flytande på skolans ställning i öfrigt och-måhända
blifva ett-ej. ovigtigt vehikel för dess framtida höj-
ning till fullständigt elementarläroverk, hvilken fräga
Aamder de sistförflatne ären vunwit allt mer vigt och
betydenhet och i alla :afseenden förtjenar :tt af or-
ens invänare med allvar bebjertas och beifras.
— I Skånska Correspondenten läses föl-
jande, som ej torde sakna sin tillämpning på
andra håll:
Det höga brödpriset. Då frän alla delar af landet
hugnande . underrättelser ingå om innevarande års
gröda, och densamma äfven här i Skåne är så lof-
vande, att den på mänga är icke varit sädan, och
fastän priset på spanmäl nu så betydligt fallit, att en
tunna räg säljes för 3 å 4 rdr billigare än i vintras,
när den kostade 20 rår, är det anmärkningsvärdt, att
brödförsäljarena i vär goda stad likväl ej göra sig
samvete af att taga 1 rdr 12 sk. rgs för ett lispund
bröd af den .gröfsta beskaffenhet. Också förspörjes
en allmän klagan i hela staden öfver denna obillig-
het, hvilken kännes så mycket mer tryckande, som
den fattige, hvilken under den dyra vintern nödgats
sätta sig i skuld eller underkrzsta sig så mänga um
bäranden, för att lifnära sig och de sina, nu blir gäc-
kad i sina goda förhoppningar att under sommarens
bättre tider, kunna nägorlunda upphjelpa sina knappa
omständigheter. Vi hafva hört sägas, att för nägra
dagarssedan på torget funnits bröd frän Malmö, hvil-
ket sälts för 40 sk. rgs pr lisp., men att vederbö-
rande (här eller i Malmö; veta vi ej) enligt ryktet
förhindrat allt vidare: hitförande af -bröd- från nyss-
nämnde stad. - Emellertid tilläta vi oss göra den frä-
gan, att när man kan föra bröd från Malmö och hit
och sälja det:till det pris vi nyss nämnt med mättlig
vinst, hvilken vinst anse då brödhandlarena på Iaunds
torg för måttlig?
nn
— Ofta har i sednare tider framhållits nöd-
vändigheten för hela vår andliga utveckling
af ett verkligt nationaluniversitet, i stället för
ett par embetsmannahögskolor, som hvarken
kunna utgöra verkliga föreningslänkar mellan
oss och den europeiska kulturen eller med
vårt nationella lif stå i något närmare sam-
band. Man vet å andra sidan, med hvilken
ifver hvarje tanke om ett nationaluniversitet i
hufvudstaden motarbetats från deras sida som
äro rädda för en lifligare vexelverkan mellan
universitetet och det praktiska lifvet och huru
man gladt sig öfver hvarje nytt hinder, som
deremot kunnat uppresas. Sedan mer än 30
år tillbaka har det utgjort en stående taktik
att söka genom uppförande af en mängd stor-
ståtliga byggnader fästa universitetet vid Up-
sala. Denna biafsigt har framträdt allt för
klar och tydlig. Ett varmt och rent veten-
gkapligt intresse skulle nöjt sig med att i
första hand tillse att de institutioner, som re-
dan förefinnas, hade blifvit fullständiga och
fördiga; det skulle t. ex. i första rummet an-
skaffat goda astronomiska instrumenter, om
dessa också måst begagnas i ett simpelt skjul,
i stället för att uppresa ett ståtligt palats, som
får stå obegagnadt i brist på instrumenter.
