a Jorden, såväl här som på Elingheims och Martebo
,myrer, företer det egna och för odlingen gynnsam.
i - förhällande att vara fri från både sten och stub-
ar.
Liksom på de andra myrerna, hafva här stora vid
user i granskapet genom utdikningen blifvit odlings-
bara och angränsande äkrar vunnit nödigt aflopp för
att kunna lätt befrias från syra.
Flera odlingar bafva blifvit förlidet är verkställda
och andra bearbetas nu af allmogen på de delar af
myren som icke blifvit försälda. Ett märkligt bevis
Ioå den verkan som exempel utöfvar äfven på allmo-
sen, har nyss förekommit, då ett större antal bönder,
delegare uti den i Rohne myrs nära grannskapet lig-
sande Alfva myr, af omkring 800 tunnlands storlek,
Janmält sig att sjelfva vilja od a den sistnämnda my-
ren. Samma personer lära hafva varit starka mot-
ståndare till myrodling, ända till dess de rika skör-
dar, synnerligast af foder, som myrodlingsbolaget för
lidet är erhällit på Rohne myr, öfvertygade den om
sin förra villfarelse.
Akerlause myr: Den innehåller omkring 400 tunn-
land, till största delen at myrodlingsbolaget inköpte
Detta bolag har inlöst och lätit borttaga en vid
nyrens utlopp liggande sägqvarn samt gräft till en
början större och mindre diken i flera riktningar på
myren, samt der uppbyggt ett par hus och odlat om-
sring 10 tunnland.
Den nedanföre liggahde Tänglings myr, vid hvsrs
utlopp befinnes en säg, mäste emellertid till nägon
del, om ej fullkomligt utdikas, för att lemna ett dju-
pare aflopp åt vattnet frän Åkerlause myr, hvarom
ou förrättning pägär.
För hvar och en, som genomreser Gottland och
uppmärksamt undersöker lokalerna, skall det säkert
nlifva tydligt: att myrernas utdikning är vilkoret för
ikerbrukets framgäende, ty, med undantag af få trak-
ter, mötes blicken öfverallt af större eller mindre
myrer eller säkallade vätor, hvilka sprida syra vidt
omkring sig och derigenom ofta mäste göra tilltänk-
ta odliagar antiogen omöjliga eller osäkra, ända tillj
dess samma myrer blifvit utdikade. .
Genom myrutdikningen beredes ej allenast tillfälle
att öka äkervidden medelst odling af ängar och ha-
sar, hvarigenom smäningom mera samma-dragne äk-
rar kuona erhäilas, utan odalåkrarne kunna äfven
derigenom bättre häfdas, emedan lätt aflopp för bot-
tensyran fås genom förut sarnade afloppsledningar.
Behofvet af sädana aflopp synes bäst deraf, att all-
mogen temligen allmänt uppföser sina äkrar i smäö
fyrkaotiga tegar, för att nägorlunda skydda sädesro-
ten mor det vatten som på mänga ställen under höst
och vär stär i dikena; der en utdikad myr fiones i
närheten, skall egaren till sädane åkrar snart finna
sin fördel att leda ett floddike till nägon myrkanal,
och då är han säker att kunna skydda sitt höstsade
för verkan af stillastående vatten.
De hemman, som ligga omkring en myr, vinna
lerföre betydligt på myrens utdikning, äfven om de
cke sjelfva ega del i myren och sälunda draga den
lirekta vinsten af dess odling.
Myrodlingsbolaget har brutit isen och redan full-
bordat utdikning af, samt äfven odlat sä stor vidd,
stt mänga socknar, enligt hvad jag sjelf sett, fått
tillfälle att ej allenast begagna ett godt och i ögo-
aen fallande exempel till uppmuntran för odling af
myrjorden, utan äfven att när som helst med ringa
kostnad befria sina äkrar, hagar och ängar ifrän
skadlig syra.
Detta bolag har på deras omkring myrorna liggan-
de gärdar följt den princip, som är den rätta, att
odla fast mark i bredd med odling af myr; dessa
odlingar uppgå till 200 tunnland fast mark och 700
wunnland myr uti 8 socknar af norra och 5 socknar
af södra häradet.
