hvilka i de från Stockholm mera satlägsna trakter gemenligen varade flere och stundom 6 å 8, ja ända till 19 är, äfven om de kunde på nägra fa månader afslutas. Dessa åsigter delades af ortens närvarande landtbrukare. Herr löjtnant Edman fästade särskildt uppmärksamheten ä det stora missförhällandet emvellan sä desoch foderodlingen, hvaraf följden var att akern i brist af gödsel gäfve högst klen afrxastning, i allmänhet endast sjette kornet. Huru detta förhällande kunde genom omtanka förändras och förbättras vi sade hr Fdman genom beskrifning af ryttmästaren Engelerantz jordbruk vid egendomen Degerö, hvilket iemnat högst fördelaktiga resultater. I frågan om täkdiken yttrade br Jublin-Dannfelt, alt fördelarne deraf vere sä stora, att hvar och en, :om ville vinlägga sig om ett förbättradt jordbruk, cke borde dröja. med anläggningen af sädane diken, avarvid tegelvör företrädesvis borde användas. Hr Jublin-Daunfelt ansäg sädane täckdiken, lagda på 20 sill 30 alnars afstand frän hvarandra, kunna på 3 till 1 år genom ökade skördar ätergälda anläggnivgskostaadev. Efter redogörelse för den af sällskapet vid-tagna ätgärden att söka uppmuntra till skogsförvaltares antagande inom länet distriktvis, begärde hr ,rdföranden att de närvarande gillesordföranderne nätte upplysa huruvida man hade att emotse ett allmännare deltagande af länets skogsegare för denna stgärd. I anledning häraf anförde flere gillesordförande att det, i synnerhet hvad allmogen angär, vore öga bopp om deltagande för berörde förslag; hvar2mot brukspatron Bergelin upplyste, att fråga inom Tweta, Thuringe och angränsande socknar uppstätt am en skogsforvaltasres antagande på de af hushälls sällskapet uppgifne grunder. Gretve Lagerbjelke anmälde, att i Huddivge, Brännkyrka m. fl. socknar en skicklig person redan vore antagen till förvaltare af 16,000 tunnland skogsnark, med skyldighet att två gänger om äret, nemigen vär och höst, besigtiga skogen och föreslå äntamåälsenliga ätgärder för dess värd och skötsel, warför förvaltaren har sig abslaget ett arfvode af Usk, bko pr tuontsnd. Hr Lagerbjelke ansäg denna ätsärd medtöra en stor fördel för miadre skogsegare, som för en ringa ersättning derigencm kunde få anvisningar om rätia sättet att sköta skögarne. Då man vet ett från ätskilliga andra delar af länet teckningar för skogsförvaltares anställande till förzaltningsutskottet ingått, synes emellertid den föresla ordningen smäniogom omfattas med förtroen, hh uraf oberäknelig nytta för skogshushällningeh n uppstå, I afseende pa frågan om trädgärdsskötselns betyelse för minare jordegare upplystes, att inom Färenuta härad ej mindre jordegare än ock torpare hade sauska betydliga inkomster af sina trädgårdar genom vAling af tidig potates, körsbär m. m., och hr ordföranden uppmanade will efterföljd haraf, synnerligen ler sjökoromunikation med Stockholm lättade afsättaingen. Under öfverläggningen om behöfligheten för länet af det utaf hushailssåliskapet beslutade bolag till törsäkring emot den skada, som genom hagel kunde växande gröda tilfogas, föreslogs att ett sådant bolags verksamhet mätte utsträckas till försäkring emot skada genom frost och öfversvämning, dock medl skiljda risker. Dessa förslsger skule enligt sällska vet; stadgar af förvaltningsutskottet till framtida fözedragning hos sällskapet handläggas. Härefter förekom till öfverläggning den inbjudning, som från Upsala Läns jordbrukare ingätt till Stockaolms Läns hushallssäliskap för bildande af en geaensam hypotheksinrättning för Mälareprovinserna. En sådan inrättning hade för flera är sedan varit föreslagen och 1847 hade man fått K. M:ts fastställel.e 4 ett då uppgjort reglemente, men den minimisumma, som bordt vara tecksad för delt2gande i denna inrättning, hade icke kunnat urpnäs och densamma röljaktligen icke bringas tll verkställighet. Orsaken härtill skall hafva varit den, att egare af fastigheter med mindre taxeringsvärde är 3000 rdr bko voro från leltagande i föreningen