hvilka i de från Stockholm mera satlägsna trakter ge-
menligen varade flere och stundom 6 å 8, ja ända
till 19 är, äfven om de kunde på nägra fa månader
afslutas. Dessa åsigter delades af ortens närvarande
landtbrukare.
Herr löjtnant Edman fästade särskildt uppmärk-
samheten ä det stora missförhällandet emvellan sä
des- och foderodlingen, hvaraf följden var att akern
i brist af gödsel gäfve högst klen afrxastning, i all-
mänhet endast sjette kornet. Huru detta förhällande
kunde genom omtanka förändras och förbättras vi
sade hr Fdman genom beskrifning af ryttmästaren
Engelerantz jordbruk vid egendomen Degerö, hvilket
iemnat högst fördelaktiga resultater.
I frågan om täkdiken yttrade br Jublin-Dannfelt,
alt fördelarne deraf vere sä stora, att hvar och en,
:om ville vinlägga sig om ett förbättradt jordbruk,
cke borde dröja. med anläggningen af sädane diken,
avarvid tegelvör företrädesvis borde användas. Hr
Jublin-Daunfelt ansäg sädane täckdiken, lagda på 20
sill 30 alnars afstand frän hvarandra, kunna på 3 till
1 år genom ökade skördar ätergälda anläggnivgskost-
aadev.
Efter redogörelse för den af sällskapet vid-
-tagna ätgärden att söka uppmuntra till skogsförval-
tares antagande inom länet distriktvis, begärde hr
,rdföranden att de närvarande gillesordföranderne
nätte upplysa huruvida man hade att emotse ett all-
männare deltagande af länets skogsegare för denna
stgärd. I anledning häraf anförde flere gillesordfö-
rande att det, i synnerhet hvad allmogen angär, vore
öga bopp om deltagande för berörde förslag; hvar-
2mot brukspatron Bergelin upplyste, att fråga inom
Tweta, Thuringe och angränsande socknar uppstätt
am en skogsforvaltasres antagande på de af hushälls
sällskapet uppgifne grunder.
Gretve Lagerbjelke anmälde, att i Huddivge,
Brännkyrka m. fl. socknar en skicklig person redan
vore antagen till förvaltare af 16,000 tunnland skogs-
nark, med skyldighet att två gänger om äret, nem-
igen vär och höst, besigtiga skogen och föreslå än-
tamåälsenliga ätgärder för dess värd och skötsel,
warför förvaltaren har sig abslaget ett arfvode af
Usk, bko pr tuontsnd. Hr Lagerbjelke ansäg denna ät-
särd medtöra en stor fördel för miadre skogsegare,
som för en ringa ersättning derigencm kunde få an-
visningar om rätia sättet att sköta skögarne.
Då man vet ett från ätskilliga andra delar af länet
teckningar för skogsförvaltares anställande till för-
zaltningsutskottet ingått, synes emellertid den före-
sla ordningen smäniogom omfattas med förtroen-
, hh uraf oberäknelig nytta för skogshushällningeh
n uppstå,
I afseende pa frågan om trädgärdsskötselns bety-
else för minare jordegare upplystes, att inom Fären-
uta härad ej mindre jordegare än ock torpare hade
sauska betydliga inkomster af sina trädgårdar genom
vAling af tidig potates, körsbär m. m., och hr ord-
föranden uppmanade will efterföljd haraf, synnerligen
ler sjökoromunikation med Stockholm lättade afsätt-
aingen.
Under öfverläggningen om behöfligheten för länet
af det utaf hushailssåliskapet beslutade bolag till tör-
säkring emot den skada, som genom hagel kunde
växande gröda tilfogas, föreslogs att ett sådant bo-
lags verksamhet mätte utsträckas till försäkring emot
skada genom frost och öfversvämning, dock medl
skiljda risker. Dessa förslsger skule enligt sällska
vet; stadgar af förvaltningsutskottet till framtida fö-
zedragning hos sällskapet handläggas.
Härefter förekom till öfverläggning den inbjudning,
som från Upsala Läns jordbrukare ingätt till Stock-
aolms Läns hushallssäliskap för bildande af en ge-
aensam hypotheksinrättning för Mälareprovinserna.
En sådan inrättning hade för flera är sedan varit
föreslagen och 1847 hade man fått K. M:ts fastställel.e
4 ett då uppgjort reglemente, men den minimisum-
ma, som bordt vara tecksad för delt2gande i denna
inrättning, hade icke kunnat urpnäs och densamma
röljaktligen icke bringas tll verkställighet. Orsaken
härtill skall hafva varit den, att egare af fastigheter
med mindre taxeringsvärde är 3000 rdr bko voro från
leltagande i föreningen uteslutne. Man har derför
nu föreslagit att endast de hvilkas fastigheter icke
uppgå till 1009 rdr taxeringsvärde, skola frän före-
vingen uteslutas, och, säsom det synes för att lugna
iem som hysa fruktan för utländska kapitalers in-
släppande i landet, har man häntydt på möjligheten
att med inhemska kapitaler bringa inrättningen till
stånd.
