nad företagen af hr mag. J. Bahr, har författaren benäget tillåtit oss att reproducera ur Stockholms Dagblad; der de förut varit tryckta, i hopp att deras innehåll skola intressera dem af våra läsare, som egnat sig åt bergshandteringen och dermed beslägtade ämnen. Blandadeuppsatser och meddelanden i naturvetenskap och industri. Utur den af magister Bahr till kommersekollegium invgifne Berättelse om en under förra äret verkställd teknisk-kemisk Resa till England, Frankrike, Belgien och Tyskland, ämna vi efterhand meddela nägra utdrag. Som författaren isynnerhet fäst sig vid sädana ämnen, som kunna hafva tillämpning uti värt eget land och för vär. egen industri, torde det ej vara ur vägen, att för allmänheten framlägga dessa utdrag ur förenämnda reseberättelse till den uppmärksamhet, de möjligen kunna förvärfva sig. — — — — — —— — — Ifrån Littich till det 3 lieues derifrån belägna Valentin Cocy, hvarest ännu en zinkhytta fin nes, leder vägen genom ett herrligt landskap. Belgien har, på de punkter, der jag sett detsamma, karakteren af Södermanland eller Nerike, kulligt och bergigt samt genomdraget af vatten. Men härmed upphör likheten. Ingen fläck finnes, som icke är odlad, eller der industrien icke nedslagit sina bopälar. Den rika vegetationen, som grönskar i dalarne eller klättrar upp för kullarne såsom fruktträd och trädgärdar, afbrytes endast af dels täcka och välbyggda, dels stätliga boningshus och de ännu ståtligare fabriksbyggnaderna. På bergssluttningarne, till höger om vägen mellan Littich och det ställe dit jag ämnade mig, ligger, lika fogelbon, den ena stenkolsgrufvan efter den andra, och öfver allt, bäde till höger och venster, uppstiga de höga skorstenarne frän fabriksbusen. Fordom byggde man fabrikerna och verkstäderna, hvilka skulle bebos af fliten och verksambeten, de der ensamma förmå ge lif, rikedom och intelligens ät ett land, nästan säsom fängelser, tränga, mörka, smutsiga och osunda, när deremot overksamheten och flärden bebodde de präktiga palatserna. Nu deremot äro fabriksbyggnaderna verkliga palatser, luftiga, höga och ljusa, och att ett land befinner sig väl af en dylik lyx, synes, såsom jag tror, ingenstädes bättre än i Belgien. Hvar jag for fram säg jag trefnad och välstånd, och den säkraste barometer häruppä voro de friska och rentvättade barnungar, som öfver allt lekte i solskenet utanföre de snygga arbetareboningarne. Välviljan och vänligheten hos folket vittnade äfven om detsamma, ty dessa sällskapa gerna med välständet hos den lägre: befolkningen, när deremot misstänksamhet och afundsam vresighet helst vistas hos dem, som kämpa med eländet och misströsta om framtiden. Välmägan i dessa trakter är för öfrigt icke ny; få länders innevånare hafva en vackrare historia, än dessa provinsers. Inga eröfringskrig, intet väld mot grannarne; men vapea egde de dock mot förtrycket, när detta ville göra inkräkt ningar uti det välständ och deraf betingad frihet och oberoende, dem idogheten och fliten skapat hos dem under äldrarne. Den trefnad, jag öfverallt säg, och hvilken låg lik ett solsken öfver det vackra landskapet, gjorde den korta vägen till en af de behagligaste. Körvägen gär paralelt med jernbanan till Namur, men böjer sig emellanät och skär den sednare på ett par ställen. Åtskilliga jernbanståg passerade under tiden. Längre fram, vid Jemappes, återfinner man stranden af Maas, som man lemnat vid Littich, och en präktig jer bro förenar denna strand med den motstäende, längsmed hvilken sträcker sig Cockerills jättestora etablissement vid Seraing. Jag besäg detsamma endast helt flygtigt, mera för att hafva sett det, än för att jag kunde hafva någon nytta deraf, och ätertog sedan min väg öfver bron och längsmed venstra Maasstränden till Hollogne, och sedan till fots en halftimmas väg till Valentin Cocq. Denna zinkbytta, som i utsträckning och anläggning till och med öfverträffar den vid Angleur, är föga öfver ärsgammal. Man vill icke