TR NE ET NS JA a nt a USERS
nas folket att utse, och huruledes dessa en-
dast och allenast äro ämnade att säga ett o-
betingadt ja till allt hvad regeringen vill. Så-
som ett profstycke vilja vi anföra den pro-
klamation som prefekten i Nedre Charente
utfärdat till valmännen i kantonen Marennes.
Hr Chasseloup-Laubat var regeringens kandi-
dat vid valen till lagstiftande kåren och fick
äfven majoritet. Man torde påminna sig att
han var en af budget-referenterna och att
hans betänkande om budgeten var sådant att
det framkallade någon sensation i församlin-
en. Denna svaga opposition, om man än
an kalla den så, har regeringen icke förgä-
tit, och nu, då hr Chasseloup-Laubat upp-
träder såsom kandidat till generalrådet i nyss-
nämnde departement, så tilltalar prefekten val-
männen på följande sätt: Valmän! Jag for-
drar af er ett stort bevis på förtroende. J
hafven att välja en medlem af departemental-
rådet i stället för hr Chasseloup-Laubat. J
hafven utan tvifvel redan anat att grefve
Chasseloup-Laubats hållning, handlingar och
språk i lagstiftande kårens sista session icke
hafva rättfärdigat regeringens förtroende. Dessa
handlingar och detta språk hafva tyvärr en-
dast alltför mycket gifvit anledning till be-
klagligt missförstånd, och, om än dess upp-
hofsman ovetande, tjenat till en ny och far-
lig näring för de olycksbringande passioner,
hvilka ännu drömma om samhällets omstör-
tande. Valmän i Marennes! J ären upprig-
tigt och utan biafsigter och förbehåll tillgifna
prinsen-presidenten och hens sak, hvilken J
väl veten i grunden endast är samhällsord-
ningens sak. Under de allvarliga förhållan-
den i hvilka vi ännu befinna oss, bör jag
varaa eder mot ett val, som icke kan öfver-
ensstämma med edra verkliga känslor. 9Så-
dant är det uttryckliga uppdrag som jag af
Ttegeringen erhållit, och som jag samvetsgrannt
llgör.s — Prefekten anbefaller derefter Lu-
cien Murat hos valmännen.
Men icke nog dermed att prefekterna leda
wvalmännen i sina departementer Jiksom en
fårskock hvarthän de vilja, utan de draga icke
Heller i betänkande att tillgripa mera energi-
ska åtgärder när en oppositionskandidat upp-
träder som möjligen kunde hafva någon ut-
sigt att blifva vald. Såsom bevis härpå kan
anföras en berättelse i Courier de VEure,
hvilken tillika lemnar ett ganska intressant
. profstycke på de välsinnade, bladens: skrif-
sätt. Berättelsen, som handlar om en hr
Avignon de Morlac, hvilken efter December-
händelserna blifvit internerad i Rennes, men
derefter erhållit tillstånd att återvända till sitt
hem i Verneuil, lyder sålunda: I stället att
beflita sig om uppfyllandet af vilkoren för
den honom beviljade förlåtelsen, i stället att
tacka regeringen. som beskyddade honom med
sin barmbertiga godhet, har han endast sökt
att med ondo återgälda regeringens välgernin-
RR Han har åter, liksom före December,
örjat en propaganda, och han har drifvit
otacksamhetens fräekhet - ända derhän, att han
uppträdt såsom kandidat till departementalrå-
det, genom att utfärda cirkulärer, hvari han
uppräknar alla sina gamla anspråk på de per-
soners aktning, som förde oss till den dema-
gogiska karnaval, hvarmed 1852 hotade oss.
Prefekten i Eure har måst påminna honom
om, och han har-påmint honom om den
kränkta fördragsamhetens lag; han har sändt
gendarmer till honom, hvilka fört honom till fän-
gelset i Evreuz, der han skall förblifva till dess
regeringen, hvars stränghet han trotsat, låter
återföra honom till det ställe der han var in-
ternerad.,
ENGLAND.
Sedan äktheten af den af Morning Chro-
nicles meddelade traktat mellan de tre nor-
diska makterna i afseende på det ärftliga kej-
saredömet i Frankrike blifvit af flera engelska
tidningar, bland andra äfven vTimesn, starkt
ifrågasatt, så finner man den nu äfven från
andra håll förklarad för understucken. Så t.
ex. förklarar den ministeriella Preussische
Zeit. densamma vara en ren dikt.
SPANIEN.
En korrespondent från Madrid till Indep.
Belge, skrifver under den 22 Juli i afseende
på den förut omtalade koalitionen mellan op-
positionstidningarne af alla nyanser, att de
rogressistiska och de moderata bladen icke
börmna blifva ense, hvadan följaktligen koali-
tionsförsöket misslyckats, hvilket anses såsom
en stor seger för ministeren.
PORTUGAL.
Don Miguel har den 28 förliden månad of-
ficielt tillkännagifvit Rysslands, Österrikes och
Preussens gesandter vid förbundsdagen i Frank-
furt, att hans gemål födt ett barn, till hvilket
han afstår sin successionsrätt till Portugal och
Algarve, äfvensom till huset Bragangas fidei-
kommisser.
TYSKLAND. Å
Förbundsdagen har gifvit sitt bifall till Öster-
rikes och Preussens framställning i afseende
på de holsteinska angelägenheterna. Endast
tvenne härifrån afvikande röster afgåfvos, nem-
ligen storhertigens af Sachsen-Weimar och her-
tigens af Sachsen-Coburg-Gotha.
Preussen. Den ultrareaktionära Kreuzzei-
tungsmannen prof. Stahl har blifvit vald till
rektor vid Berling universitet för nästa univer-
sitetsår.
Koleran har nu från Polen kommit till
Danzig.
Bayern. Baron v. Liebig, den berömde
kemisten i Giessen, har blifvit utnämnd till
konservator vid kemiska laboratorium i Min-
chen samt professor i kemi vid univergifetet
dersammastädes.
ITALIEN.
Det nsvarta, partiet fortfor att intrigera i
Piemont, men synes göra föga intryck på be-l
folkningen. Vid de pågående kommunalvalen
blifva i allmänhet de liberala kandidaterna
valde, äfven på ställen der presterna med yt-
tersta häftighet dundra emot dem från pre-l
dikstolarne.
Fa ESRI
UTRIKES KORRESPONDENS.
(Från Aftonbladets korrespondent.)