ker som öfver dettå intressanta - land blifvit
utgifna, Brace kom i början af förlidet år till
Wien, och äggad af nyfikenhet att erfara nå-
got om ett land, som just då vär hårdast
träffadt af det reaktionära dråpslag som följde
på oafbängighetskriget, förskaftade han sig ej
utan svårighet pass af den österrikiska polis-
direktören, och gick dermed försedd nedför
Donau, förbi Komorn och Gran, uppehöll sig
någon tid i Pesth och begaf sig derefter inåt
landet till Debreczin och Grosswardein. Han
umgicks under denna tid med ungrare af alla
klasser, och är således kompetent att yttra sig
e sociala förhållandena i detta olyckliga
and.
Brace skrifver såsom en fri man, och den
moderation och betänksamhet, hvaraf hela hans
framställning bär prägel, kan ej hindra honom
att intrycket af hela arbetet blir temligen oför-
delaktigt för den österrikiska regimen. Det
är naturligt att en amerikansk resande i Un-
gern, som sjelf för ett fritt språk och hör an-
dra tala på samma sätt, skulle göra sig miss-
tänkt hos den kejserliga polisen, Då han
uppnått Wardein blef han, utan någon före-
gående varning, arresterad, förhörd och ka-
stad i fängelse. Den anklagelse som aukto-
riteterna försökte att uppställa emot honorö,
var att ban vore utskickad af de ungerska
flyktingarna i England och Amerika, för re-
volutionära ändamäl, och ehuru icke det min-
sta bevis favns för att stödja en sådan ankla-
gelse, sväfvade han en tid i verklig fara. Ge-
nom en engelsk resandes deltagande, som
händelsevis erfor hang arrestering, underrätta-
des amerikanska ministern i Wien, br MCur-
dy, och såsom engelska och amerikanska sän-
debud i sådana fall pläga uppträda med rask-
het, blef Brace omsider, efier några veckors
fångenskap, med många ursägter lössläppt och :
fraktad till Wien; Emellertid var österrikiska
olisen icke nöjd förr än han väl var utom
ejsarstatens gränser.
Öfverallt i Ungern, både i Pesth och bland
bondbefolkningen i det inre af landet, fann
Brace ett allmänt hat mot österrikarna och
ellmän missbelåtenhet med deras regering. Ei
heller fann ban, såsom han väntat sig, folket
nedtryckt och modlöst genom derag lidna
missöden. Tvärtom förvånades han öfver allt
hvar han kom af alla ungrares muntra, man-
liga och hurtiga hållning, både hos godsegare
och bönder, — det lefvande hopp, hvarmed
de sågo en ny dag till mötes, och den öp-
penbjertighet hvarmed de, trots alla faror frän
det politiska spioneriet, häfdade det fria or-
dets urgamla rätt, och icke en gång Pesth
gjorde i detta afseende något undantag.
Vi anföra, såsom prof på framställningen,
en episod, hvars ämne är bekant, men hvars
detaljer torde vara nya för de fleste af våra
läsare:
Ibland andra ofter för den österrikiska styrelsens
grymheter, lefver ännu i Pesth ett fruntimmer, som
piskades af de österrikiska soldaterna — madame
MHMaderspack. Jag har träffat flera som sett henne,
och den berättelse de gifva om hennes affär är föl-
jande. Hon var ett fruntimmer at ravg och förmö-
genhet, och bodde i Siebenbärgen i sydöstra hörnet
af Ungern. Hennes man var officer i ungerska ar-
meåen, och hon sjelf sympatiserade naturligtvis med
bans parti, och säg ofta i sitt gästfria hus Bern och
hans officerare. Detta hade förbittrat österrikarne,
och dä de slutligen hade kommit i besittning af denna
del af Ungern, voro de alldeles färdiga att begå hvil-
ken grymhet som helst eroot henne. Olyckligtvis för
henne hade hennes underhafvsnde vid samma tid an-
ställt nägon lustbarhet och dervid brännt kejsar Frans
Josef in effigie. Han blef genast, utan hennes vet-
skap, arresterad och på österrikiska befälhafvarens
befallning lät man henne sprivga gatlopp. Jag skaf-
fade mig nögon kännedom om denna österrikiska be-
straffning, under det jag satt fängslad i Gross War-
dein, emedan det alla lördagseftermiddagar tillämpa-
des på tjufvar och desertörer från regementeroa.
Vanligen utkallas 300 man, som uppställas på tvä le-
der, 150 man i hvardera. Hvarje man är försedd
med ett längt, mjukt hasselspö; brottslingen, som van-
ligen är en stark härdad man, atklades till midjan,
och mäste helt längsamt efter trumma marschera ge-
nom den sälunda bildade gatan. Om nägon i ledet
underläter att lägga till det bälta ham rof ar
ban sjelf att vänta sina fem och tjugus. Det-be-
räknas i allmänhet att en stor stark man, om han
har styrka nog att marschera fyra gänger genom ga-
tan, dör efter nägra få timmar. Detta var madame
Maderspachs bestraffning, eburu man med ridderligt
afseende pä hennes kön och ständ inskränkte gauop-
pet till en gäng. Verkan på denna stolta, högborna
fru var att störta henne i vansinne. Ryktet om ep
sädan offentlig, ovärdig brutalitet mot hans hustru
grep hennes man till den grad, att ban jagade en
kula genom pannan. För att fullständigt nedtysta
bela äfventyret blef deras enda son säsom simpel sol-
dat införlifvad i italienska armeen, der han ännu
innes. Hela saken synes hafva härledt sig från Haynau,
om icke direkte, ätminstone trän hans allmänna fö-
reskrifter. Den stackars damen lefver ännu i Pestk
ett halfförkrossadt tillständ. Man säger att efter Hay-
aus grundliga bastonad af Londons bryggardrängar
nägon tillsändt henne en tidning med berättelsen der-
om, och att bon flera dagar hade det vid sin barm
och fuktade det med sina tärar. På ett eller annat
ätt erhöll hon jemväl nägra qvistar af en qvast,
varmed han blifvit piskad, och i sin vansinniga
slädje lät hon deraf göra sig ett armband som hon
ipnu bär. -Uograrne påstå att detta tall med ma-
dame Maderspach är endast ett bland mänga.
Den målning af tillståndet i landet, som
Brace fick af mer än en handtverkare och
onde, öfverensstämmer på ett ganska slående
sätt med hvad Kossuth yttrade i sitt sista af
oss anförda tal. Ack, sir!s, sade en handt-
verkare till honom, om ni hade sett vårt land
ör fyra eller fem år tillbaka! Jag tror ej att
let fanns ett så fritt och lyckligt land i-Eu-
opa. Vin och spanmäl och allting var då så
villigt för den fattige — adeln gjorde refor-
mer och förbättringar i alla vägar och vi hade;
såra parlamenter här i Pesth, och vi utvaldelso
råra embetsmän och voro oberoende af Öster- Jo
ike. Nu är det ekatt på allting. Vi måste lsig
vetala tre gulden i mjölkskatt, och hvarje Pe
vark kött som vi köpa är beskattad, och det ng
r taxa på trädgårdarne och på sjelfva husen. hy
Vi hafva förlorat vår konstitution och våra de