prydlig och pittoresk att äskäda, när man till staden
inkommer genom Fjerdingstullen, men för öfrigt all-
-deles obegagnad. Skulle än utvägar finnas till bygg-
nadens fullbordande, så fordras, för att den må upp-
fylla sitt ändamäl, en annan summa till inköp af in-
strumenter, och de minst oumbärliga lära icke kosta
mindre än 15 till 20,000 rdr. Tre observatorier i
I stor skala är onekligen en lyx i värt fattiga land och
det hade varit nog, enligt hvad vi hört af sakkun-
;nige män, att vid hvartdera universitetet endast an-
lägga ett i mindre stil, blott beräknadt för den aka-
ti demiska undervisningen, och för öfrigt ätnöja sig med
3 det hufvud-observatorium, som redan finnes i hufvud-
-Istaden och kanske är i behof af ett och annat nyare
1 dyrt instrument, till hvars inköp af dessa medel kun-
vi nat beredas tillgäng.
b
ev Ef
Icke varnad af dessa erfarenheter, bar man i Up-
sala beslutat att bygga sig ännu en ruin; ty att den
i byggnad, som nu är i fråga, kommer att förblifva
!en ruin, så vida den skall utföras med :för handen
varande tillgångar, är vär och mängas fullkomliga
Jöfvertygelse. Likväl är det anslag, som rikets sednast
I församlade ständer anslagit till nybyggnad af ett ke
I miskt laboratorium — ty derom är frägan — ganska
frikostigt, nemligen 66,666 rdr 32 sk. bko. Derjemte
finnas några andra tillgångar, tillsammans med nyss
Inämnda anslag utgörande omkring 75,000 rdr. När
Jen slik byggnad för flera är sedan påyrkades framför
nya observatoriet, hvilket syntes vara mindre angelä-
I get, ehuru den motsatta meningen gjorde sig segran-
I de, var endast fråga om en utvidgning eller tillbygg-
nad af det nuvarande laboratorium, hvilket, ifall vi
ej misstaga oss, beräknades kunna ske för 8000 rd:
bko. - Nu äter, sedan man i hast blifvit rik, har
man beslutat att uppföra ett laboratorium i den mest
kolossala stil, som äfven skall innefatta de fysiska
samlingarna, med ej mindre än 14 ugnar, auditorier,
boställen för 4 (säger fyra) professorer, och deras
medbjelpare, och derjemte ett sol-torn — med ett
lord större än oss veterligen nägot dylikt i Europa, större,
säger man, än det i Giesen, i Göttingen och i Paris.
Dess längd har, enligt första förslaget, blifvit bestämå
till nägra och nittio alnar, men har sedan, eburu
tillgängarne ej ökat sig med en enda skilling, växt
till 134, och slutligen till 142, om vi ej alldeles mis-
minna oss.
Hela denna koloss skall, enligt det uppgjorda för-
saget, kunna upptöras för de 75,000 rdr, hvarti!l till-
gäng finnes; dock ingå deruti hvarken de 14 ugnar-
ne, ej heller tapetseringen, ej heller uthusen för de
fyra hushällen. Hvar och en, som nägot litet för-
sökt hvad det kostar att bygga, torde -medgifva att
det är ren omöjligbet att uppföra en byggnad, sädan
vi beskrifvit, för 75,000 rdr: enligt hvad ätskilliga
byggnadskunnige män sagt oss, räcka dertill hvarken
100 eller 120,0009 rdr bko; ja, vi hafva hört några
gissa på 200,000 rdr bko, hvilket icke synes oss öf-
verdrifvet, då man vet att nya bibliotekshuset, som
blott är 128 alnar längt och ganska smalt, kostat
vida derutötver. Detta ligger ock på fast grund,
men den ifrågavarande byggnaden mäste läggas pö
en vattensjuk lera, hvilket fordrar ansenliga kostna-
der: också hafva vi hört talas om dyra aquedukter
från källrarna nedät än.
Under närvarande omständigheter synes det oss
hafva varit klokast, att först bygga ett mättligt till-
taget laboratorium, med plats för tillbyggnad, i hän-
delse af framtida behof, med boställsrum för den nya
chemize-professorn, bredvid det gamla bostället för
den professor, hvars befattning nu skall delas och äf-
ven innefattar den stora och dyrbara mineralogiska
samlingen, jemte det gamla laboratorium, När nu
det sista inrymmes i den nya byggnaden, lärer med
nägra 1000 riksd:s tillskott till-ny inredning och an-
dra smärre förändringar, utrymme kunna vinnas till
en beqvämare uppställning af mineralerna. Skulle
efter detta, mot förmodan, penningar blifva. öfver,
synes oss varit det rätta, att sedan tänka på hvad
göras kan för den fysiska professionen samt för hans
oeh möjligtvis — eller rättare omöjligtvis — de begge
andra boställena. För detta nya hus finnes plats,
nemligen på andra sidan tomten vid Trädgårdsgatan.
