att alltmera aflägsna sig ifrån dem, utan
tvungo äfven under de båda sednaste riksda-
garne, då deras beteende blef allt mera be-
synnerligt, de män att skilja sig ifrån dem,
som i många år och långt innan. Bondevänr
nerna existerade, kämpat, ofta till ytterlighet
för bondeståndets emancipation. I frågan om
ordnandet af landtegerdomsförhållandena, som
skulle vara partiets, starka sida, hafva dess
ledare icke kunnat framlägga något enda för-
slag, som ledt till något resultat; och för de
flera lågar, sota: utgöra ett stort och verkligt
framåtskridagde i detta hänseende har man
oufvudsakligen att tacka Monrad, som icke
inskränkte sig till några allmänna fraser och
obestämda löften , utan verkligen framlade
grundligt utarbetade förstag, till hvilka en stor
del af bönderna i folkethinget närmade sig,
ifven med fara att af ledarne kallas affällin-
gar; emedan det för dem är af verkligt in-
tresse och stor vigt, att det blir något resul-
tat af förhandlingarne, då deremot Bondevän-
nernas anförare gerna se dessa frågor så länge
som möjligt oafgjorda, emedan de med deras
afgörande förlora det agitationsmedel, hvarpå
de sökt grunda sin makt. Samma taktik hafva
de följt äfven i andra frågor, der de satt sig
emot nästan alla reformförslag, som afsett ait
genomföra grundlagens grundsattser, emedan
des, efter deras vid flera tillfällen undfallna
yttranden , heldre behålla den äldre lag-
stiftningen, derför att den är så dålig och
orimlig , att den allsicke kan användas.,
Specielt uttalade de detta, i fråga om den nya
liberala, men i afseende på privata smädelser
stränga tryckfribetslagen. Deras uppträdande
i den yttre politiken, är af samma beskaffen-
het och ännu mera inkonseqvent. Anda in-
till de allrasednaste åren hafva så väl Tscher-
ning som B. Christensen tillhört det natio-
aella parti, som uppställt Eidergränsen samt
Holsteins ,oberoende af Danmark och Dan-
marks af Tyskland såsom de första vilkoren
för Danmarks politiska frihet Och nationella
sjelfständighet. Men det är märkvärdigt, att
detta s. k. oppositionsparti, denna -vensters
med hvarje på sednare tiden inträffad mini-
sterförändring åt höger blifvit alltmera ministe-
riellt. Dess anförare mottogo den bekanta
kungörelsen af den 28 Januari detta år, hvil-
ken proklamerar helstaten och till följe deraf
en revision åt höger af Danmarks författning,
icke såsom en sorglig nödvändighet, utan med
fröjd och jubel. De hafva sedermera upp-
ställt såsom sitt närmaste mål: helstat och
grundlagsrevision, och hafva sålunda, såsom vi
redan antydt, alldeles gemensamt fältrop med
godsegarföreningen, hvars oförsonliga fiender
de, till följe af alldeles motsatta sträfvanden i
fråga om landtegendomsförhållandena, skulle
vara. De önska nu endast, att valrätten till
folkethinget skall bibehållas lika vidsträckt som
nu; i afseende på landsthingets sammansätt-
ning och riksdagens befogenhet till behand-
ling af särskilda ämnen, kan man för dem
gerna få företaga huru stora inskränkningar
som helst. De se neml. i ett sålunda förän-
dradt tillstånd goda tillfällen yppas för en fort-
satt agitation; denna visar sig- alltmera för
dem vara målet och icke medlet att uppnå
Bondevännernap. Femte-Juni-föreningen e
B. Christensen. Barfod. Schack.
Tscherning. Schroll. Rotwitt.
J. A. Hansen. H. Olesen. Spandet.
P. Hansen. Sidenius. Alberti.
Gomard. C. Larsen. L. Schöler
M. Rasmussen. H. C. Johansen. Olsen.
5. Jensen. J. Knudsen. C. Jörgens
Trydemand. Höier.
P. Nielsen.
Ree.
L. Jensen;
L. Hansen.
J. Petersen.
F. Petersen.
Nörgaard.
OC. Jensen.
e. Winthol.
V. Schöler.
T. Therkelsen.
Aundresen.
J. Pedersen.
R. Mathiasen.
Wad.
J. Jochumsen.
Milling.
— Från Eisenach skrifves den 8 dennes:
I förrgår hitkommo från Kissingen Drottain-
gen af Sverige och enkestorhertiginnan af
Meklenburg-Schwerin,y och togo sitt logis på
Gasthof zum Rautenkranz.. Följande dag
bitkom äfven Konungen af Sverige. Den
svenska konungafamiljen besökte Wartburg,
der de isgynnerhet med uppmärksamhet dröjde
i Luthers kapell och kammare, Konungenaf
Sverige har härifrån rest till Dresden, der han