INCU INYCAGCIL LUVETe Allg. Zeit.n vill veta att Görgey skall hafv fått sig anvisad en annanVistelseort än Kla genfurth. ; SJ Bet nya Observatorium i Upsala (Stat från onsdagsbl.) Det omnämnda, skjulet, skulle, icke kunna stå pi det ställe der. det närvarande skjulet finnes, emedai observatorii gärdsplats är för ett sädant, som det ifrä gavarande; alliför inskränkt och kringbyggd. Fi plats mäste derföre sökas utom staden och inhägnas Dertill skulle fundamenter läggas för instrumenterna hvarförutan de icke kunna begagnas, skjulet för öf rigt vara af den konstruktion, att det skyddar instru menterna. för yttre luftens inverkan och att det me delst. mekaniska austalter medgifver deras begagnan de samt försedt med bostad -för -nägon, som kund öfvervaka deras säkerhet. Utan dessa och andra pre kautioner lärer man väl ej vilja, uppställa en instru mentsamling af mähända 25,000 rdr bankos värde Och hvad vore vunnet med detta prof på ett varm ock: rent vetenskapligt intresser? Genom aflägsenhe ten och fränvaron af alla lifvets beqvämligheter skull verksamheten förlamas och äldre eller mera sjuklig: personer skulle från densamma helt och hället ute stängas eller ätminstone, säsom förhällandet varit met de närvarande, provisoriska lokalerna, ett för helsal högst skadligt inflytande. deraf blifva följden. Och med allt detta är icke sagdt, huru den akademisk: förvaltningen skulle bete sig, när den gamla byggna den, hvilken tidpunkt är nära förhanden, icke -helle; till bibliotek, till uppställniog af de äldre instrumen terna och till bostad kan begagnas. Skulle densam ma dä med dryg kostnad repareras, eller skulle mar i ett tidehvarf, då astronomien. med. sådan förkärlel omfattas och. befordras i alla äfven mindre stater me europeisk kultur, i Upsala belt enkelt upphäfva ob servatorii existens och i stället för detta arf frän för fäderna låta vetenskåpen representeras genom ett pro visoriskt skjul, P Vidare och å andra sidan anser Aftonbladets red hela anläggningen af ett observatorium i Upsala o tjenlig, såsom blott i sinmån hindrandeuniversite tets flyttaing. till hufvudstaden. Och det är i dett: påstående, ehuruväl ej i sin konklusion om flyttning — en konklusion, som tvifvelsutan för ins. i Svenske Tidningen var lika oförutsedd, som öangenäm — som Aftonbladet öfverensstämmer med insändaren, hvilker sistnämnde anser 3 observatorier i stor skala onek ligen vara.en lyx för värt fattiga land, och att de varit nog med ett vid hvardera, universitetet, endas beräknadt för den akademiska undervisningen, oct som i sammanhangdermed beklagar, att de af stän derna till uppförande af nytt observatorium i Upsalc anslagne medel ej i stället blifvit använde till inköj af nödiga iöstrumenter för det redan i hufvudstader befintliga hufvudobservatoriump, sedan han redan det föregående bekymrat sig öfver, att om än utvär gar finnas fill byggnadens fullbordande, så fordras, för att den mä upptylla sitt ändamäl, en annar asumma för inköp af instrumenter,, af nvilka har skattar de minst oumbärligar till icke mindre är I5 å 20,000 rår. Beträffande nu, att börja med, hvad insändaren i detta hänseende anfört, har han här bortglömt: 1:c att observatorium i Upsala, utom köstbara ur, redar äger nyare instrumenter, om ock af mindre dimen: sioner; och 2:o att det har ett ärligt anslag af 920 rår bko till instrumentköp och andra utgifter. I besparingarne på detia funnos redan en tillgäng af c:c 6000 -rdr. Med dessa, och hvad ytterligare unde: närmaste tiden kan besparas, är det för observatorium möjligt att af. egna medel bekosta de tvä instrumen: ter (Meridiancirkel och Refraktor), som egentligen felas, om