Chauvin, de Rochereul, de Sevigne. Och nu
täcktes ni underteckna!... Det är bra.n
Han tog pergamentet och vek det tillhopa.
Vill du omsider förk ara mig bvad. detta
skall betyda?: frågade hertigen i det han iv
vipp.
hnag skattmästaren hann lemna ett svar,
bördes trenne slag på: den lilla dörren. Lan-
dais gaf till ett utrop af glädje.
,Hvad vill detta föga? frågade hertigen.
Det vill säga, monseigheur,, utropade Lan-
dais, satt man bringar er Bretagnes krona,s
Han skyndade att öppna den lilla dörren
ch visade hertigen hela boppen uppfylid af
bågskyttar, med Jacques Guibe i spetsen.
Har messire Clartiere med sitt folk: inta-
git positionen vid vägen till Priton?, frågade
skattmästaren kaptenen. :
Han är der, svarade Jacques;-,i samma
stund ni sätter pipan till era läppar, skall ni
se honom infinna sig.
EP akt! afbröt Frans, adelsmännen stiga
necd.
Landeis tillstängde åter den lilla dörren.
Må de komman, sade han; det skall icke
jängre vara någon fånge, utan hertigen som
mottager dem.
Vid skattmästarens åsyn stannade de sam-
mansvurne, slagne af bestörtning. .
. ,Hvarifrån kommer hön, och hvem har in-
fört bonom?, frågade de alla på en gång. —
Jag bar kommit af egen ingilvelse, mina her-
rars, svarade skattmästaren, — Då har Gud
sjelf fällt din dom! utropade Etienne i det
han med lyftad värja störtade emot honom.
Vicomte de Rohan höll honom tillbaka.
vEtt sådant blod skulle smutsa en adels-
mans; händer,, yttrade hen; låt bödeln skipa
vättvisäd. 0
ILandais riktade på de sammansvurne en
genomträngande blick.