40 är förut planterat på Thebes rui-l.
ner. Frän foten af detta samma monument anträdde.
sedermera Ludvig Filip den 24 Februari 1848 sin
landsflykt och nägra mänader sednare skedde der re-
publikens officiella proklamering.
Marinministerns hotell vid Concorde-platsen varl:
-praktfullt dekoreradt för presidentens mottagande, och!
de mest storartade arrangementer voro vidtagna förl
platsens illumination på aitonen.
Den för fyrverkeriet uppförda ställning bestod af
en gigantisk operadekoration, föreställande ett befär-!
.stadt .slott från tionde ärbkundradet med sina vallar,
skottgluggar, torn och tinnar, allt tecknadt i en färg-:4
ton som gaf det ett uräldrigt utseende.
För afhörandet af Te Deum i Madeleicekyrkan hade ,
sej så mycket folk infunnit sig som man väntat och
Hera platser blefvo obesatte. Nationalgardets fanbä- j
rare, som iofunnit sig i kyrkan för att läta invigal!
sina standarer, helsade Louis Napoleon med lefve!
;kejsaren!s Dä Te Deum var slut steg presidenten,ll
som kommit till kyrkan i vagn, till häst och red,
Jängsamt genom de bataljoner som bildade hay längs,
gatorna. Nationalgardet mottog Louis Napoleon tem-
ligen kallt, och bland sskädarne i fönstren och päll
balkongerna i den aristokratiska stadsdelen berrskadell
en ljudlös stillhet. Det ständigt hotande störtregnetli
påskyndade revyn som aflopp utan nägon anmärk-
ningsvärd tilldragelse.
De nautiska lekarne på Seinen utföllo, trotts det
ogynnsamma vädret och den starka blästen, ytterst 1y-
sande. Hundratusentals äskädare trängdes på Seinens
stränder för att åskäda det ovanliga skädespelet, hvil-
ket började kl. 4, däsen artillerisalfva tillkännagaf!
början af den lätsade striden, som ändades med in-
tagandet af den som ! ekant är på Seinen liggande
skolfregatten. För denna del af festen voro ett stort
antal sjömän aplända frn kuststäderna. Presidenten
öfvervar icke sjöfäktningen; han var för uttröttad.
Väderleken blef pä aftonen sä stormig, att den på
Marche des innocents tillämnade stora balen mäste
uppskjutas till den 17 dennes. Den improviserade!
salens dekorationer hade zenom storm och regn lidit
betydligt. Illuminationen blet genom det ogynnsam-
ma vädret nästan alldeles omintetgjord, då ljusen nä-l!
stan lika hastigt utsläcktes som de pätändes. Fyrver-
keriet atbrändes kl. 9. Otaliga raketer gäfvo signa-
len och upplyste den kolmäörka natten. Äfven här in-
verkade vinden ofördelaktigt, i det den försvagade
ljuseffekten af fyrverkeripjeserna, så att de storartade
förberedelserna i det närmaste förfelade sitt ä- damäl.
Den enda lyckade momenten var då kejsarens staty
under en half minuts tid strälade i eld. Vid fyrver-
keriet blef presidenten mottagen med mer entusiasm
än som förut på dagen varit fallet. Nägra -olycks-
händelser lära ej vara att beklaga. Åtskilliga per-
soner som ropat lefve republiken! lära blifvit arre-
sterade. -
Monitören för den 15 förkunnade att 1200
benådningar blifvit beviljade dels politiska,
dels andra förbrytare. Namnen på dessa voro
ännu icke kungjorde.
Natten tilt den 15 hade en eldsvåda utbru-
tit i Louis Napoleons arbetsrum i Elysepa-
latset, hvilken förstörde allt hvad som fanns
i rummet. Genom en särdeles Försynens
skickelse, säger Patrien, hade presidenten da-
gen förut gifvit befallning om att från detta
kabinett borttaga alla de dyrbarheter, på hvilka
han sätter högsta värde, och i synnerhet kej-
sarens reliker, och alla dessa saker ha blifvit
räddade; vPatrie tillägger att allt var släckt
inom en halftimma. Journal des Debats,
föster mera vigt vid saken och nämner bland
annat, att alla presidentens böcker och pap-
er blitvit förstörda. Presidenten befann sig
vid tillfället på S:t Cioud. Äfven ;Debats
omtalar den otvannämnde flyttningen af dyr-
barheterna.
En telegrafdepesch omtalar att biskopen af
Lugan vögrat sjunga Te Deum i anledning at
festen den 13 Augusti.
BELGIEN.
Drottning Victoria inskeppade sig åter den
14 i Antwerpen och beledsagades af Belgier-
nas konung utför Shelde ända ned till Lief-
kenshoek.
General Bedeau tillkännagifver i YIndepen-
dance, att ryktet, att han skulle ämna draga
sig undan det politiska lifvet, är osannt; ännu
vill han, då tillfälle erbjuder sig, kämpa för
frihet och rätt.
et. oo DA —— RN ÅA VR
NA en om da fe Kr
HOLLAND.
Staats-Courant berättar, att d. 4 dennes blif-
vit i Brissel utvexlade ratifikationerna å det
mellan Holland och Belgien afelutade fördra-
get om det förras anslutning till det sednares
jernvägssystem. :
ENGLAND.
Zr T. Baring, en associ6 af det bekanta
huset Baring, har erhållit uppdrag att 1 en
utomordentlig mission afgå till Amerika i och
för fiskeri-frägan. Olika versioner vore gängse