som förefunnits att deita skulle kunna ske ge-(t
nom något bistånd från den fond som stän-le
derna vid sista riksdag anslogo för bildandet:
af filialbanker, har numera upphört, sedanl.
största delen af denna fond torde medtagask
af de fyra filialbanker, i Gefle, Mariestad,:
Halmstad och Carlskrona, för hvilka regerin-
gen beviljat oktroyer, och vi ha icke heller
förnummit, att det bolag, sora här uppstod
för bildandet af en dylik bank, vidare tänkt
på saken, efter den motgång som bolaget
rönte hos styrelsen.
Men behofvet af ett sådant banketablisse-
ment står dock qvar, och vi vilja gerna be-
gagna de tillfällen som erbjuda s:8 för att!
dderom göra päminnelser, i den öfvertygelse,:
att den enskilda oratankan skall förr eller
sednare begagna det fält som här erbjuder
sig till en nyttig verksamhet.
Så anse vi oss såsom bevis på behofvet af
en depositbank i Stockholm nu äfven kunna er-
inra om det kända förhållandet, att grosshandl.
J. DL. Strindberg, hvars iråkade ekonomi-
ska obestånd de sednare dagarne här varit ett
allmänt samtalsämne, fått i den deposit- och
wexelrörelse ban drifvit emottaga ej obetyd-
iga penningesummor, till stor del af den or-:.
sak, att egarne, som ofta blott på kortare ti-
der kunde undvara sina medel, ansågo för en
väsendtlig fördel att kunna få någorstädesj
deponera dem emot ränta.
Endast den omständigheten, att en person,j
som ej är känd att ega någon solid förmögen- i
het, kan, då han öppnar en depositrörelse,
blifva anlitad så pass mycket som hr Strind-
berg, antyder i sin mån det stora behofvet!
af en verklig depositb .nk, och utan att se på
erfarenheten, finner man dessutom att så må-
ste vara förhållandet.
Här finnes ett större antal enskilda kapita-
lister än på något annat ställe i riket, ochl
naktadt de väl ej kunna anses i allmänhet
hafva någon svårighet att i vårt penmingefat-
tiga land få sina medel placerade antingen uti!
intecknade reverser eller i så kallad diskon-
teringsrörelse på börsen, så torde detnog allt
emellanåt inträffa, då ett kapital skall öfver-!
flyttas från en låntagare till en annan, att det
suvöter någon svårighet att få en sådan place-
sing gjord efter önskan. Funnes en deposit-
bank, kunde ett dylikt kapital, mot något
Jägre ränta, der insättas tills egaren finge en
ny låntagare med hvilken han vore fullkom-
ligt belåten.
Men det är dock icke så mycket för del
större kapitalernas placering som en deposit-
bank erfordras, som för uppsamlandet af alla
de mindre som nu oftast blifva overksamma
Åch räntelösa, emedan deras utlåning är före-
nad med äfventyr, hvaribland äfven det, att!
man ej eger visshet att återfå pengarne på da-
yen, då de kunna behöfvas.
Största delen af dem som här i hufvudsta-
den drifva någon detaljrörelse, hvilka på vissa
mera bestämda tider hafva sina hufvudsakliga
utbetalningar, men deremot hafva ständiga in-
kasseriogar, skulle hafva en stor fördel att
kunna under tiden insätta de mindre sum-
morna i en bank, der de visste att de åter-
bekommas på dagen och der de hade någon
ränta för dem. Man skulle då äfven bättre
lära sig att inse nyttan af kontanta liqvider i
handel och vandel.
Om nu några hundra riksdaler under vec-
kan kontant inkasseras, utan att genast be-
höfva utgifvas, är sådant nästan ingen fördel.
Man har besväret att gömma pengarne, och!
för en kortare tid kan man ej gerna få någon
ränta för dem. De blifva tillsvidare liggande
i chiffonieren eller kassakistan. Man har der-
före just icke så mycket emot att lemna sina
varor på kredit, då penningebehofvet ej står
för dörren, och detta förhällande bidrager i
sin mån till det vidtutgrenade utborgningssy-
stemet, som åter dels verkar till att drifva in-
köpen öfver sin behöriga gräns, och dels bi-
drager att i öfrigt gifva näring åt lättsinnig-
heten i affärer och de öfverklagade vinglerierna.
Men det är ej nog, att saknaden af en de-
positbank gör att mänga enskilda hafva min-
slre nytta af sina penningetillgångar än de borde
hafva, utan för det allmänna uppstår äfven den
stora förlusten som det större affärslifvet kom-
mer att vidkännas derigenom,att det beröfvas
en ej obetydlig del af de befintliga rörelse-
medlen som ligga onyttigt utspridda på en
mängd enskilda händer, och hvaraf åter följ-
den alltid blir, att priset å de kapitaler som
finnas i penningemarknaden blir högt, d. v.
8. räntan står så hög, att den nedtrycker af-
färslifvet, som har svårt att uthärda någon
medtäflan med främmande platser, der räntan
är knappt hälften så hög som här.
Detta är ett beklagligt förhållande som det
väl vore värdt att söka till en del afhjelpa.
Man synes med flit skapa missvext på rö-
relsemedel, för att de må stå i högt pris. För
landet är detta lika skadligt, som i fall man
låt nedtrampa en del af den vexande grödan
lör att hålla den andra i högre pris.
Se blott på de mänga millioner som konti-
nuerligt ligga räntelösa och döda på deposit-
räkningarne i rikets ständers bank. En stor
del af dessa medel tillhöra statsverket, och
förblifva väl i följd häraf otillgängliga, till dess
de kunna utgå att bestrida de allmänna liqvi-
derna, men icke obetydliga andelar af dessa
deponerade medel tillhöra sörskildta verk ochl
inrättningar, hvilka borde vara särdeles be-
Jåtna att få mot någon ränta deponera dessa
medel i en enskild bank, om den vore fullt
solid. Nu lemna medlen icke en skilling il
ränta, och deras hopsamlande i banken med-
verkar blott att minska beloppet af de kapi-
taler som få förblifva i allmänna rörelsen samt:
oifra ränta :
Dm m m am Lön