tro möjlighefen af stora och präktiga hus samt en rörelse i ofantlig skala och i full gäng uppvexta inom den korta tiden af 14 månader. Broar med railvägar för transporten af materialier och produkter förena de särskilda byggnaderna, som äro anlagda på en nägot aecidenterad terrain. Zinkreduktionen här gär till på samma sätt, som vid S:t Leonhard, endast med nägon obetydlig olik-1 Bet i mufflarnes dimensioner, samt äfven nägra smärre förändringar i ugnarnes konstruktion, säsom man sade mig, men hvilket, när principen är densamma, en dast genom mätningar kunde erfaras. Det var för öfrigt mindre för zinkreduktionens skull, som jag besökte stället, utan hufvudsakligen för den fabrikation af zinkoxid till mälning, som här eger rum. Vid expositionen i London fanns utställd en mängd profver frän flera häll af zinkhvitt och zinkfärger, samt tillika prof af mälning med dessa färger. Vanligen var utaf dessa sednare den ena hälften målad med bly — den andra med zinkpreparater, för att visa den relativa förmägan hos bäda att motstå inverkan af luften och kemiska agentier. Man kunde säga, att det var en kamp på lif och död emellan de tvenne ämnena. Denna kamp pågick icke blott inom väggarne af kristallpalatset; jag blef vittne till den hvar jag for fram, särdeles i Paris. Till fördel för zinkhvitt åberopade man dess billigare pris, dess beständighet och egenskap att icke mörkna eller svartna, oskadligheten för helsan vid dess fabrikation, när deremot blyhvitts beredande for. drar en uppoffring af menniskors helsa och lif. ÅA andra sidan anklagade män af yrket zinkoxidens ofullkomligare täckningsförmäga, hvarigenom tid och materialier förlorades, samt dertill dess egenskap att ej torka sä fort som blyhvitt. Onekligen äro dock desse tvänne olägenheter ganska ringa motde fördelar, der eger, särdeles i sanitärt afseende; men det synes som man ej gifvit Zzinkoxiden tid att sjelf vinna sin se. ger, utan genom ett öfverdrifvet bemödande att med ens skaffa öfverhanden åt densamma, gjort motständet ä andra sidan sä mycket skarpare och ihärdigare, I Frankrike är, såsom bekant, numera en förordning, att all Mätbing för statens räkning skall företrädesvis verkställas med preparater af zink, i stället för sädana af bly, och denna omständighet, att lagen: arm mäste skydda dem, kunde inge en misstanke, att de ej förmädde beskydda sig sjelfva. Det ser äfven ut, som det stora berömmet, som ges ät zinkfärger, till en stor del kan tillskrifvas egarne af zinkverk och deras fruktan för ett fall i priset på der metalliska zinken. Till den stora produktionen af zink utur malmerna, som successivt ökar sig, kommer äfven den zink, som förut-varit, använd till en mängd ändamäl, men som förbrukad och otjenstbar äterkommer till hyttorna, för att ömsmältas. Vid Angleuw säg jag störa fyräder af dylikt, såsom takplätar, rännor, förhydningsbleck o. d, Det mäste derföre vars högst välkommet för zinkproducenterna att uti zink oxiden hafva funnit en destruktionsprocess för metallen, hvarigenom jemvigten emellan produktionen oct hehofyet kan nägorlunda bivenanas. vonss hörde jag, vare sä iuea oMcr utan skäl, att den nämnde förorlölngem i Frankrike skulle blifvit tillvägabrag: uti zinkvännernas interesse. Zinkhvitt beredes vid Valentin Coeq på det sätt. att zinken upphettas till förflygtigande uti dylika ugnar, som för dess reduktion, men så att zinkängorn: få fri utgång, föratt triffas af luften, hvarigenom d: förbrännas till oxid. Jag säg ej dessa retorter annorlunda än insatta uti ugnen, men de syntes til! sormen 61 afvika från retorterna vid S. Leonbard, u!om det att de voro något lägre och bredare. Vid hvalfvet af retortenv, der öppniogen eliest skulle vare för jnsättaåndet af kondensätionsröret, var här en smajare längrund tppoing, synbarligen för att zinkän gorna skulle utströmma nästan säsom ett bredt band och lemna 0 större yta, att på en gäng träffas af in RN I std unn8?t längt mad frimra titlar