Denna verksamhet har i flera riktningar varit af
oyita för ön och skall säkert utöfra ett snart märk-
bart inflytande på dess äkerbruk; och det vore önsk-
ligt om flera andra, som ega lust och förmåga att
odla en god jord, ville egna sina omsorger och kapi-
taler ät samma nyttiga ändamäl, hvartill ett vidsträckt
och lönande fält finnes på denna ö, der naturen sam-
manfört ämnen, behöfliga för uppbringandet af en
bög kultur, som på få ställen af fasta landet finnas
RN och alltid der kosta betydligt mera än
Gottland eger större tillgång på skog, än man van-
ligen traftar tillsammans med så stora vidder af bör-
dig jordmån; likaledes finnes kalksten, som är för-
träfflig till husbyggnad och kostar mycket mindre att
begagna än mursten.
Dä tiden, som blifvit bestämd för mitt vistande på
Gottland, icke medgifvit att så noga undersöka hela
ön, som skulle fordras för att afgifva ett yttrande i
allmänhet om utsigterna för landtbrukets förbättring
der, så får jag endast i underdånighet tillägga:
att en märkbart ökad lust hos allmogen på de sista
åren visat sig på flera ställen af ön för odlingar.
samt för den gamla äkerns bättre bragning, hvilket.
land annat, bevisas deraf, att ynder förlidna ret
kall, enligt uppgift, ett be. 3;
) fvå bli gt uppgitt, ett bvdligt antal vändplogar
afva blifvit iört fran fasta landet; och, i män
om utdikad myrerna blifva odlade och lemna
-r TP Lodertillgäng, har man säledes allt skäl att
-wpas, att småningom nägon del af de nu till föga
nytta liggande ofantliga vidder af fast mark omkring
myrerna skola blifva odlade, fastän sådant svärligen
säter sig snart göra af Gottlands nuvarande, i för-
hällande till odlingsbar jordvidd, ringa befolkning,
y enligt af första landtmätaren, majoren A. Asplund
nig meddelade uppgift, skall arealen af sådan jord,
som, utan förnärmande at den bättre vexande skogen
och utan att röra sädane ängar, som gifva nägorlun-
da afkastning, med fördel kan odlas pä Gottland,
uppgå till ej mindre än 150,000 tunnland, hvarjemte
nyrerna innehålla, enligt direktör Georg Sieffens
salkyl, 50,000 tunnland, säledes tillsammans 200,000
:unniand odliogsjord, af fast och sank mark, begge
lera af bördig beskaffenhet, hvaremot den gamla ä-
kerjorden vid för få är sedan gjord beräkning, en-
last utgjorde omkring 50,000 tunnland.
Häraf skulle följa, att denna ö eger fyra gänger
mera jord, värd att odla, än hvad com nu fiones i
oruk, hvilket förhällande äfven lätt märkes då man
när och der genomgär ett och annat hemmans egor
På de af mig besökte ställen bafva promemorior
lifvit lemvade till ledning för odlingar, och jag far
underdävighet härmed bifoga eit exemplar af aflid-
ne direktör Georg Steftens berättelse om myrerna på
Gottland, hvilken ännu kan gälla i afseendn på de
cke utdikade myrerna, med undantag af det som
ör kostnadskalkylerna, emedan utdikningskostnaden
nu skulle blifva betydligt högre än uti berättelsen är
ämndt.
Slutligen får jag, liksom min företrädare, i under-
Iåvighet yttra den öfvertygolse, att denna af naturen
flera afseenden gynnade ö förtjenar uppmärksam-
ret, och att det arbete, som nedlägges på dess goda
ord, skall rikligen blifva ersatt.
NORGE
Vi hafva i dag erhållit norska blad af den le
) dennes.
En insändare i Christianiaposten föreslog
syligen att man i Norge skulle lägga bort
;rdspråket gjöre Svensker af sig såsom be-
ecknande att någon icke infinner sig på utsat
id och ort eller i tysthet beger sig bort. I
Nnladning höraf har nrnfoacnr Man otoeom inÄgtndt
-— — jn— oo o-——
rs AA AA
vw DIOQ - 0 - OM
PO LTHFP HH IT OLMA PR Kr WW
va FR FH VN OF DM