Sig ej med. Rikets styrelse eller utöfve den konungs-
liga makten, så länge Han utrikes vistas, utan före
Statsrädet, under sådan Konungens tränvaro, Rege-
ringen i Hans namn, med all den rätt, som denna
Regeringsform Konungen tillägger; dock mä ej Stats-
rädet någonsin adeligt stånd och värdighet förläna,
eller till grefiligt och friherrligt ständ upphöja, eller
riddarevärdighet utdela; äfvensom alla lediga syslor
enda t tillsvidare kunna förvaltas af dem, som Stats-
rädet dertill förordnar. Huru förhållas skall, derest
Konungeii längre tid än tolf månader ur riket blifver,
derom varder i 91 S. stadgadt.s WP
Ur Norges Grundlov citera vi följande:
Dger Kongen och Thronfslgeren endnu :er umyn-
dig, skal det Norske og Svenske Statsraad strax sam-
mentrede, for felles at uästede Indvaldelse till Stor-
thing.i Norge och par Sverige.
Indtil begge Rigers Representanter ere forsamlede
og have anordnet Regjeringenh under Kongens Min-
deraarighed, forestaaer et, af et lige Antal Norske
og Svenske Medlemmer sammensat Statsraad Riger
nes Bestyrelse, med Tagtagelse af disses gjensidige
Grundlove: a
Den Norske og Svenske Statsminister, som, have
Sede i fornevnte sammensatte Raad, kaste Lod om,
hvo der skal häve Forsadet.
41. ;
De i föregaaende 55. 39 og 40 bestemte Forholds-
regler skulle ogsaa finde Sted, saa ofte det ifslge
Sweriges Regjeringsform, tilkommer det, Svenske BStats-
raad, i Egenskab af Statsraad, alt fare: Regjeringen.
42.
Angaaende de nermere Bestemmelser, som ere
nzdvendige i de i . 39, 40 og 41 anförte Tilfelde,.
foreslaar Kongen for naste Storthingi Norge og Bigs-
dag i Sverige en Lov; bygget paa Grundsetningeb
om fuldkommen Lighed imellen begge Rigerne.
Uti.den. sedermera afslutade riksakten stad-
gas, i sista. momentet åf 7.8, att svid alla de
tillällen då, efter Sveriges och Norges grund-
lagar, rikets styre:se föres af statsrådetn,
bägge rfikenas statsråd sammanträda till lika
antal. och: efter. samma grunder som näst of-
van i-samma ;- blifvit bestämda. Dessa-be-
stämmelser, hvilka redan blifvit omförmälda i
M 147 af Aftonbladet, äro af det hufvudsak-
liga innehåll, att det: sammansatta statsråd,
som -skall förestå rikenas styrelse, med iakt-
tagande af dessas ömsesidiga grundlagar,
skall bestå af 10 ledamöter från hvartdera
riket; som alla hafva. enahända rösträtt vid
ärendenas. afgörande, med-förbehåll-af votum
decisivum för ordföranden, i fall rösterna äro
lika, och skall ordförandeskapet: innehafvas
vexelvis-af-svenska justitieministern och nor-
ska statsministern, så att hvardera af dem är
ordförande en vecka i sänder.
Uti stadgandena om en sådan regering har
en fullkomlig jemlikhet iakttagits för de för-
enade rikena, och det-är endast i den om-
ständigheten;-att den sammansätta regerifigen
skall hafva sitt säte i-Stockholm, som Sveri-
ge erhållit en företfädesrätt, hvars billighet
eror äfven deraf; att de förenade rikenas
konung-har Kitt hutvådresidens i Stockholm
och endast fär skyldig att någon tid hvärje
år uppehålla gig i Norge, derest icke vigtiga
hinder möta. JES
Häraf torde vata klart; att Sverig icke kan
ensidigt ändra hvad riksakteiv föreskrifvit om
en gemensam interimsstyrelse för den tid
konungen !vistås utrikes, utan att med? det-
samma hafva å sin sida upphäft Kela riksak-
ten; ä. v. s: unionen. Den omständigheten
att denna akt anses som: grundlag i Norge
men ickei:Sverige, verkar icke till någon
förminskning i tråktatens förbindande kraft äf-)
ven för Sverige, men i fråga om att förändra,
traktaten kan sådant ske med större lätthet
hos oss: än i: Norge, emedan sådar förändring
der fordrar saåmma omgång som nya eg AR
den i Grundloven, hvilket icke är förhållan-
det i Sverige. -Derföre då den nya stätsråds-
organisationen här äntogs år 1840 kuride de
i följd deraf just för en så beskaffad gemen-
sam interimsstyrelse som nu är i fråga nö-
diga förändringår iriksakten genast vidsam-
ma riksdag: af våra ständer antagas, men i
Norge måste frågan härorå passera två Stör-
thing likasom sandra :grundlagsfrågor. Detta
är döekablott: en: formöl skiljaktighet i äse-
ende. på sådana frågors bebåndling; men som
ej fre en gång fattade .besluten mindre
bindande för ena: kontrahenten än för den
andras .s : 3e rä
Om båda fikenas regeringar med tystbi-
fall af fölken-och deras! representanter, såsom
den: sista tiden af :Carl Jöharg: styrelse, be-
släta. att försett visst fallvicke iakttaga riks-
akteny. blir natärligtvis sådant ett undantag,
som icke kat åberopas tilbeftertföljd, alldra-
minst. å-den ena sida, : utan bifall äfven i å
den -andra, och dette bifall måste icke blott
vara ;regeringarnes utan: också representatio-
nernas, ty riksakten är af: dem afslutad och
dess tillämpning beror fördenskull ickeafre-
eringarnesblotta godtycke. Repeterandet af
ylika undantag från den antagna regeln äro
likväl. under alla förhållanden vådliga för den-!
nas bestånd; ty hvad: gällande kraft eger en
föreskrift som aldrig tillämpas?
En. annan fråga är om en sådan interims-
styrelse som, riksakten föreskrifver är: den
mest. fullkomliga. Dervid kan visserligen vara
åtskilligt att påminna, och deribland omle-
damöternes stora:antal, men. derom kan nu
ej vara frågas 5 ;
Att en. dylik interimsstyrelse kan. varagan-
ska. nyttig för.de bådaländernas statsråd som
derigenom icke endast kunna lära att: känna
hvarandra utan äfven de-respektiva folkens
sörskilta förhållanden mera än som nu är fal-
let, kan tagas för afgjordt: - Någon våda: af
styrelseris.; mindre fulländade formella sam-
mansättning kan icke vara att befara: serdeles
under. .de. goda. och vänskapliga! tänkesätt:som
för. närvarande. herrska .mellan folken: å ömse
sidor.fjellet, : Interimsstyrelsen -kommer sä-
kerligen att. för .en. . sådan -kortare tid, som
här är i fråga, till största delen-inskränka sig
till de.s. ks: kuranta iregeringsörendena, och
dervid..kunna icke några svårigheter uppstå.
Dessutom; kan :en sådan unionsstyrelse kom-
ma att utöfva ej så ringa inflytande på tänke-
sättens utbildande hos båda. folken; hvilka,
ehuru de hvart för sig utgöra ett sjelfständigt
rike, dock-ha så många anledningar. att sluta
sig närmare. till. hvarandra än. som: nu: är
fallet.: 8 4 . BAG ;
Men det är. också just sistnämnde, omstän-
dighet som hos våra konservativa byråkrater