Sig ej med. Rikets styrelse eller utöfve den konungsliga makten, så länge Han utrikes vistas, utan före Statsrädet, under sådan Konungens tränvaro, Regeringen i Hans namn, med all den rätt, som denna Regeringsform Konungen tillägger; dock mä ej Statsrädet någonsin adeligt stånd och värdighet förläna, eller till grefiligt och friherrligt ständ upphöja, eller riddarevärdighet utdela; äfvensom alla lediga syslor enda t tillsvidare kunna förvaltas af dem, som Statsrädet dertill förordnar. Huru förhållas skall, derest Konungeii längre tid än tolf månader ur riket blifver, derom varder i 91 S. stadgadt.s WP Ur Norges Grundlov citera vi följande: Dger Kongen och Thronfslgeren endnu :er umyndig, skal det Norske og Svenske Statsraad strax sammentrede, for felles at uästede Indvaldelse till Storthing.i Norge och par Sverige. Indtil begge Rigers Representanter ere forsamlede og have anordnet Regjeringenh under Kongens Minderaarighed, forestaaer et, af et lige Antal Norske og Svenske Medlemmer sammensat Statsraad Riger nes Bestyrelse, med Tagtagelse af disses gjensidige Grundlove: a Den Norske og Svenske Statsminister, som, have Sede i fornevnte sammensatte Raad, kaste Lod om, hvo der skal häve Forsadet. 41. ; De i föregaaende 55. 39 og 40 bestemte Forholdsregler skulle ogsaa finde Sted, saa ofte det ifslge Sweriges Regjeringsform, tilkommer det, Svenske BStatsraad, i Egenskab af Statsraad, alt fare: Regjeringen. 42. Angaaende de nermere Bestemmelser, som ere nzdvendige i de i . 39, 40 og 41 anförte Tilfelde,. foreslaar Kongen for naste Storthingi Norge og Bigsdag i Sverige en Lov; bygget paa Grundsetningeb om fuldkommen Lighed imellen begge Rigerne. Uti.den. sedermera afslutade riksakten stadgas, i sista. momentet åf 7.8, att svid alla de tillällen då, efter Sveriges och Norges grundlagar, rikets styre:se föres af statsrådetn, bägge rfikenas statsråd sammanträda till lika antal. och: efter. samma grunder som näst ofvan i-samma ;blifvit bestämda. Dessa-bestämmelser, hvilka redan blifvit omförmälda i M 147 af Aftonbladet, äro af det hufvudsakliga innehåll, att det: sammansatta statsråd, som -skall förestå rikenas styrelse, med iakttagande af dessas ömsesidiga grundlagar, skall bestå af 10 ledamöter från hvartdera riket; som alla hafva. enahända rösträtt vid ärendenas. afgörande, med-förbehåll-af votum decisivum för ordföranden, i fall rösterna äro lika, och skall ordförandeskapet: innehafvas vexelvis-af-svenska justitieministern och norska statsministern, så att hvardera af dem är ordförande en vecka i sänder. Uti stadgandena om en sådan regering har en fullkomlig jemlikhet iakttagits för de förenade rikena, och det-är endast i den omständigheten;-att den sammansätta regerifigen skall hafva sitt säte i-Stockholm, som Sverige erhållit en företfädesrätt, hvars billighet eror äfven deraf; att de förenade rikenas konung-har Kitt hutvådresidens i Stockholm och endast fär skyldig att någon tid hvärje år uppehålla gig i Norge, derest icke vigtiga hinder möta. JES Häraf torde vata klart; att Sverig icke kan ensidigt ändra hvad riksakteiv föreskrifvit om en gemensam interimsstyrelse för den tid konungen !vistås utrikes, utan att med? detsamma hafva å sin sida upphäft Kela riksakten; ä. v. s: unionen. Den omständigheten att denna akt anses som: grundlag i Norge men ickei:Sverige, verkar icke till någon förminskning i tråktatens förbindande kraft äf-) ven för Sverige, men i fråga om att förändra, traktaten kan sådant ske med större lätthet hos oss: än i: Norge, emedan sådar förändring der fordrar saåmma omgång som nya eg AR den i Grundloven, hvilket icke är förhållandet i Sverige. -Derföre då den nya stätsrådsorganisationen här äntogs år 1840 kuride de i följd deraf just för en så beskaffad gemensam interimsstyrelse som nu är i fråga nödiga förändringår iriksakten genast vidsamma riksdag: af våra ständer antagas, men i Norge måste frågan härorå passera två Störthing likasom sandra :grundlagsfrågor. Detta är döekablott: en: formöl skiljaktighet i äseende. på sådana frågors bebåndling; men som ej fre en gång fattade .besluten mindre bindande för ena: kontrahenten än för den andras .s : 3e rä Om båda fikenas regeringar med tystbifall af fölken-och deras! representanter, såsom den: sista tiden af :Carl Jöharg: styrelse, besläta. att försett visst fallvicke iakttaga riksakteny. blir natärligtvis sådant ett undantag, som icke kat åberopas tilbeftertföljd, alldraminst. å-den ena sida, : utan bifall äfven i å den -andra, och dette bifall måste icke blott vara ;regeringarnes utan: också representationernas, ty riksakten är af: dem afslutad och dess tillämpning beror fördenskull ickeafreeringarnesblotta godtycke. Repeterandet af ylika undantag från den antagna regeln äro likväl. under alla förhållanden vådliga för den-! nas bestånd; ty hvad: gällande kraft eger en föreskrift som aldrig tillämpas? En. annan fråga är om en sådan interimsstyrelse som, riksakten föreskrifver är: den mest. fullkomliga. Dervid kan visserligen vara åtskilligt att påminna, och deribland omledamöternes stora:antal, men. derom kan nu ej vara frågas 5 ; Att en. dylik interimsstyrelse kan. varaganska. nyttig för.de bådaländernas statsråd som derigenom icke endast kunna lära att: känna hvarandra utan äfven de-respektiva folkens sörskilta förhållanden mera än som nu är fallet, kan tagas för afgjordt: Någon våda: af styrelseris.; mindre fulländade formella sammansättning kan icke vara att befara: serdeles under. .de. goda. och vänskapliga! tänkesätt:som för. närvarande. herrska .mellan folken: å ömse sidor.fjellet, : Interimsstyrelsen -kommer säkerligen att. för .en. . sådan -kortare tid, som här är i fråga, till största delen-inskränka sig till de.s. ks: kuranta iregeringsörendena, och dervid..kunna icke några svårigheter uppstå. Dessutom; kan :en sådan unionsstyrelse komma att utöfva ej så ringa inflytande på tänkesättens utbildande hos båda. folken; hvilka, ehuru de hvart för sig utgöra ett sjelfständigt rike, dock-ha så många anledningar. att sluta sig närmare. till. hvarandra än. som: nu: är fallet.: 8 4 . BAG ; Men det är. också just sistnämnde, omständighet som hos våra konservativa byråkrater