Hr Ordföranden anmälde på gifven anledning
utt förvaltningsutskorttet hyste den äsigt att nägon
bypoteksinrättning för Stockholms Län icke vore nö-
dig eller ens önskvärd, särdeles om den skulle grun
das på uppläving af utländska kapitaler samt talade
om vädorna af den förökade skuldsättning, som så-
lunda skulle framkallas.
Hr Lailerstedt delade icke förvaltningsutskottets ä-
sigter om hypoteksinrättningarne, hvilka han ansäg
böra medföra stora och väsendtliga fördelar för jord-
brukaren, så vida de på ett ändamälsenligt sätt or-
saniserades. Hvad angick behbofvet af en sädan in-
rättniog för Maälareprovinserna och särskildt för
Stockbolms län, kunde det väl af den omständighe-
ten att den är 1847 föreslagna hypoteksföreningen icke
kom till ständ, synas som den icke vore af bebofset
säkallad; men man borde ibågkomma att 1847 varit det
för Sverige i ekonomiskt hänseende mest fördelaktiga
år under flere decennier, och att den skuldsatte jord-
brukaren under detta och päföljande är var i tillfälle
att utan särskildt bitrade amortera sina skulder.
I Den inbjudning, som nu utgätt från Upsala län, var
undertecknad af så sktuvingsvärda personer, att behof-
vet af en hbypoteksinrättning der ilänet numer: hunde
anses otvifvesaktigt och inom Stockholms län vore
förhållandet enahanda. Men dä hr Lallerstedt säle-
des understödde förslaget om en gemensam hypotbeks-
inrättning för Målareprovinserna, ansäg han den icke
böra sättas i verket, derest icke vid upplåningen af
det dertill erforderliga kapital lindrigare vilkor än som
ati inbjudningen voro antydda, kunde betingas. Om,
på sätt föreslaget vore, 6 procent skulle af föreningens
isntsgare ärligen inbetålas, borde tvä afgä ä kapita-
let, då amorteringen deraf vore verkställd på 28 är.
Stulle äter amorteringstiden, sisom beräknadt blifvit,
atsträckas till 40 är, borde icke mer än 5 procent
arligen erläggas och en afgä å kapitalet.
Att på sädare grunder bilda en bypotheksinrättning
Imed ishemska kapitaler ansäg hr Lalierstedt icke
lvara verkställbart, men under närvarande förhällau-
den, dä tillgsngen på utländska kapitaler är så stor,
att t. e. i Englind räntan för diskonteriog af goda
papper nedgätt till 1!V, procent, skulle den ifräga-
sätta hypotbeksförenipgen utan svårighet kunna upp-
taga utlärdskt län emot 3 procent eller något derut-
öfver. Den blifvande styrelsen mäste likväl då vända
Isig direkte till de ställen, der kapitalerna öfverflöda
och icke begagna mänga omvägar, som medföra
dryga provisioner. Detta kunde nu lätteligen ske
loch den närvarande tidpunkten vora i alla hänseende
gynvande för tillvägabringandet af den föreslagna
bypotheksinrät(ningen, hvarifrån dock egare affastig-
Iheter med mindre taxeringsvärde än 3000 rår bko
borde uteslutas, enär de icke kunde deraf draga nå-
gom särdeles nytta. Med hr Lal!erstedt förenade sig
bufvudsakligen br Bergelin.
Grefve Lagerbjelke var ingen afgjord motständare
till bypotbeksinrättningarne, men ansäg dem böra
grundas pi inhemska kapitaler, hvilka borde uppta-
Igss genom utfärdandet af ouppsägbara obligationer,
löpande med 3 procents ränta. Vilkoren för lanta-
garne i en på södant sätt bildad inrätto:ng kunde väl
blifva nägot drygare än om utländska kapitaler an-
vändes, men vinsten för landet blefve i allmänhet sä
mycket större. :
Efter någon diskussion huruvida sällskapet eller
förvaltnivgsutskottet borde välja två deputerade för
Stockholms län för att infinna sig i Upsula den 23 i
denna märad och med deputerade fran de andra lä-
pen definitift uppgöra grunderne för hypotheksinrätt.
uninseon haclie RT Mr at vwunnNAÄAFrFAFMA Talat 2t fö
-—- AA OO 0 mm — Fd —
SS — -
a pm vu
-- SF)!S 5G;G-..
Tr