uteslutne. Man har derför nu föreslagit att endast de hvilkas fastigheter icke uppgå till 1009 rdr taxeringsvärde, skola frän förevingen uteslutas, och, säsom det synes för att lugna iem som hysa fruktan för utländska kapitalers insläppande i landet, har man häntydt på möjligheten att med inhemska kapitaler bringa inrättningen till stånd. Hr Ordföranden anmälde på gifven anledning utt förvaltningsutskorttet hyste den äsigt att nägon bypoteksinrättning för Stockholms Län icke vore nödig eller ens önskvärd, särdeles om den skulle grun das på uppläving af utländska kapitaler samt talade om vädorna af den förökade skuldsättning, som sålunda skulle framkallas. Hr Lailerstedt delade icke förvaltningsutskottets äsigter om hypoteksinrättningarne, hvilka han ansäg böra medföra stora och väsendtliga fördelar för jordbrukaren, så vida de på ett ändamälsenligt sätt orsaniserades. Hvad angick behbofvet af en sädan inrättniog för Maälareprovinserna och särskildt för Stockbolms län, kunde det väl af den omständigheten att den är 1847 föreslagna hypoteksföreningen icke kom till ständ, synas som den icke vore af bebofset säkallad; men man borde ibågkomma att 1847 varit det för Sverige i ekonomiskt hänseende mest fördelaktiga år under flere decennier, och att den skuldsatte jordbrukaren under detta och päföljande är var i tillfälle att utan särskildt bitrade amortera sina skulder. I Den inbjudning, som nu utgätt från Upsala län, var undertecknad af så sktuvingsvärda personer, att behofvet af en hbypoteksinrättning der ilänet numer: hunde anses otvifvesaktigt och inom Stockholms län vore förhållandet enahanda. Men dä hr Lallerstedt säledes understödde förslaget om en gemensam hypotbeksinrättning för Målareprovinserna, ansäg han den icke böra sättas i verket, derest icke vid upplåningen af det dertill erforderliga kapital lindrigare vilkor än som ati inbjudningen voro antydda, kunde betingas. Om, på sätt föreslaget vore, 6 procent skulle af föreningens isntsgare ärligen inbetålas, borde tvä afgä ä kapitalet, då amorteringen deraf vore verkställd på 28 är. Stulle äter amorteringstiden, sisom beräknadt blifvit, atsträckas till 40 är, borde icke mer än 5 procent arligen erläggas och en afgä å kapitalet. Att på sädare grunder bilda en bypotheksinrättning Imed ishemska kapitaler ansäg hr Lalierstedt icke lvara verkställbart, men under närvarande förhällauden, dä tillgsngen på utländska kapitaler är så stor, att t. e. i Englind räntan för diskonteriog af goda papper nedgätt till 1!V, procent, skulle den ifrägasätta hypotbeksförenipgen utan svårighet kunna upptaga utlärdskt län emot 3 procent eller något derutöfver. Den blifvande styrelsen mäste likväl då vända Isig direkte till de ställen, der kapitalerna öfverflöda och icke begagna mänga omvägar, som medföra dryga provisioner. Detta kunde nu lätteligen ske loch den närvarande tidpunkten vora i alla hänseende gynvande för tillvägabringandet af den föreslagna bypotheksinrät(ningen, hvarifrån dock egare affastigIheter med mindre taxeringsvärde än 3000 rår bko borde uteslutas, enär de icke kunde deraf draga någom särdeles nytta. Med hr Lal!erstedt förenade sig bufvudsakligen br Bergelin. Grefve Lagerbjelke var ingen afgjord motständare till bypotbeksinrättningarne, men ansäg dem böra grundas pi inhemska kapitaler, hvilka borde upptaIgss genom utfärdandet af ouppsägbara obligationer, löpande med 3 procents ränta. Vilkoren för lantagarne i en på södant sätt bildad inrätto:ng kunde väl blifva nägot drygare än om utländska kapitaler användes, men vinsten för landet blefve i allmänhet sä mycket större. : Efter någon diskussion huruvida sällskapet eller förvaltnivgsutskottet borde välja två deputerade för Stockholms län för att infinna sig i Upsula den 23 i denna märad och med deputerade fran de andra läpen definitift uppgöra grunderne för hypotheksinrätt. uninseon haclie RT Mr at vwunnNAÄAFrFAFMA Talat 2t fö -—AA OO 0 mm — Fd — SS — a pm vu -SF)!S 5G;G-.. Tr