IH UWUSlal I:S IOGCISORE.
(Ur Biografiskt Lexikon.)
Hvad Gustafs älder vidkommer, anse vi rättast
att tro K. Carl IX, som då han författar ett histo-
riskt arbete, kan skrifva om sin fader, vid hvars död:
hän var 10:ärig, att han dog
när han var sjutio äbr och tbertill tu.
Det är högst otroligt att en så skarpsinnig herre som
K. Carl, nitisk för historisk sanning, skulle kunna
misstaga sig på 8 år i fråga om sin faders älder.
Och den äldre sonen Johan, som var 23 är vid fa-
irens död, äfvenledes en lärd herre, lät uppföra en
grafvärd öfver sin fader i Upsala, der ä en marmor-
tala läses:
Hic jaceo ter guinque senex ubi lustra peregi.
Väl kunde män ej i versen utmärka året så noga,
att man ej nödgats dervid beräkna eller afräkna ett
ej fullkomnadt lustrum, men att uppge 345 femärs
tider (75 år), då man bordt uttrycka 64 är, är mot
all inskriptionsstil, pä hvad språk och form som helst.
K. Johan II kunde sjelf skrifva latinsk vers, ätmin-
stone förkasta dylik, om han deri fann stora misstag.
Säledes vittna 2 söner att K. Gustaf är född på 1480-
Jet och omöjligt är att här utgrunda nägon frestelse
till dikt.
De skäl som vär vördnadsvärde häfdatecknare Gei-
jer anför för 1496 kunna ej, som det synes, ens upp-
väga dessa 2 intyg. Det uppgifves af de äldre, att
K. Johan II vid sin kröning 1497 eller sin drottnings
1499, men af Geijer att han vid ett af sina sista
besök i Sverige 1499 eller 1501, säg Gustaf Eriks:
son leka kung och velat taga honom med sig till hof-
ret i Danmark, dä gossen, för att ej kunna lockas
att följa, sändes till Aland, der fadren dä var läns-
herre. Detta var vid fastlagen 1499, om det skedde
enligt Dalins uppgift vid Drottning Christinas krö-
ning. Huru rimmar sig denna berättelse om en gosse
vid 3 eller 5 ärs älder? Den unge riddarsonen, med
fader och moder ännu lefvande, mäste väl förutsät-
tas ha varit minst 11, än rimligare 13 är, då dylik
enlevering kunde komma ifräga. 1509 kom han till
Upsala. Ej är det troligt att ett R.R. på Rydbo-
holm sände dit en 13 ärig gosse, att gå jemte tig
sande djeknoar och få stat i den offentliga skolan.
Knappt 300 är derefter satte den förnämare adeln sö-
aer i trivialskolan. Det säges uttryckligen af Dalin,
att Gustaf kom först frän sin hemläsning till Stureska
hofvet och lärde der alla ridderliga öfningar, under-
risad derjemte i bokvett af Erik Falk, en Skyldman,
ills danska kriget utbröt 1509, då han fick Sv. Stu-
res tillständ att bevista Upsala Akademi; (Högskola
nos Tegel). Detta allt passar mera in på en 21-
trigs än 13-årigs ställning. Mindre troligt är att huf-
rudbaneret, främsta anförarekallet näst Stures, lem-
nades vidi.Dufvenäs ät en 21-ärig yngling, än åt ev
29-ärig hofherre. Ingen synnerlig vigt kan ligga
lerpå, att Christi himmelsfärdsdag 1496 inföll på der
12 Maj, ty man angaf födelsedagar i dessa tider van-
igen genom dagens namn allena. De som antoge
att han födts 1496 och ville anföra datum; uträknade
säledes straxt med den tidens vanliga lärdom i Com
outus Ecclesiast. när Christi himmelsfärd inföll pä det
antagna äret. Dä Grekerne kunde lemna så mycker
uppmärksamhet ät utrönande af Homeri födelsestad.
