STOCKHOLM, den 7 Augusti, En nyhet, icke utan vigt, är den, att herr grosshandlanden C. F. Wern j:r för några dagar sedan till finansdepartementet ingifvit sin afsägelse utaf det. förtroendeuppdrag, han af regeringen erhållit, att vara ledamot i den nedsatta koromittåen till uppgörande af förslag för penningeväsendets och kreditanstalternas ordmande. Hr Weern lärer till skäl för sin afsägelse anfört, att han, såsom en af cheferna för ett handelshus i Götheborg, vore hindrad att en längre tid vara aflägsnad från affärerna, hvilka å hans sida fordrade en mera oafbruten verksamhet. Utan tvifvel är detta skäl antagligt för den händelse att herr Wern, som sjelf icke eger speciella studier i finansväsendet, icke tilltror sig att, med den sammansättning den ifrågavarande kommitteen fått, der uträtta något nyttigt eller att, med biträde af de insigter och arbetskrafter som inom kommitten stå honom till buds, åstadkomma ett tillfredsställande förslag i den invecklade och vidt omfattande fråga, som utgör kommitteens uppgift att lösa. Troligen — och för att här ej inblanda politiska antipatier eller sympatier — är det ock denna öfvertygelse, eller rättare en giltig tveksamhet i detta hänseende, som hufvudsakligen motiverat afsägelsen från en person, som vid många tillfällen i öfrigt visat sig icke sky enskilda uppoffringar för att gagna det allmänna. Också kan det icke nekas, att, såsom vi förut tagit oss friheten anmärka, hr friherre Palmstjerna haft föga lycka i valet af ledamöter till den förevarande kommittåen, deri, med undantag af: den åldrige ordföranden, ingen ledamot fin28, känd hvarken för financiella studier eller, hvad som är lika angeläget, praktiska insigter i affärer och de förhållanden hvilka bestämma penoningerörelsen och deråt gifva en naturlig gång och utveckling. Besynnerligt nog tyces ej eller konungens finansminister hafva tänkt på erforderligheten af dylika egenskaper hos dem, hvilka skola utarbeta ett förslag till ett ändamålsenligt ordnadt bankväsende och beredande afen bättre penningeställning i landet, än som för närvarande beklagligen är fallet. -Hr finansministern synes nemligen hafva föreställt sig, att frågan här blott vore att. få ett förslag, som kostar honom sjelf föga möda, men hvilket ändå skulle skydda regeringen från. förebråelsen att i denna lifsfråga hafva gjort platt ingenting. Iannan händelse, och derest hr finansministern lemnat någon Bärmare Uppmärksamhet; åt. ämnet och verkligen velat tillvägabringa något som ländt honom till heder och för landet, i detta hänseende, betryggat en bättre framtid, skulle han utan tvifvel insett nödvändigheten att i första hand sjelf taga ledningen at kommitteens arbeten, samt utverkat Kongl. Maj:ts nådiga tillåtelse att till sit biträde välja de personer han funne tjenligast. Det är eljest eget och bevisar, bland mycket annat, hur pass mycket, eller rättare litet, konseqvens och princip råda inom den nuvarande ministeren, att, om vi ej misstaga oss, uti samma konselj der den här omtaldta isolerade finanskommitteen : förordnades, utan något. åliggande för finansministern att deri deltaga, anbefalldes ecklesiastikministern att i en annan högst makipåliggande gren af styrelsen, nemligen undervisningsväsendet, sjelf utarbeta förslag till ny skolordning m. m. samt; sjelf tillkalla sina biträden för detta arbete. Vi äro öfvertygade, att ingen, som närmare tänker på saken, tvekar att gilla den sednare åtgärden och att deraf hoppas ett säkrare och bättre resultat än af. den förra, ehuru konseljeh tyckes haft för afsigt att här experimentera efter två helt och Bället skiljaktiga principer. Men om än hr finansministern velat från sig sjelf skjuta ansvarigheten för det blifvande finansförslaget och jemväl verkligen varit i den tro, att han vid sammansättningen af kommitten funnit de bästa krafter som varit: att anlita, så borde det ändock icke undfallithonom att kreditväsendet;och:penpningerörelsen ega ett oskiljaktigt samband, med -kreditbruken och kreditlagarna, och han hade derigenom ovilkorligen mäst leda sig till behofvet att bland kommitteledamöterna äfven mäste finnas en lagkarl, som kunnat vara kommitteen behjelplig vid uppgörande af förslag till nödiga förändringar i vår kreditlagstiftning, eller tör att tillse, att det blifvande förslaget: blefve homogent med lagstiftningen. En sådan ledamot saknas emellertid helt och hållet i kommitteen, hvilket måste anses fören väsendtlig brist; och önskligt vore fördenskull att, vid: återbesättandet af den efter herr Wern lediga platsen, den nuvarande interimsregeringen godtgjorde denpa, genom -inväljandet af. någon jurist, som tillika egde kunskap i finansväsendet; hvilken väl ej bör vara omöjlig att finna, såvida man verkligen vill göra sig besvär att, utan afseende på politiska tänkesätt, söka en sådan. — Under det ofullkomliga skick; hvarivåra kommunikationer inom och utom landet bes finna sig, hålla vi med nöje våra. auktoriteter räkning för äfven den minsta förbättring. En ej ovigtig sådan förbättring har nyligen blifvit vidtagen, såsom inhemtas af generalpoststyrelsens i gårdagens-Posttidning -införda -kunörelse af den 12 sistl. Juli, enligt hvilken den svenska paketposten, söm anslutit sig till den preussiska, erhållit dess nya kommunikationslinier förssig öppnade genom en ny. preussisk posttraktat med Belgien. I enlighet ders med befordras från Preussen och de länder som betiena sig af nreussiska nosterna: