STOCKHOLM, den 20 Augusti.
Vi meddela på ett annat ställe i bladet
en kort öfversigt af de utlåtanden, Kongl.
Maj:ts befailningsbafvande afgifvit i anledning!
af länens deputerades yttranden rörande den!
ifrågasatta reduktionen af de många persed-
lar, hvilka nu ingå 1 den så kallade jorde-
boks- och hemmantals-räntan. Dessa utlåtan-
den äro icke utan sin stora märkvärdighet,
likasom hela denna frågas bebandling å rege-
ringens sida. Så t. ex. började regeringeni
med en proposition till rikets ständer angå-
ende en tillämnad reglering eller förenkling
af grundräntorna, hvilken egentligen gick
derpå ut, att de så kallade småpersedlarne
skulle afföras ur räkenskaperna och förvand-
las samt utföras i penningar, men deremot
vissa hufvudpersedlar bibehållas, i hvilket
sistnämnde hänseende regeringen lofvade en
proposition till nästa ständer. - Regeringen
dröjde dock icke längre än hågra få veckor
efter det ständerna åtskiljts, för att, utan att
ens deröfver höra kammarkollegium, på fri
hand uppgöra ett dylikt förslag till de ränte-
persedlar, som ansågos lämpligast att för
hvarje län qvarstå eller, i vissa, införas så-
som nya. Detta förslag utsändes derelter i
landet med befallning till landshöfdingarna
att höra deputerade af räuvtegifvare öfver frå. !
gan i allmänhet avgående en förenkling afj,
grundräntorna till vissa hufvudpersedlar, hvar- !.
vid ett af br finansministern uppgjordt völ-l
ment förslag. ekulle tjena till ledning. Re-J-
sultatet af dessa skattemöten är kändt. :Detj
har varit en fullkomlig dekonftyr för rege-l
ringen, hvars förslag egentligen icke antogs i.
mer än två län, nemligen Götheborgs ochl.
Westernorrlands (uti de andra fem — Blekinge, :
Christianstads, Jemtlands, Westerbottens och !
Norrbottens — der regeringens förslag icke!
tillbakavisades, var frågan af så obetydlig
vigt, att den kvappt förtjenar nämnas). Ut
alla öfriga 16 län väckte regeringens förslag
en mer eller mindre stark opposition, och på
de flesta ställen af dessa uttrycktes önsknin-
gar och opinioner, hvilka voro helt och hål-
let stridande emot hvad regeringen väntat el-
ler påräknat; ja, om hon kunnat ens ana hvad
som nu inträffat, hade det säkert aldrig fallit
henne in att i ämnet fråga primärförsamlin-.
gerna. Nu var emellertid detta skedt, och
regeringen hade dervid nästan öfverallt fått
det svar af de skattskyldige, att de väl ön-
gkade en förenkling af räntepersedlarne, men
en vida mer genomgripande än den regerin-j
gen föreslagit, hvilken snart sagdt syntes tje-j,
na till ingenting. Vidare fick hon der höral:
bekräftelsen på den sanning, som de libe-l
rale så ofta utsagt, eller att svenska fol-!
ket alldeles ieke, såsom de konservativa låtsa
föreställa sig, ärså förtjust af sina gamla sed-
vänjor, lagar och beskattningsformer, att det!
ju icke ganska gerna ser dessa förändrade
till något bättre och enklare, såvida nemli-
gen, folket upplyses om och begriper hvadl
som sättes i stället. Eu sådan erfarenhet vari
— man kan icke unära derpå — ganska obe-
baglig för vår konservativa minister och isyn-,
nerhet för hr finansministern, som hittat på l.
den xklippska, åtgärden att i frågan höra rae-
nigheterna. Hvad bar då varit naturligare,
än att hrr landshöfdingar ansett det vara sin
underdåniga pligt att bereda någon hugsva-
lelse åt vederbörande uti de utlåtanden, som
afgåfvos öfver skattedeputerades förslag? En-
dast ur denna synpunkt kunna vi för vår del
förklara, att t, ex. icke mindre än nio blandl.
hrr landshöfdingar, tvärtemot den mening som !
!
4
j
EC rr pen need - brisnd- hann åå GR MR Ern PY . ög Refr
KR i AR oh
blifvit af länets deputerade på de flesta stäl-
len alldeles enhälligt yttrad, tillstyrka bibe-
hållandet af räntetiteln dagsverken, likasom att
vissa landshöföingar, såsom t. ex. i Upsala.
Calmar, på Gottland och i Nyköping, till den!
grad frånpgått deputerades moderata förslag att!
de, i stället för två, tre, ja t.o. m. fyra huf-
vudpersedlar, tillstyrkt regeringens förslag all:
fem, sex, ja ända till sju sådana, i strid meå
den vid de hållna mötena inom länet högt yt-
trade opinion. Andra landshöfdingar, hvilke
ändå äro kända såsom ganska lojala, hafva
dock vågat tillstyrka rätt väsendtliga afvikel-
ser från regeringens förslag t. ex. iatseende pöl
utbyte af skattetiteln dagsverken i Jönköpings.
Kroncbergs, Hallands och Elfsborgs lön.
Slutligen bar en landshöfding, den 1 Skara-
borgs lön, afgifvit ett genomfördt utlåtande i
den vigtiga frågan uti dess kelhet, hvartill vil
hoppas snart få återkomma.
. Sedan frågan på detta sätt synes hafva blif:
vit långt mer intrasslad, än den någonsin va-l-
rit, bar det behagat regeringen att hänskjute
densemma till kammarkollegii utlåtande eller
måhända rättare utredning. Och en sådan
blir sannerligen icke lätt. En egen och hit-.
tills icke begagnad procedur är det också, att
reg. först sjelf gör upp ett förslag, utan kam-
markollegii biträde, men sedan detta blifvit
kullkastadt eller åtminstone befunnits miss-
lyckadt, så flyr reg. till kammarkollegium och
begör att detta skall ställa allt till rätta och
förlika meningarne.: Ty hvad är väl eljest af-
gigten med remissen?
I sammanhang härmed och jemte det vi
skola uppmörksemt följa äfven kemmarkolle-
gii behandling af ifrågavarande ärende, tagal.
vi oss jeraväl friheten erinra om verkställighe-
ten af Kovgl. Möj:ts och Rikets Ständers sam-
fällda beslut angående cels rättighet förränte-
gifvarne att, efter 10 ärs medelpris, få lösal
alla de åt ersbets och tjenstemän på lön in-
delta räntor och tiondeanslag c. utan rättig-
het för räntetagarne att något af dessa anslag in
natura uppsäga, dels förändrade grunder för
markegängenrs bestäm
de friga äfven hvi
1
J
mande, hvilken sistnämn- :
lar på kammarkollegii utlå- !
Å
De
nsla tar han sig(!
liflig; men i fråga om erkö
tvåbundra års betänketid,