STOCKHOLM, den 7 Augusti, -
En nyhet, icke utan vigt, är den, att herr
grosshandlanden C. F. Wern j:r för några da-
gar sedan till finansdepartementet ingifvit sin
afsägelse utaf det. förtroendeuppdrag, han af
regeringen erhållit, att vara ledamot i den
nedsatta koromittåen till uppgörande af förslag
för penningeväsendets och kreditanstalternas ord-
mande. Hr Weern lärer till skäl för sin afsä-
gelse anfört, att han, såsom en af cheferna
för ett handelshus i Götheborg, vore hindrad
att en längre tid vara aflägsnad från affärerna,
hvilka å hans sida fordrade en mera oafbru-
ten verksamhet. Utan tvifvel är detta skäl
antagligt för den händelse att herr Wern, som
sjelf icke eger speciella studier i finansväsen-
det, icke tilltror sig att, med den samman-
sättning den ifrågavarande kommitteen fått,
der uträtta något nyttigt eller att, med bi-
träde af de insigter och arbetskrafter som in-
om kommitten stå honom till buds, åstad-
komma ett tillfredsställande förslag i den in-
vecklade och vidt omfattande fråga, som ut-
gör kommitteens uppgift att lösa. Troligen —
och för att här ej inblanda politiska antipa-
tier eller sympatier — är det ock denna öf-
vertygelse, eller rättare en giltig tveksamhet i
detta hänseende, som hufvudsakligen motive-
rat afsägelsen från en person, som vid många
tillfällen i öfrigt visat sig icke sky enskilda
uppoffringar för att gagna det allmänna. Också
kan det icke nekas, att, såsom vi förut tagit
oss friheten anmärka, hr friherre Palmstjerna
haft föga lycka i valet af ledamöter till den
förevarande kommittåen, deri, med undantag
af: den åldrige ordföranden, ingen ledamot fin-
28, känd hvarken för financiella studier eller,
hvad som är lika angeläget, praktiska insigter
i affärer och de förhållanden hvilka bestämma
penoningerörelsen och deråt gifva en naturlig
gång och utveckling. Besynnerligt nog tyc-
es ej eller konungens finansminister hafva
tänkt på erforderligheten af dylika egenskaper
hos dem, hvilka skola utarbeta ett förslag till
ett ändamålsenligt ordnadt bankväsende och
beredande afen bättre penningeställning i lan-
det, än som för närvarande beklagligen är
fallet. -Hr finansministern synes nemligen
hafva föreställt sig, att frågan här blott vore
att. få ett förslag, som kostar honom sjelf föga
möda, men hvilket ändå skulle skydda rege-
ringen från. förebråelsen att i denna lifsfråga
hafva gjort platt ingenting. Iannan händelse,
och derest hr finansministern lemnat någon
Bärmare Uppmärksamhet; åt. ämnet och verk-
ligen velat tillvägabringa något som ländt ho-
nom till heder och för landet, i detta hänse-
ende, betryggat en bättre framtid, skulle han
utan tvifvel insett nödvändigheten att i första
hand sjelf taga ledningen at kommitteens ar-
beten, samt utverkat Kongl. Maj:ts nådiga
tillåtelse att till sit biträde välja de personer
han funne tjenligast. Det är eljest eget och
bevisar, bland mycket annat, hur pass myc-
ket, eller rättare litet, konseqvens och princip
råda inom den nuvarande ministeren, att, om
vi ej misstaga oss, uti samma konselj der den
här omtaldta isolerade finanskommitteen : för-
ordnades, utan något. åliggande för finansmi-
nistern att deri deltaga, anbefalldes ecklesia-
stikministern att i en annan högst makipålig-
gande gren af styrelsen, nemligen undervis-
ningsväsendet, sjelf utarbeta förslag till ny
skolordning m. m. samt; sjelf tillkalla sina
biträden för detta arbete. Vi äro öfvertygade,
att ingen, som närmare tänker på saken, tve-
kar att gilla den sednare åtgärden och att
deraf hoppas ett säkrare och bättre resultat
än af. den förra, ehuru konseljeh tyckes haft
för afsigt att här experimentera efter två helt
och Bället skiljaktiga principer. Men om än
hr finansministern velat från sig sjelf skjuta
ansvarigheten för det blifvande finansförslaget
och jemväl verkligen varit i den tro, att han
vid sammansättningen af kommitten funnit
de bästa krafter som varit: att anlita, så borde
det ändock icke undfallit- honom att kredit-
väsendet;och:penpningerörelsen ega ett oskilj-
aktigt samband, med -kreditbruken och kredit-
lagarna, och han hade derigenom ovilkorligen
mäst leda sig till behofvet att bland kommitte-
ledamöterna äfven mäste finnas en lagkarl,
som kunnat vara kommitteen behjelplig vid
uppgörande af förslag till nödiga förändringar
i vår kreditlagstiftning, eller tör att tillse, att
det blifvande förslaget: blefve homogent med
lagstiftningen. En sådan ledamot saknas emel-
lertid helt och hållet i kommitteen, hvilket
måste anses fören väsendtlig brist; och önsk-
ligt vore fördenskull att, vid: återbesättandet
af den efter herr Wern lediga platsen, den
nuvarande interimsregeringen godtgjorde den-
pa, genom -inväljandet af. någon jurist, som
tillika egde kunskap i finansväsendet; hvilken
väl ej bör vara omöjlig att finna, såvida man
verkligen vill göra sig besvär att, utan afse-
ende på politiska tänkesätt, söka en sådan.
— Under det ofullkomliga skick; hvarivåra
kommunikationer inom och utom landet bes
finna sig, hålla vi med nöje våra. auktoriteter
räkning för äfven den minsta förbättring. En
ej ovigtig sådan förbättring har nyligen blifvit
vidtagen, såsom inhemtas af generalpoststy-
relsens i gårdagens-Posttidning -införda -kun-
örelse af den 12 sistl. Juli, enligt hvilken
den svenska paketposten, söm anslutit sig till
den preussiska, erhållit dess nya kommunika-
tionslinier förssig öppnade genom en ny. preus-
sisk posttraktat med Belgien. I enlighet ders
med befordras från Preussen och de länder
som betiena sig af nreussiska nosterna: