STOCKHOLM, den 3 Juli, Den politiska skenheligheten har hela tiden varit ett utmärkande drag hos den ministeriella tidningen; men sällan har väl detsamma framstått så oförsynt som i afseende på frågan om tillförordnandet af unionsregeringen: för. Sverige och Norge. Svenska Tidningen är i fullkomlig okunnighet, att fråga varit väckt att icke tillämpa riksakten; den -inser icke heller hvad skäl Aftonbladet här har att tala om konservatifi spel samt att riksaktens tillämpning vore för de konservative förbatlig; skulle också någon hafva tvekat om denna lags tilämpning, hvilket samma tidning vallaeles icke sännern, så anser den dock i alla fall högst klandervärdt. att vi deraf tagit oss anledning till sårande beskyllningar, emot män, för hvilka föreningsbandet med Norge är lika kärt som för Aftonbladet;-.och förklarar slutligen nämnde tidning. att den icke kan annat tro än att Aftonbladet här slagit ett blindt larm, hvilket beklagligtvis befordrats till Norge och der skall afkyla välviljan mot Sverige. Den ministeriella tidningen skulle således i detta fall vara uti fullkomlig okunnighet om ett förhållande, som de sednare dagarne vari allmänna samtalsämnet i hufvudstaden och som varit kändt af en ganska stor del af dess invånare! Vi måste tillstå att denna oskuldsfulla okunnighet har ytterligare styrkt oss i den öfvertygelse :vi redan förut ega, att våra konservativa allvarsamt ansträngt sig för ati hindra utförandet af riksaktens föreskrifter ) förevarande fall, äfvensom samma okunnighet utvisar att berörde ansträngningar icke hafva hopp om framgång. Sådant får dock. icke, såsom förenämnde tidning antyder, tillskrifvas någon de konservativas benägenhet att såsom beskyddare a! de ,upprätthållande lärorna i främsta rummet! söka upprätthålla Jagarne och bland dem icke minst riksakten. Tvärtom, orsaken till der vigtiga frågans, som vi numera hoppas, lyckliga, traktatsenliga och lagenliga lösning får. enligt hvad vi tro oss ha skäl att antaga, nästan. uteslutande :tillskrifvas. karaktersfastheten på norska sidan. I fråga om iakttagandet a! grundlagarnes helgd är man der åtskilligt me konservativ i ordets goda mening än vårs konservativa. Dessutom är det alltför väl bekant att de s. k. konservatives sträfvanden de sednare åren i hela Europa gått ut på icke att upprätthålla utan att störta grundlagarne och den konstitutionella rätten, och häri ha de också förträffligen lyckats, under det.att de med et gement jesuitiskt. hyckleri oupphörligen förklarat; att sde fäktade för god samhällsordning. Jesuiterna strida ju äfven för en god religion, enligt hvad de sjelfva bedyra! Men om dylika de konservativas bedrifte till grundlagarnes upprätthållande är väl vål konservativa tidning fullkomligt okunnig. Sannolikt känner den icke ens att dess egna spalter flera gånger varit uppfyllda af usla anfall emot brödrafolkets Grundlov och demokratiske författning, i afsende på hvilken den konservativa tidningen ansett reformer vara högs nödvändiga. Allt sådant är numera -obekan för den Svenska Tidningen. Den är en varm vän af Norge och föreningen och likaledes ärc dess konservativa patroner. Vi lyckönska til) en så märkelig omvändelse. Sedan anfallen emot Norges demokratiska frihet sålunda synas tills vidare vara afslagna. kan det väl blifva skäl för Svenska Tidningen att åter omgärda sig med de klyftiga distinktionerna mellan konstitutionel och parlamentarisk författning. Frankrike, Preussen m. fl. dylika pfria. stater ha konstitutionella författningar, och dessa äro iu förtröffliga. Med Annat är det med de fördömda parlamentariska författningarne, — De binda händerna på regeringarne, så att de ej kunna utföra allt det goda de vilja, samt öppna dörren för folkyran m. m. Svenska Tidningen har från sitt första uppträdande genoraskädat denna skillnad. Den känner nog också fullkomligt, att det är genom ett fint spel med ord, som jesuiterna såväl af ena som af andra slaget, utfört sina storverk för den goda saken. Det ligger således en stor kraft i detta spel, och det vore ju skada att icke tillgodogöra en sådan kraft. Vi äro deremot lika litet vänner af ett dylikt fint spel med ord som af jesuiterna, vare sig från Rom eller från. andra håll. Saken förändras icke genom ordrytterier. Folkfriheten är densamma, antingen den kallas konstitutionel. eller. parlamentarisk, och despotismen är också densamma, antingen den styrer utan lag eller med en lag eller konstitution sora beror af dess eget godtycke. Det har fästat någon uppmärksamhet att, sedan regeringen för några få år tillbaka ansett indragning af häradsskrifvaretjensterna såsom en nyttig och ändamålsenlig förminskning af tjenstemannaskaran, hvilken, genom förenkling af beskattningsoch uppbördsväkendet, snart skulle kunna låta sig verkställas, samt fördenskull beslutat att vid blifvande 1edigheter af dylika tjenster tillsätta. desamma endast på förordnande intill dess den allmänna regleringen kunde försiggå4 så har uppå föredragning af samma minister, hr statsrådet Fåhrevs, som år 1847 kontrasignerat regeringens proposition angående nämnde tjensters indragning och åtskilliga i sammanhang dermed stående. reformer, det helt motsatta beslut nyligen blifvit fattadt, att dessa tjenster borde på ordinarie stattillsättas ; hvarföre. de, hitintills blott ad interim. förordnade häradstkrifvare samtlige blifvit med konfirmations