undar har man under natten till den 8 dennes dölat flera tusende hundar medelst små förgiftade kötttycken som af polisen utkastades på gatorna. Samidigt fängades alla utan munkorg kringströfvande undar, hvilka sans facons aflifvades och egaren till n hund som bitit en person sä svärt att han deraf tied, dömdes att till hans efterlefvande barn utbetala sn summa af 20,000 francs. — VaårtusKräck. En händelse som väckt stor sensation har för nägra dagar sedan inträffat i Paris. . En möbelhandlerska, madame Beauban hade ör omkring sex veckor sedan i sällskap med sin svärader, tvenne andra slägtingar och sin bodbetjent bevifvit sig på en. lusttur till Boulognerskogen. Mycset svag för hundar, kunde madame B. icke motstå begäret att upptaga en liten vacker -mops, som hon päträftade i skogen och som syntes henne vara öfvergifven. Hunden visade sig mycket ilsken och bet och klöste bäde madame B. och,samtliga de öfriga i sällskapet. Hunden som fortfarande visade sig ilsken och ständigt ryckte och bet i det oandhvärmed man bunlit honom, släpptes efter ett par dagar och ätersyntes icke mer. De obetydliga skador de ifrägavarande personerna erhällit läktes snart och man tänkte icke mer på saken. Men för några dagar sedan började madame .B. känna sig lida af ett illamäende, som snart nödgade henne att efterskicka läkare. Denne ordinerade tillsen början åtskilligt emot en supponerad förkylning, men ban fann snart att patienten var angripen. at vattuskräck. Flera läkare tillkallades och alla de medel vetenskapen känner emot denna förfärliga. sjukdom användes, men förgäfves. Fru B. afled påföljande dag under de grufligaste plågor, som knappt-kunde döfvas af de narkotiska medel som äf läkarne användes. Af de öfriga som blifvit bitna af den rasande hunden, har svärfadren;svärt angripen af samma sjukdom, blifvit förd tillhotel Dieu och befann sig i ett hopplöst tillstånd. De andre, som vid den förfärande äsynen af fru B:s lidanden, och i medvetandet att äfven vara bitna, känt sig illamäende, voro vid de sednaste underrättelsernas afgäng nägot på bättringsvägen. — Den bekante kemisten Otto i Braunschweig varnar för bruket af gröna rullgardiner. Hvarje qvadrattum af dessa innehäller tillräckligt mycket arsenik för att döda en menniska, yttrar han, och då jag ser de bara fläckar, som ovilkorligen förörsakades af färgens :ffallände under Tullgardinöfnäs begaghande genom dem friktion, som uppstår vid uppoch nedsläppandet, mäste jag kalla det oförsvarligt. att fabrikanterna till denna vara använda arsenikbaltiga färger. Om äfven en del-af den afskafda färgen bortskaftas vid rummets rengöring, äterstär likväl en annan del, som faller till-golfvet och vid hvarje luftdrag-kringföres-samt förgiftar atmosferen. Jag pästår ej för mycket, -om-jagsäger, att den som begagnar gröna rullgardiner lefver i en arsenikhaltig atmosfer ochtbyrärr kan menniskan icke. vänja sig vid mineraliska gifter såsom vid tobak och andra vextgifter, sä: att-arseniken oupphörligen mäste skadligt inverka på helsan. Vid medicinska sällskapets i Berlin sammanträde anmärkte d:r Waldeck, att flera arbetare insjuknat till. följd af arseniks inandande i det nyligen färdiga Kronska etablissementet,. och att tvä af dem dött, hvilket ej är underligt, då man vet att-i ett skälpund Schweinfurter--grönt finnas 16 lod arsenik oeh-tar i betraktande den oerhörda mängd ai denna färg, som ätgått till nämnde lokals dekorering. —LLLveeev pp )ree— ROTAR