man nemligen vore satt i nödvändighet att nöja sig med mindre dimensioner, än på flertalet ai observatorier nu äro vanliga, ehuru naturligtvis min: dre fruktbärande undersökningar i vär tid med dy: lika kunna anställas. Mähända vore ocksä detta det rädligaste i den händelsen, att det skulle lyckas deras bemödanden, hvilka, i likhet med Ins., söka alt samka sorl öfver observatorium, och länge nog dermed varit sysselsatta. Men ursäktligt må det ätminstone synas, om man önskar att vi icke städse hä danefter, såsom allt hitintills, endast skola vara sysslo löse äskädare af den lifliga praktiskt-astronomiska verksamheten uti andra stater och om man tills vidare hoppas att äfven i Sverge erhälla ett instrument, med hvilket iakttagelser kunna göras på de ljussvagare celesta objekterna, samt att sålunda på ett mindre inskränkt sätt kunna motsvara observatorii ändamäl, hvilket kan ske medelst att för det närvarande blott inköpa en meridiancirkel af betydligare dimensioner och för anskaffandet af refraktorn afvakta en framtid, då :besparingarne sådant kunna medgifva, i händelse icke något biträde af statsmedel till denna innan dess kan päräknas. Hvad äterinsändaren nämner om det hufvudobservatorium,, som redan finnes i hufvudstaden, äger det felet att vara af alltför allmän beskaffenhet, säsom tillämpligt pä hvilken institution sora helst vid universitetet. Tillämpligheten på de öfriga institutionerna är till och med större än på observatorium. Kongl. Vetenskapsakademiens observatorium är icke nägot hufvudobservatorium; för att blifva det erfordras icke egentligen, säsom ins. antager, ett och annat dyrare instrumeut, men dock en refraktor och en tillbyggnad, eller åtminstone er gerskild byggnad för densammas uppställande samt hvad som är alldeles oeftergifligt, personal, då er ensam, at en mängd olikartade tjenstepligter öfver. hopad prefekt icke mera än andra menniskor läre! kunna mängfaldiga sig, och han derjemte icke egei till biträde underordnade: tjenstemän eller den intres serade, städse oförtröttade studerande ungdomen. Detta borde vara klart för hvar och en som vill:be: gripa. Ärligare! än att framkomimåa med detta pra om: hufvudobservåtorium, med bvilket ins. dock icke menar nägot, och om de 3 observatorierna:: stor skala, hvilka icke bos oss finnas, hade det varit att uppriktigt fillstå sit idiosynkrasi emot astrorvomien och Säga rest ut sin tanka, att man hvarken i Stockholm eller annorstädes i Sverge bör för denna vetenskap göra någon uppoffriog. Han hade nog i alla fall icke blifvit ensam om denna sin mening. Hvad äter beträffar. Aftonbladets härpå stödda anmärkningar och klander vid byggnadens uppförande i Upsala, så synes redaktionens logik dervid sä besynnerlig, att man till och med känner sig frestad att sätta dess ärlighet i fråga. Hvilket är det huf vudskäl, som Aftonbladet anför förssittkländer mot universitetet i Upsala? Att det, i-stället för et verkligt nationaluniversitet, blott utgör en högskola för embetsmannabildning. Näväl, när man nu Söke! ästadkomma en institution, som utgör nägot mera än endast ett medel för den akademiska undervisningen i denna skola,. så kldndrar A.B. ett sädant bemö dande derföre, att det ej skedde i Stockholm, der undertecknad hvarken bar pligt eller rätt att någo! skaffa med observatoriibyggnader. Besluta konung och ständer att universitetet skall flyttas till Stockholm, näväl, jag är beredd sett följa med och der utöfva den tjensteverksamhet, som nu är mig älagd i Upsala. Men då. ett sädant beslut icke beror på mig, skall jag derföre, och i förväntan att det möj Innan I om närmara Allaor fHfarmara framtid kan fattas.