blott din fader., — Ah, hvad menar ni?
— Sök icke några undanflykter! Det måste
så vara; jag för min del kan blott förbereda
din lefnadslycka; en annan tillkommer det att
göra den fuilständig, och denne andre... ho-
nom har du funnit.
- Den unga flickan sänkte sitt hufvud. Al-
Bert, som med vexande rörelse följt hela detta
uppträde, darrade af förvirring.
Landais böjde sig ned mot Marie och tillade
med lägre stämma: ss
Säg, om jag bedragit mig! Är icke den,
som ryckte dig ur röfrarnes händer, för dig
något mer än blott en befriare? Är det icke
med honom du skullte vilja dela den ensliga
hyddan och det obemärkta lugnet? — Min
far! .. .o hviskade den unga flickan, i det hon
dolde sitt anlete vid Landais bröst. — Det
är bra, yttrade Pierre med vemodig ömhet.
Han vände sig härvid mot dea unge rman-
nen,isom rörd och förvirrad närmat sig.
;Lofvar du att älska henne mer än en fa-
der och att beskydda henne mot enhvar?
frågade han. — Ack, intill sista andedraget
af mitt lif!, utbrast Albert, — Så tag henne
då!, fortfor han med qväfd röst. Nu kan
jag gerna dö, ty jag lemmar henne lycklig
och beskyddad. — Du .bedrager dig, Lan-
dais! ljöd i detsaroma från dörren Obauvins
röst. — ,Åter denne mån b utbrast Landsis:
— sDu bedrager dig,, upprepade Etienie.
Genom att samtycka till din egen undergång,
tror du dig hafva beredt din dotter en lyck-
lig framtid och en trogen beskyddare! Men
nej, ditt hopp är fåfängt; mellan dessa båda
uppreser 88 en oöfverstiglig, skiljemur. —
,Hvilken? . .. frågade. Landais, — Kansle-
rens graf, ty Albert är kanslerens son.n.
Pierre studsade tillbaka och uppgaf ettrop.
Följaktligen, återtog Etienne med ett rätt
leende, är din dotters lycka omöjlig, och du
sjelf är dertill skulden! Följaktligen blir ditt
offer onyttigt, ty vid din död skall du efter-
lemna henne ensam och med krossadt hjerta! . . .
Tacka nu äfven Försynen; som lekt med alla
dina förhoppningar! Ah! jag förutsade dig