år billigt att vi ej sä handlöst läta falla en fråga om
3 ärs tid i Gustaf I:s älder. Vi lägga säledes unde:
sritiken Hr Rasmi uppgift om de fyra fruarna, som
voro närvarande vid Gustafs födelse och sägo ban:
segerhufva. Den ena var Fru Christina Gyllenstjerna,
H:r Sten : Sturesn. Geijer anmärker det orimliga, e-
nedan den allbekanta Christina Gyllenstjerna var födå
1494, och kunde då ej som fru närvara vid en fö-
lelse, som Geijer antager ha skett 1496. Liksom
med födelsedatum är det här med fruns namn. Mar
nar velat bjelpa upp sägnen, som utan tvifvel blott
infört Fru Gyllenstjerna. Vi ha nyss -sett att Erik
Carlssons (Wases) enka blet en Fru Gyllenstjerna: sä-
edes en tante i Wasaslägten, som vid dylikt tillfälle
san väntas; men stär der i en trovärdig berättelse
Fru Christina Gyllenstjerna, så är det en syster till
Gustaf Trolles styfmor, hvilken i genealogierne anfö
es före sin syster, hvilken snart giftes med en som
lef enkling 1487, och säledes t. o. m. 1488 kan he
varit vid en barnsäng. Den andra frun är Brito
Thordsdotter Bonde på Penningeby, som åtte Hr. Eric
Ottesson (Björnram). 1496 skulle hon hetat Hr E-
ik Ottessons efteriefverska, efter den tidens spräk-
pruk; ty Erik Ottesson dog 1495. Detta är Hr Erik
Johanssons styfmoder som visst bör väntas här vid
tt dylikt tillfälle. Den tredje frun var Gunilla Besc
på Benhammar, Erik Thuresson Bjelkess. Som Hr
Erik i slutet at 1480 talet var fogde på Stockholm,
men 1495 :fflyttade till Stegeborg, ligger äter et:
skäl i fru-registret att betvifla 1496 som födelseåret.
Den fjerde frun var Brita Christiernsdotter, som åttc
Matte Pehrsson, väpnaren. Matts hustru är det födda
barnets kusin, som tillkommit liksom Fru Christina
Gyllenstjerna, derföre att Rasmus kändeen Brita
Obristiernsdotter, g. m. Matts Pehrsson, oplänning.
Dä 1565 d. 16 Febr. fru Brigitta Mattes Pedersson
älde ena tomt till Gustaf Tre Rosor (De la Gard.
Arch. III. 161), är klart, att hon bvarken 1488, 1490
ller 1496 kunnat närvara som fru Cecilias gästvänz
nna vid hennes första barnsäng; utan är här utap
vifvel en husfadrens faster, säledes en bedagad tante
ti familjen i fräga, hvilken 1475 blef enka efter en
Brik Thuresson Bjelke och sedan säges g. m. danska
Riksdrotzet Claus Rönnow. För henne behöfs födelse-
iret dragas tillbaka och visst ej framåyttas för att
göra hennes närvaro på Lindholmen vid nämnde till-
fälle antaglig, och nägon annan fru Brita Christierns
lotter, som kan komma i fräga, är alldeles okänd.
Att biskopen på Fyen Carl Rönnow Clausson, hvil-
ken dog. 1501, var hennes styfson, är tydligt, fast
Jens Worm anför att någre antagit honom som son
af Claus Rönnows Fru Brita. Sannolikt hade Fru
Brita efter Riksdrotzets död ätervändt till Sverige.
Bisk. Rönnow var född i danska riket. Dr. Cl.
Rönnows första äktenskap med en Christina, som var
lotter af Henrik Knutson till Iversnäs, en Gyllen-
itjerna af danska grenen.) Man kan ju etter denna
utredning ej annat än undra öfver att den i Genea-
ogien annars så starke Dalin kunnat (Sv. Rik. Hist.
II. 4) utan anmärkningar upprepa Rasmi Carlssons
itergifning af traditionen.
Wärtembergska Folkskoleväsendet och om
Tysklands. Folkskoleväsende i allmänhet.
Det egentligen karakteristiska i det Wärtembergska