Teater.
På Djurgärdsteatern uppträdde m:lle Leocadie Berg-
iehr i gär afton uti flera nya nummer. Den första
var Normas stora aria i första akten (Casta diva)
som af m:lle B. sjöngs h svenska spräket, men hvil-
sen aria, oaktadt m:lle B;s ganska förtjenstfulla äter-
sifvande deraf, likväl torde göra anspråk på en tal-
rikare orchesterpersonal för att taga sig rätt ut. Den
andra nummern var Rosinas aria ur Barberarens,
andra akt, hvari m:lle B. fick tillfälle att iemte en -
riktig och liflig uppfattning at den dramatiska silua-
tionen — m:lle B. utförde denna aria i kostym —
itven änyo visa sin stora färdighet i koloratursängen,
men hvilken färdighet man mähända skulle kuona
säga förleder melle B. att i allmänhet nog mycket
slösa med bevisen derpä, om det ocksä icke är mer
sn rättvisa att erkänna det de mänga granna fioritu-
rer och löpningar, mille B. läter oss höra mindre
förekomma såsom tomma meningslösa svärigheter,
besvärligt inöfvade, än säsom glädtiga infall, impro-
visexade af ögonblickets ingifvelse, och vi skulle vilja
tillägga att denna förmåga är ett ovilkorligt reqvisi-
um för att. i denna art af konsten kunna blidka en
renare smaks fordringar. Just derigenom gaf äfven
n:lle B. ät Manuel Garcias i sig sjelf temligen be-
tydelselösa spanska romans en viss färg, som vi för-
ut då fru Leonard sjöng densamma, deri saknade,
tillfölje af det alltför polerade och salongsmessiga uti
fru Leonards föredrag.
Till slut sjöng m:lle.B. den bekanta svenska visan
om flickorna uti Värend med en värma och liflig-
het som mäkti.t anslog allas sinnen och hvartill vi
på länge torde saknat motstycke. M:lle B. hade den
artigheten att på salongens enhälliga begäran gifva
detta. stycke dacapo.
Huset var väl besatt och m:lle B. inropades efter
tvarje nummer. Äfven hr Almlöf vederfors denna
utmärkelse för sitt förträffliga, modererade spel i
Väck ej björnen.
Ibland ähörarne befann sig äfven den nyligen äter-
kömne förste teaterdirektören, baron, Bonde, som sä-
ges vara mycket nitfull i sitt nya kall. Få se huru-
vida det kan lyckas att för vär kongl. scen kunna
vinna, m:lle B., hvarom vi hört sägas underhandlin-
gar lära vara ä bane. —Lt.
VNtvtKSVER NOTES LS