Men, beter det, det ärsem stor vetenskaplig förmån
för.de fyra nuvarande och blifvande professorerne i
kemien, mineralogien, fysiken och den ännu odöpta
Linneiska professionen, att bo under samma tak, för
att kunna stundligen råkas och samräda. Må vara:
— men denna beqvämlighet, som vid hvarje annct
universitet torde vara alldeles okänd, synes, i fall
den verkligen är af någon vigt, pä. längt när icke
motsvara de dermed förenade olägenheterna. Först
eldfarligheten: — man tänke på de fjorton ugnarna,
de antändbara gazerna, de oerfarna ynglingarna, som
dermed skola umgäs, de mänga köken ock eldstä-
derna, den ofantliga byggnaden och slutligen på de
dyrbara, till en stor del oersättliga samlingarna, som
der skola inrymmas. Dernäst är ideen att bygga en
kasern för professorer ett påfund, som väl är nytt,
men alldeles icke trefligt. Sedan man nu mer kom-!
mit ifrån bruket att bygga kaserner för invalider,
tycks iden om lärda kaserner vunnit favör ä visst!
häll. Hade fruarna blifvit rädfrågade, skulle dessa
utan tvifvel underrättat sina lärda herrar om, att dål:
i stora städer hushäll bo flera trappor upp och mänga
i samma hus, sä sker detta icke derför, att det är!
beqvämt, utan derför att man måste; — de skullel
hafva sagt, att uppbärandet af ved, vatten och andra
tunga saker är dyrt och besvärligt och att hvarje hus-
moder så litet som möjligt med andra önskar delal
brygghus, bagar- och tvättstuga m. m. I hufvudstä-
derna, der hushällningen är annorlunda, bortfallal!
en del af dessa olägenheter, men i andra städer
äro de af ingen obetydlig vigt.
Dertill kommer, att en så lång byggnad kommerl!
att framte en enformig, fadulik yta, hvilket icke kan!
förekommas utan kolonnader och andra arkitektoni-
ska omvexlingar och prydnader: men sädant kostar,
och här saknas mynt. Vi hafva sett ritningarna: vil
förutsätta, att den veteoskapliga inrättningen är än-
damälsenlig, hvilket vi ej kunna bedömma ; om inred-:
ningen af boställstummen vilja vi ingenting säga,
ehuru. den synes oss nägot underlig; men visst är, att)
byggnaden i yttre utseende kommer att blifva en stor :
vanprydnad för staden och ingifra ängbätsfarande:
främlingar, genast vid ankomsten, en slät tanke om ll:
de Upsaliske lärdes smak i arkitekturen. i
Men, en gäng fästande sig vid iden om uppföran-
det af en professors-kasern, bar max nödgats besluta
sig till ett vandaliskt däd, hvarom blotta rykteti hela
Upssla väckt det största uppseende. Visserligen skulle !
plats kunna finnas för den länga byggnaden på sam-
ma tomt, längs Trädgårdsgatan, men man fruktar att-
trädgården midt emot kan i en framtid komma att:
bebyggas, och detta pästäs vara förbiaderligt för den:
fysiska. .professorns rön, oaktadt hans sol-torn. Alltsåjt
skall byggnaden läggas vid Agaten, men der räcker!
icke rummet till för 134 eller 142 alnar, emedan en !
del af längden intages af det nuvarande chemiska
(
i
bostället. Att sammanbygga detta med det nya la-
boratorium, gär ej an, alltså skall detta nedrifvas
jemte alla dess uthus. Nu är hufvudbyggnaden af!
sten och i fullgodt ständ och med sina utbus, som
ock äro i bästa skick, värd minst 13 till 14,000 rårs
bko. Materialierne äro i kostnadsförslaget värderadelv
till 5000 rdr; men enligt hvad vi hört af en bygg-!
tadskunnig man, kommer, sedan kostnaden för ned-l1
brytningen och murbrukets afknackande af stenarnel;
afgätt, rätta värdet att knäppt uppgå till 1000. Vis-l:
serligen: brukar man i Paris och London nedbryta hus :
och: husrader, för att anlägga nya gator eller palat-l
ser; men att i ett fattigt land, utan tvingande behof.
EDEN METEORER
det är redan alltför mycket att ni bortfört
henne. Men skickligt valde ni er anfalls-
punkt, då ni riktade slaget mot mitt hjerta;
jag skall också icke begagna något omsvep,