FRÖKEN DE LA SEIGLIERE).
JULES SANDRA
Tillintetgjord af fruktan, lifvad af. hoppet;
uppmuntrad dessutom af den skenbara god-
lynthet, under hvilken den gamle ormen dolde
sina förrädiska afsigter, lät markisen- förleda
sig att lägga allt i dagen. För att hålla oss
vid advokatens liknelse, gick det markisen
som de personer som hela sin lifstid skämtat
öfver medicinen. och blindt kasta.sig i löka-
rens armar då de känna döden nalkas. Utom
några små omständigheter som han trodde sig
böra utesluta, berättade han allt. Bernards
ankomst, och huru han bhfvit emottagen; på
slottet; Uppmuntrad af den elake Des Tour-
nelle, som då och då afbröt honom med ut-
ropen: Rätt bra! rätt bra! detta är mindre
betänkligt än jag först förmodade; mod herr
markis ! vi.skola.allt reda oss, afklädde han
sig helt och hållet all försiktighet och visade
saken i sin rätta dager, under det den gamle
skälmen med hakan stödd emot guldknappen
på sin-köpp, höll på att qväfvas af skade-
fröjd att se den högdragne adelsmannen blotta
sina brister. och utan bilygsel upptäcka sina
egennyttiga planer. Då denne slutat sin be-
rättelse,- antog herr Des Tournelles en be-
tänklig min och skakade på hufvudet.
Detta är allvarsamt, ganska betänkligt; myc-
ket betänkligare än jag nyss trodde. Hr mar-
kis, det kan icke nekas att ni är i den svå-
raste ställning en adelsman någonsin befunnit
sig uti. Ni är icke mer hemma i ert hus.
Det är icke ni som herbergerar Bernard, det
är han som herbergerar er. Ni är helt och
hället i bans. våld; ni beror af hans nycker.
Denne pojke kan en vacker dag köra er på
ME vt In av 104 AR 1 JAN