INCU INYCAGCIL LUVETe
Allg. Zeit.n vill veta att Görgey skall hafv
fått sig anvisad en annanVistelseort än Kla
genfurth. ;
SJ
Bet nya Observatorium i Upsala
(Stat från onsdagsbl.)
Det omnämnda, skjulet, skulle, icke kunna stå pi
det ställe der. det närvarande skjulet finnes, emedai
observatorii gärdsplats är för ett sädant, som det ifrä
gavarande; alliför inskränkt och kringbyggd. Fi
plats mäste derföre sökas utom staden och inhägnas
Dertill skulle fundamenter läggas för instrumenterna
hvarförutan de icke kunna begagnas, skjulet för öf
rigt vara af den konstruktion, att det skyddar instru
menterna. för yttre luftens inverkan och att det me
delst. mekaniska austalter medgifver deras begagnan
de samt försedt med bostad -för -nägon, som kund
öfvervaka deras säkerhet. Utan dessa och andra pre
kautioner lärer man väl ej vilja, uppställa en instru
mentsamling af mähända 25,000 rdr bankos värde
Och hvad vore vunnet med detta prof på ett varm
ock: rent vetenskapligt intresser? Genom aflägsenhe
ten och fränvaron af alla lifvets beqvämligheter skull
verksamheten förlamas och äldre eller mera sjuklig:
personer skulle från densamma helt och hället ute
stängas eller ätminstone, säsom förhällandet varit met
de närvarande, provisoriska lokalerna, ett för helsal
högst skadligt inflytande. deraf blifva följden. Och
med allt detta är icke sagdt, huru den akademisk:
förvaltningen skulle bete sig, när den gamla byggna
den, hvilken tidpunkt är nära förhanden, icke -helle;
till bibliotek, till uppställniog af de äldre instrumen
terna och till bostad kan begagnas. Skulle densam
ma dä med dryg kostnad repareras, eller skulle mar
i ett tidehvarf, då astronomien. med. sådan förkärlel
omfattas och. befordras i alla äfven mindre stater me
europeisk kultur, i Upsala belt enkelt upphäfva ob
servatorii existens och i stället för detta arf frän för
fäderna låta vetenskåpen representeras genom ett pro
visoriskt skjul, P
Vidare och å andra sidan anser Aftonbladets red
hela anläggningen af ett observatorium i Upsala o
tjenlig, såsom blott i sin- mån hindrande- universite
tets flyttaing. till hufvudstaden. Och det är i dett:
påstående, ehuruväl ej i sin konklusion om flyttning
— en konklusion, som tvifvelsutan för ins. i Svenske
Tidningen var lika oförutsedd, som öangenäm — som
Aftonbladet öfverensstämmer med insändaren, hvilker
sistnämnde anser 3 observatorier i stor skala onek
ligen vara.en lyx för värt fattiga land, och att de
varit nog med ett vid hvardera, universitetet, endas
beräknadt för den akademiska undervisningen, oct
som i sammanhang- dermed beklagar, att de af stän
derna till uppförande af nytt observatorium i Upsalc
anslagne medel ej i stället blifvit använde till inköj
af nödiga iöstrumenter för det redan i hufvudstader
befintliga hufvudobservatoriump, sedan han redan
det föregående bekymrat sig öfver, att om än utvär
gar finnas fill byggnadens fullbordande, så fordras,
för att den mä upptylla sitt ändamäl, en annar
asumma för inköp af instrumenter,, af nvilka har
skattar de minst oumbärligar till icke mindre är
I5 å 20,000 rår.