Man äflas med en nästan fanatisk ifver att
bygga, man vill framför allt se vetenskaperna
representerade genom stora hvitmenade murar,
som stå der såsom verkliga grafvårdar öfver
den -afsomnade vetenskapliga andan. Åfven
vid sednaste riksdag lyckades det att, på sam-
ma gång en behöflig utvidgning af den fysiskt-
kemiska undervisningen genom ökad lärare-
personal bereddes, genomdrifva beviljandet af
ett anslag till en ny, stor och -ståtlig labora-
toriibyggnad till den stora mängd af lokaler,
akademien redan eger att disponera öfver och
som till en del icke användas, och hvilken
skulle blifva långt större och kostsammare än
erforderligt vore för ett nytt laboratorium, äf-
ven om behofvet vore fullt könstaterädt. En
insändare i Svenska Tidningen lemnar följande
interessanta underrättelser om huru man håller
på att använda detta anslag samt om flera il
såmmanhang härmed stående förhållanden ,j
hvilka vi meddela såsom förtjenta af allmän-!
hetens uppmärksamhet, hvarvid vi dock re:
servera oss emot uttrycket om bibliothekshu-l
sets ändamålsenlighet med dess kolossalal
praktuppgång m. m.:
Äkta svenskt är att lefva öfver sina tillgängar, att,l
sedan man kommit i besittning af ett kapital, släj
oerhördt stort -på, att företaga ting, som man ej mäk- i.
tar utföra; ochatt-uppgöra byggnadsplaner somm kosta
mångdubbelt utöfver kostnadsförslaget.
I sistnämnda trenhe häpseenden: visar sig Upsalal!
som en äkta svensk stad. Till prof derå vilja vi nel:
anföra tvenne offentliga byggnader. När det nya-bi-
bliotekshusets uppförande beslöts egde akademien enl!
fond af raellan 90 och 100,000 rdr och med denno :
förmente man sig, enligt anställd kostnadsberäkning,
kunna fullt ut bestrida byggnaden. Men denna summe :
befanns snart nog otillräcklig; derefter skänkte H. M.
konung Carl Johan samt nuvarande Konungen 30,000::
rdr bko; ytterligare. beviljade rikets ständer ett bygg-:
nadslön, hvilket ännu icke är amorteradt; till ett be-!
lopp af 50,000 rdr bko. Allt detta räckte ändock ej
fullt till, utan har akademien, dels af egna bespa-l
ringar, dels ur biblioteks-anslaget, är efter annat mäst:
tillsläppa summor, hvilkas belopp vi likväl ej känna, l:
4
till inredning: och ätskiliga andra utgifter. Detta
oaktadt stär hela den öfversta våningen, ämnad tl
sollennitetssal, ännu utan golf och inredning. Der-
med är visst ingen skada skedd, ty att förlägga en:
solennitetssal i tredje väningen synes oss en orimlig-(
het, och i alla fall kommer väl detta utrymme att i
en snar framtid, sedan universitets bibliotek på sed-
nare tiden fått mottaga skänker af flera ansenliga,
enskilda biblioteker och fätt sitt anslag ytterligare!
ökadt, behöfvas till böckers emotiagande. I öfrigt)
är denna byggnad byggd med mycken soliditet ochi
ändamälsenlighet, hvarföre vi endast framställt den 4
säsom ett exempel på en betydlig ekonomisk miss-!
räkning. IE
Värt andra exempel är det nya observatorium. Till:
uppförande af ett sådant beviljades vid en af våraii
föregöende riksdagar 24,000 rär, af hvilka blott
20,000 till detta behof beräknades ätgå, men öfver. :!
skottet bestämdes till grundfond för tillbyggnaden af
ett nytt laboratorium. Sedan dess har detta anslag j
ej allenast åtgätt, utan akademien bar ock af egna :
medel mäst tillskjuta mellan 11 och 12,000 rdr, ochc
ytterligare fätt utbetala eller skuldsätta sig för 80001
rår till ett plät-tak, som kan kringvridas eller åtmin- t
stone har den bestämmelsen. Efter allt detta äåter-1
stär inredningen, hvars kostnad vi hört uppgifvas tillv
10 å 12,000 rdr. Dertill, saknar akademien både ut- :
vägar och lust, och att äter vända sig till ständerna:
lärer man finna betänkligt. Alltsä bar detta hus ic
en mängd är stått som en ruin, visserligen ganska s
STEREO SIREN
fn
bådar dig någon förfärlig nyhet?. — Jag för-
står dig ickes, svarade Pierre med tilltagande !l
oro, du skulle ju tala om min dotter; om du 1
verkligen gett henne. så gvara! Hvar är hon ?a!