helstaten hoppas de att genomdrifva allt detl;
andra; det är vägen på hvilken tillbakaskri-l:
dandet skall ske. Helstaten är i sig sjelfl.
byggd på absolutismen; i den ligger fröet tilll.
en stark och mäktig aristokrati och med den-l!
samma kan Danmarks grundlag icke ega be-l:
ståud. i
Partiet disponerar icke öfver några eminenta!
talanger. Inom pressen har det fäåtti sin soldlt
Kjöbenbavnsposten, hvars redaktör intill 185501:
var kommunist, samt den mångskiftande po-l:
litiske industrinddaren Goldschmiäåt. På sed-l!
naste riksdagen hade det inom folkethingetl:
egentligen en enda representant ur sin midt, t
nemligen baron Blixen Finecke, hvars delta-l:
gande i riksdagens förhandlingar har beredtl:
större nöje åt det nationella partiet än åt gods-:
egarföreningen; hvarföre denna också synes:
hafva slagit ur hogen att hädanefter- sträfva
för dess egna koryfeers inväljande i folkethin-
get, dit det liberala partiet eljest gerna skulle
önskat ännu några exemplar af denna klass,
för att låta dem ännu klarare ådagalägga par-
tiets ohjelplighet och totala brist på stats-
mannainsigter och politisk förmåga. Den har
emellertid nitiskt-sökt att influera på valen.
2. Femte-juniföreningen är utgången från de
män, hvilka Danmark isynnerhet har att tacka
för sin fria författning och omfattar det na-
tioneltliberala parti, som utgjort majoritet in-
om både folkething och landsthing vid de sed-
naste riksdagarne.. Föreningen är uppkallad
efter den dag, då Danmarks grundlag af konun-
gen sänktionerades. Den omfattar grundla-
gen, såsom en börgen för Danmarks frihet
och sjelfständighet och sträfvar för att i den
speciella lagstiftningen och i lifvet tilläm-
pa den . politiska och borgerliga frihet, som
är uttalad i grundlagens allmänna bestämmel-
ser, hvilka den vill beskydda mot hvar och
en som ärnar -antasta dem. Den önskar mot-
verka hvarje fillbakagående, så väl det, som
framträder i sträfvanden att omstörta eller för-
svaga den genom grundlagen framkallade nyal)
sakernas ordning eller att hindra och qväfval
utvecklingen af de frön till gagneliga refor-:
mer i sambhällstillståndet, hvilka äro nedlagda ;
i grundlagen, — som det tillbakagående, som
är en oundviklig följl af ett öfveriladt om-l:
formande af bestående förhållanden, som ickel
kan ske utan. kränkning af sådana grundsat-
ser, som alltid böra upprätthållas. Förenin-
gen räknar inom sig landets yppersta politiska
förmågor: den ädle och klartänkande Clausen,l.
den snillrike och politiskt skarptblickandel
Monrad, den för sin kloka bestyrelse af Sles-
vig bekante Tillisch, den srundlige och skarp-
sinnige Madvig, den vältalige Orla Lehmann.
de utmärkta juristerna Krieger och Hall, den
frisinnade och för sitt ädla och redbara vä-
sende såsom folkethingspresident af alla par-l.
tier uppburna Andre, o. 8. v.
3. Bondevännernas, förening är äldre än
de båda förut nämnda. Den hade redan bil-l
dat sig ett par år före 1848, men hade ickel
någon politisk, utan mera en social karakter.
Dess ändamål var att verka för reformer i en
enda sambällsklass ställning. Sällskapet så-
som sådant kunde icke hafva något intresse
för den rent politiska frågan, utan för så vidtl
dennas lösning kunde gifva utsigt till refor-
mer i landtegendomslagstiftningen. . Sällska-
pets ledare och medlemmar skiljde sig likväl
icke från det dåvarande liberala partiet, utan
deltogo verksamt i sträfvandet att ernå en fri-
are författning. I sitt speciella syftemål un-
derstöddes sällskapet äfven med värma af fram-
åtskridandets vänner i allmänhet. Men då de
politiska förhållandena 1848 togo en så ovän-
tad riktning, ville. de män, som egentligen
styrde )Bondevännernas sällskap, icke längre
inskränka sin verksamhet till dess hittills
varande vigtiga uppgift, ordnandet af landt-
egendomsförhållandena; de började, för att
skafta sig politisk betydelse, använda sällska-l
pets krafter i en annan riktning.
B. Christensen, J. A. Hansen och sällska-
pets öfriga ledare kände med sig, att de i all-
männa politiska frågor, både yttre och inre,!
icke hade att uppställa några andra grundsat-
ser än de män, med hvilka de hittills arbetat
i fullkomlig enighet och tillika måste de med-
gifva att dessa män, Clausen, Schouw, Mon-
rad o. ss v. genom sina djupare insigter och
sin större förmåga helt naturligt skulle blifva
de ledande, i fall man skulle fortfara att ar-
beta tillsammans; De saknade den. resigna-
tion, som erfordras för att uppgifva rollen af
anförare och underordna sig. det allmänna
bästa. Redan i den grundlagsstiftande för-
samlingen framkommo de med en mängd af!
smärre förslag och amendementer, som säkert
skulle under dåvarande kritiska förhållanden
gjort genomförandet af. en verkligen liberal
konstitution omöjligt, om icke det parti, som
i det väsendtliga slöt sig omkring det af Mars-
ministeren framlagda förslaget, : varit så stort
och i andligt hänseende öfverlägset, att Bon-
devännernas) ledare hade takt nog att omsi-
der sluta sig till dessa, så att grundlagen nö-
stan enhälligt antogs sådan den nu är. Star-
kare framträdde Bondevännernas sträfvande,
att vilja utgöra ett eget politiskt parti, vid
den första ordinarie riksdagen. Namnet Bon-l:
devänner skulle nu till och med uppgifvasl
och det för oppositionspartiet i andra länder
brukliga namnet venstern skulle i stället an-
tagas, Detta namn fick gälla i stället för
proklamerade : grundsatser och många riks-
dagsmän, som voro uppriktigt tillgifna den
förnuftiga: demokratiens sak, slöto sig till en
början till partiet, i bopp att derigenom bäst
kunna verka för folkfriheten. Men efterhand
som principlösheten hos partiets ledare kla-
rare lyste fram, skiljde sig den ena frisinnadel:
r.ksdagsmwannen efter. den andra ifrån det-
samma, så alt det, ifrån att utgöra majoritet, !
snart reducerades till en tredjedel af Folke-
thinget, och bo.tkastande den usurperade ti-I
teln afvrvensters åter framstod såsom -Bonde-
vänners. Ledarne utöfvade ett märkvördigt
tyranni öfver partiets medlemmar. Nästan,
ingen sak förekom på riksdagen, om hvilken i!
icse de hade en egen, från regeringenoch från
det nationeliliberala purtiet afvikande, om än 4
aldrig så underlig och tillkrystad inening, hvil-
;
120 Fo se a Ke LA KR TR RR ;
Cor oa
ML TRI fe er fr