ställas så, att en iten del ar de stora sum-j
mor, som erhållas vare sig i extra anslag tilll?
försvarsverket eller inom de ordinarie ansla-;
gen till garnisonsregementerna särskildt, kunde
användas till nödigt underhåll för der, hvil-
kas helsa och krafter gått förlorade under
tjenstgöringstiden. Och om detta icke låter
sig göra, ens under fredstid; så frågas slitk-
gen, om det ej åtminstone. vore en skyldig-
het hos regeringen Och särdeles hos chefen
för landtförsvarsdepartementet, ja, om det
icke kunde anses tillhöra den point Phonneur
och stolthet, som man i så många andra af-
seenden åberopar så snart fråga är om mili-
tären, att bos ständerna göra framställning om
ett särskildt anslag i och för denna angelö-
genhet, hvilket då säkert. såsom en ömande
Bak skulle tagas i betraktande i förhällande
till krigsbudgeten på det hela, på det militär-
staten måtte kunna sjelf draga någon försorg
för sina olyckliga, utan att dermed till största
delen belasta ett samhälle, som ändock får
bära sin rikliga andel af den ökade fattig-
personal, som indirekt uppstår i följd af gar-
nisonstjenstens besörjande genom värfvade
regementer. Dessa frågor kunna icke varal.
obehöriga då utskylderna i hufvudstaden nu-
mera stigit till den betydenhet, att utom af-
gifterna till kronan, till stadens kurhus, kyrko-
byggnader och folkskoleafgift m. m. — vi
räkna här icke ens de särskilda afgifterna för
gatuläggning, lyshållning o. s. v., ej heller
de många påkänningar från särskilda välgö-
renhetssällskaper, som en del af invånarne
måste underkasta sig, samt slutligen enskilda
allmosor — den allmänna fattigvärdsafgiften
icke allenast erlägges med 16 skillingar på
riksdalern af andra artikelns bevillning, utan
dessutom en personalafgift af 24 skillingar
basko skall utgöras af hvarje mantalaskrifven!
erson, äfven obemedlade enkor eller ogifta
runtimmer, som hafva att försörja sig ge-l.
nom eget arbete med nålen, och anströnga ,
sina krafter för en knapp lifnäring, för att ej.
sjelfva behöfva hemfalla under fatiigförsörj-
ningen? ve
EO
ee
rk RN
EA nee ms boat RK TA RA font DD af tt JG rt CNN
— Då man nedlåter sig att försvara en
dålig sak, måste man också nedlåta sig att
bruka dåliga vapen. Detta har Svenska Tid-
ningen måst göra, då den ville försvara sitt
förut omnämnda anfall på Aftonbladet, för det
denna tidning, vid meddelandet af notiser
om inträffade märkeligare konkurser i allmän-
het och brukspatron Henströms i synnerhet, ej
tillika rubricerat konkursernå såsom bedräg-
liga,. Svenska Tidningens försvar består nem-
ligen i nya osanningar emot Aftonbladet, utta-
lade med ett mod; som skulle vara beun-
dransvärdt, om det icke så illa användes.
Så säger Svenska Tidningen att de af oss,
rörande hr Henströms konkurs, omtalade för-
kKållanden verkligen voro bedrägliga, och att
vi hade bordt gifva dem sitt rätta namn och
icke kalla dem oklok hushbållningp.
De af oss i denna sak omtalade förhållan-
den, äro emellertid icke af den beskaffenhet,
att någon konkurs på grund af dem, derest
ej helt andra omständigheter tillkomma, kan
enligt låg stämplas såsom bedräglig, och vi ha
derföre också afhållit oss från att tilldela dem
en dylik benämning. Vi anse oss här desto
heldre böra protestera emot Svenska Tidnin-
gens falska uppfattning af sakförhällandena,
som vi, ifall denna uppfattning af oss erkän-
des såsom rigtig, äfven skulle medgifve att
vi begått ett fel, som möjligen kunde i rätts:
vög medföra svåra följder
Men det är icke vi som här begått fel,
utan det är Svenska Tidningen, och den får
derför äfven sjelf svara, om sådant skulle
komma i fråga.
De af hr Henströms ekonomiska företag,
hvilka vi anfört såsom bevis på en oklok hus-
hållning, bestodo ganska uttryckligen deri,fett
han kastat sig i en alltför vidlyftig egendoms-
handel och att egendomarnes afkastning icke
motsvarade räntan på de derigenom ådragne
skulder, men sådana företag kunna i och för
sig omöjligen kallas bedrägliga.
Hvad Svenska Tidningen yttrar derom, att
vi pefter vanligheten förvridit hela saken, m.
fl. dylika mindre nödbjelps-osanningar, förtje-
na icke något svar.
Våra här yttrade anmärkningar emot Sven-
ska Tidningen afse naturligtvis endast att för-
svara oss sjelfva mot dess orättvisa anfall,
men icke att försvara den persons handlings-
sätt, hvilken af Svenska Tidningen blifvit i
tidningspolemiken inblandad. Öfver detta
bandlingssätt fälla vi lika litet nu som förut
något omdöme. Sådant tillkommer i första
rummet den domstol, som har att pröfva hans
konkurssak, och vi vilja icke göra oss skyl-
diga till det felet att gå en sådan pröfning i
förväg.
Då Svenska Tidningen finner sig innehafva
en så hög ståndpunkt, att när folket skall se
upp till den, mäste det beskåda den ned-
ifrån., kan tidningen kanske, under det den
förskaffar sig större politiska vyer i de högre
rymderna, ej behörigen observera de juridiska
rättsförhållandena bland oss andra lägre stäl-
da varelser. Detta är en ursäktande omstän-
dighet, som vi framhålla till den kraft och
verkan den må anses ega, desto heldre som
tidningen i denna högre politiska atmosfer re-
dan gjort så vackra upptäckter, såsom t. ex.
den, att svenska nationen i sina grundskatter
eger ett dyrbart arf från sina fäder.
— P. T. meddelar följande bulletin, date-
rad Kissingen den 16 Jaäli:
DD:; MM. Könunger och Drottningen lemnade
Lubeck den 13 på morgonen, med-ett: extra bantäg,
uti en frän Berlin ankommen vagn, inrättad med sa-
Jong och särskilda -kabinetter. Härifrån, såväl som
på alla de jernvägslinier, som af de höga resande
ao RR O ERS AARAA
TtnAÄET N ATT OTTOT TV TA