skering af bref som uppsnappats i Calais hos
en drottning Marie Amålies kammarjungfru
som der landstigit. En korrespondent till
Ind. Belge, säger, att brefven hufvudsakligen
angått den orleanska familjens affärs-ange-
lägenheter, bland annat ett bref från prinsar-
ne till hr Bocher, deri de säga sig af hvad
som återstår dem af deras fordna förmögen-
het, vilja afstå en lämplig andel åt grefven
af Paris och hertigen af Chartres, som blif-
vit totalt ruinerade genom konfiskationen.
Ett nytt från legitimistlägret hos grefven
af Chambord emanerande manifest har utkom-
mit. Det förklarar och kommenterar de före-
gående skrifvelserna rörande legitimisternas
edsvägran,
En depesch från Paris af den 25 Juni för-
mäler att lagstiftande kåren föregående dag
öfvervoterat inrikes-, krigs- och marin-bud-
geterna. Ett begärdt anslag till slottsrepara-
tioner hade blifvit förkastadt.
Kursen å statspapper noterades den 25 Juni:
4!;-procents 101,35; — 3-procents 70,35.
ENGLAND.
Billen om införandet af en representativ för-
fattning på Nya Seeland lästes den 22 Juni
för andra gången i öfverhuset efter en längre
diskussion, i hvilken de flesta talare förklarade
sig tillfreds med billen, men en och annan
dock, såsom lorderna Grey och Newcastle,
gjorde anmärkningar emot konstitueringen af
öfverhuset i den Ny-Seeländska legislaturen
genom medlemmarnes utnämnande af kronan,
samt mot den skattebörda, som blifvit kolo-
nien pålagd till förmån för Nyseelandssäll-
skapet.
Underhuset sysselsatte sig samma dag med
regleringen af begrafningsväsendet i hufvudsta-
den, hvarjemte sir Hume klagade öfver det sätt
hvarpå förvaltningen af Joniska öarne fördes,
och hvilket endast ledde till uppväckandet af
missnöje och ovilja. Kolonialministern, sir J.
Pakington, lofvade att han skulle egna all möjlig
uppmärksamhet åt undanrödjandet af orsakerna
till öboernas grundade klagomål.
Några anmärkningar i öfverhuset af lord
Beaumont i den Matherska saken gaf lord
Malmesbury anledning att sjelf uppträda till
försvar för sin politik i detta ämne. Han på-
stod att det här icke var fråga om att hämna
England, utan att beskydda en enskild, som
i främmande land icke kunde ha anspråk på
annat än samma rättvisa som en infödd. Han
förklarade, att han hade skrifvit till sir H.
Bulwer att återöppna negociationerna för att
förmå Toscana att ingå på de ursprungliga
fordringarne, och att, om khan icke lyckades,
lemna Florens. Både lord Aberdeen och lord
Palmerston hade varit ense derom att det icke
var af Toscana utan af Österrike, som man
borde fordra upprättelse, och efter de af furst!
Schwarzenberg gifna explikationer kunde man!
i detta afseende förklara sig tillfredsställd.
Lord Derby uppträdde derefter till försvar för
sin kollegas politik, för hvilken han förkla-
rade sig vilja dela ansvaret. Alla regeringens
bemödanden gå för närvarande ut på att förmå
Toscana att erkänna sin skyldighet att vaka
öfver de engelska undersåters säkerhet soml
vistas i dess stater. — Lord Beaumont åter-l
tog derefter sin begäran om framläggandet af
instruktionerna till sir H. Bulwer.
Lord Russell attackerade den 21 i under-.
huset ett nyligen af allmänna undervisnings-
rådet utfärdadt cirkulär, som stadgar att folk-.
skolelärare kunna på moraliska och religiösal.
skäl afsättas. Lärarekären har på detta sätt
blifvit öfverlemnad helt och hållet åt prester-
skapets godtycke. Den debatt, som härom
uppstod, ledde icke till något resultat.
Hr Walpole förklarade emedlertid att cir-
kuläret tillsvidare icke skulle komma att till-
lämpas.
En pariserkorrespondent till Timess med-
delar åtskilliga detaljer om; de öfverläggnin-
gar som egt rum i fusionsfrågan mellan or-
leanska familjens medlemmar vid deras sam-l:
manträde på Claremont. Alla de försök som
gjorts af familjens öfriga medlemmar att för-
må hertiginnan af Orleans att ingå på fu-
sionsplanerna skola hafva misslyckats och hon
hade slutligen förklarat att hon med hela detta
arrangement icke ville hafva något att skaffa,
utan ville hon draga sig tillbaka för att medl
sina barn letva helt allena. Hertiginnans af-
resa till Schweiz synes bekräfta tillvaron af
en sådan förklaring. De orleanska prinsarne
sägas deremot numera alla vara vunna för
fusionen, sedan efter den 2 Dec. Jonvilles
utsigter på presidentsplatsen blifvit om intet:
I följd häraf oråtalas en sammankomst varal
beramad med grefven af Chambord vid någon
tysk badort under loppet af denna sommar,
och man säges nu underhandla om detaljar-
rangementer. Fusionsidens! anhängare fruk-
ta dock att grefven af Chambord, eiler fast-
mer hans omgifning, skall yrka på vissa un-
derdånighetsakter, som kunde såra prinsarnes
stolthet och sjelfkänsla.
Consols noterades den 24 Juni 10053.
TYSKLAND.
Konungen af Preussen ankom den 24 Juni
till Dässeldorff och fortsatte derifrån resan tilll
Beuruth. v
De ryska storfurstarne Konstantin och Michael
afreste den 23 från Stettin.
Hannover. Andra kammaren har liksom i
fjol beslutat uppmana regeringen att med alla
till buds stående medel hos centralstyrelsen i
Frankfurt söka verka för återinförandet af en
lofvad representation ef tyska folket, äfvensom
för bildandet af en förbundsrätt till åstadkom-
mande af ett mera betryggande: rättstilistånd
i Tyskland. Emot motionen voterade endast
ministrarne jemte ett par andra ledamöter.
Hessen-Kassel. I Hanau föreföllo några
oroliga uppträden den 22 Juni i följd deraf
att bagarne, af missnöje med några polisbe-
stämmelser angående brödförsäljning, icke
ville sälja något bröd, ehuru det efter anställd
visitation befanns att-de egde tillräckligt bröd-
förråd. Åtskilliga folkskockningar skingrade
sig då en militärpiket framsändes.
Från Frankfurt am Main meddelas följande
telegrafdepesch af den 24 Juni:
Lagstiftande församlingen har beslutat an-
mada senaten att skvyvndeomt afoelnta Fförfatto