Beträffande nu, att börja med, hvad insändaren i
detta hänseende anfört, har han här bortglömt: 1:c
att observatorium i Upsala, utom köstbara ur, redar
äger nyare instrumenter, om ock af mindre dimen:
sioner; och 2:o att det har ett ärligt anslag af 920
rår bko till instrumentköp och andra utgifter. I be-
sparingarne på detia funnos redan en tillgäng af c:c
6000 -rdr. Med dessa, och hvad ytterligare unde:
närmaste tiden kan besparas, är det för observatorium
möjligt att af. egna medel bekosta de tvä instrumen:
ter (Meridiancirkel och Refraktor), som egentligen
felas, om man nemligen vore satt i nödvändighet att
nöja sig med mindre dimensioner, än på flertalet ai
observatorier nu äro vanliga, ehuru naturligtvis min:
dre fruktbärande undersökningar i vär tid med dy:
lika kunna anställas. Mähända vore ocksä detta det
rädligaste i den händelsen, att det skulle lyckas de-
ras bemödanden, hvilka, i likhet med Ins., söka alt
samka sorl öfver observatorium, och länge nog der-
med varit sysselsatta. Men ursäktligt må det ätmin-
stone synas, om man önskar att vi icke städse hä
danefter, såsom allt hitintills, endast skola vara sysslo
löse äskädare af den lifliga praktiskt-astronomiska
verksamheten uti andra stater och om man tills vi-
dare hoppas att äfven i Sverge erhälla ett instrument,
med hvilket iakttagelser kunna göras på de ljussva-
gare celesta objekterna, samt att sålunda på ett min-
dre inskränkt sätt kunna motsvara observatorii ända-
mäl, hvilket kan ske medelst att för det närvarande
blott inköpa en meridiancirkel af betydligare dimen-
sioner och för anskaffandet af refraktorn afvakta en
framtid, då :besparingarne sådant kunna medgifva, i
händelse icke något biträde af statsmedel till denna
innan dess kan päräknas. Hvad äterinsändaren näm-
ner om det hufvudobservatorium,, som redan finnes
i hufvudstaden, äger det felet att vara af alltför all-
män beskaffenhet, säsom tillämpligt pä hvilken in-
stitution sora helst vid universitetet. Tillämpligheten
på de öfriga institutionerna är till och med större
än på observatorium. Kongl. Vetenskapsakademiens
observatorium är icke nägot hufvudobservatorium; för
att blifva det erfordras icke egentligen, säsom ins.
antager, ett och annat dyrare instrumeut, men dock
en refraktor och en tillbyggnad, eller åtminstone er
gerskild byggnad för densammas uppställande samt
hvad som är alldeles oeftergifligt, personal, då er
ensam, at en mängd olikartade tjenstepligter öfver.
hopad prefekt icke mera än andra menniskor läre!
kunna mängfaldiga sig, och han derjemte icke egei
till biträde underordnade: tjenstemän eller den intres
serade, städse oförtröttade studerande ungdomen.
Detta borde vara klart för hvar och en som vill:be:
gripa. Ärligare! än att framkomimåa med detta pra
om: hufvudobservåtorium, med bvilket ins. dock
icke menar nägot, och om de 3 observatorierna::
stor skala, hvilka icke bos oss finnas, hade det va-
rit att uppriktigt fillstå sit idiosynkrasi emot astro-
rvomien och Säga rest ut sin tanka, att man hvarken
i Stockholm eller annorstädes i Sverge bör för denna
vetenskap göra någon uppoffriog. Han hade nog i
alla fall icke blifvit ensam om denna sin mening.
Hvad äter beträffar. Aftonbladets härpå stödda an-
märkningar och klander vid byggnadens uppförande
i Upsala, så synes redaktionens logik dervid sä be-
synnerlig, att man till och med känner sig frestad
att sätta dess ärlighet i fråga. Hvilket är det huf
vudskäl, som Aftonbladet anför förssittkländer mot
universitetet i Upsala? Att det, i-stället för et
verkligt nationaluniversitet, blott utgör en högskola
för embetsmannabildning. Näväl, när man nu Söke!
ästadkomma en institution, som utgör nägot mera än
endast ett medel för den akademiska undervisningen
i denna skola,. så kldndrar A.B. ett sädant bemö
dande derföre, att det ej skedde i Stockholm, der
undertecknad hvarken bar pligt eller rätt att någo!
skaffa med observatoriibyggnader. Besluta konung
och ständer att universitetet skall flyttas till Stock-
holm, näväl, jag är beredd sett följa med och der
utöfva den tjensteverksamhet, som nu är mig älagd
i Upsala. Men då. ett sädant beslut icke beror på
mig, skall jag derföre, och i förväntan att det möj
Innan I om närmara Allaor fHfarmara framtid kan fattas.