7458 tunnor 1851. Totalimporten till denna hamn steg till: 4 1850: 1851: Från Östersjön . . e -i24,728; 35,037. Archangel .s . . je i . 8;193. 15,267. : Summa tunnor 32,921. 50;304. som utvisar ett högst betydligt öfverskott i tillförseln under det sednare et. Priset höll sig för det mesta mellan 16 sh. och 17 sh. sterl. pr tunna. Stångjerns-importen till Storbritannien steg 1850 till det ansenliga qvantum af 40,279 tons och öfverskred således med 6214 tons införseln under det nästföregående äret, som var 34,065 tons. Afdragande frän den förstoämnda summan 5000 tons, som är ungefårliga qväntiteten af stängjern, hvilket ärligen anländer från öfriga delar af verlden utom Sverige, återstår: således 35,279 tons såsom representerande importen från nämnde rike är 1851. Häraf exporterades åter 4813 tons och följaktligen blefvo vid passl; 30,466 tons af svenskt stångjern förlidet är införda till. förbrukning. i Storbritannien. Under den tidigare delen-af året, då kontrakterna med manufakturhusen i Sheffields förnämligast upprättades, höllo sig priserna å ståljern temligen höga och det gitves säledes anledning förmoda att tillverkarne af denna vara i Sverige blefvo väl betalda. Längre fram på året aftog-verksamheten i Sheffields och stäl samt stälprodukter afsattes långsamt och utan fördel; priserna föllo och jag fruktar att stäljern af ordinära stämplar kommer att för en tid säljas med svårighet och till minskade priser. Skilnaden i värde är i närvarande stund 5 till 10 procent mot samma tidpunkt i 1851, och stämplar, som då med lätthet hemtade 12 å 12: 10 s..i Sheffield, kunna nu med möda bortslutas rmot .en nedsättning i pris af 1 Sterling pr-ton.I betraktande af den öfverflödiga tillgången på penningar samt det allmänna välstånd som utvecklar sig bär, icke mindre än i Nordamerikas Förenta Stater, hvilka båda länder äro de förnämsta afnämare af stålvaror, är jag likväl af den tanka, att förlagen af förenämnde jernsort mäste inom kort aftaga och att handeln frampå hösten torde antaga en mera gynnsam gestalt. Proportionen af vanligt stångjern, importeradt från Sverige, antager jag hafva varit mindre i 1851 än de föregående ären. Handeln med denna vara hade föga liflighet och om äfven den ofvan anförda äterutförseln anses att på det hela taget Bafya bestätt af nämnde sort, fruktar jag ändock att ansenliga förlager äterstä, hufvudsakligen päåbrittiska spekulanters händer. Gällande priset under året var omkring 12 pr ton, men mänga partier afyttrades 3 ankomst å 5—10 sh. pr ton mindre, blott för att blifva dem qvitt. Etterföljande tabell gifver en detaljerad ötversigt af j importen -och exporten af stängjern under äret 1850. För sistförflätna äret har jag ännu ieke kunnät erhålla en sädan, dock torde proportionerna på det hela ; kunna autagas att hafva varit liknande, om man un-; dantaäger en betydlig tillvexti införseln frän Sverge och en minskning i totalsumman af återutförseln som förat blifvit antydt. hel: till tike 85Af upp gus ha K Import. Export. Sverge. . tons 28,659. Frankrike . tons 47. Norge . . 91. Spanien . ö Ryssland 4660. Italien . . 203. Danmark . 232. Joniska öarne 157. Preussen . . 131: Grekland — 212. Hansestäderna 93. Turkiet 0 s 55. Spanien . . ä 125. Maröceo . . 70. Frankrike. . 6. Ostindien . 3920. Öfriga länder 68. Förenta Staterna 761. Canada .o 145. Öfriga länder 349. Tons 34,065. Tons 5,996. Den vanliga importen af smölistycken för stälträdsdragning egde rum frän Norge i 1831, men blott ett högst obetydligt parti norskt stängjern faun sia vägt, hit under äret, då denna vara hemtar mera lönande priser i Förenta Staterna. -; Stälpriserna höllo sig emellan 14, 10 sh. och -15-pr tons. Hela tillförseln af denna vara till Stor-j britannien steg till 1085 tons är 1851 mot 49 tons i 1850 och 1012 tons 1849. De jernvägsföretag som nyligen blifvit bragta äl bane säväl i. Sverge som i Norge, gifva mig anledning tro:att några statistiska detaljer öfver Storbri tabniensvidt utgrenade jernvägssystem här torde vara på sin plats: Jernvägslinierna i Storbritannien och Irland ut sträcka sig. till en sammanräknad längd af 6928 engelska mil, hvaraf bruttoinkomsten under sista äret uppgick till öfver fjorton och en half millioner Ster!. eller-omkring 2103 pr mil ötverbufvud. Inkomsterna hafva på de sednaste tio ären tilltagit i följande förhållande : År 1842 Sterl. 4,341,781. 1843 4,842,650. 181it 5,610,980. 1845 6,669,230. v 1846. 7,689,870. 1847 .. 18,970,671. 1848 — 10,059,000. 1849 11,013,820. 1830 12,707,990. 1851 — 14,567,910. således en summa af mer än 10 millioner -Sterl. tillvext sedan 1842 eller i medeltal öfver en million ärlig tillökning. Under samma tidrymd ökades jemvägarnes, längd på följande sätt : År 1842 förefanns en sträcka af 1510 cngelskamil jernväg i full verksamhet. Härtill kommer 56 mil under äret 1843. 194 1844. 263 1845. 593 1846. 839 1847. 9275 1848. 834 1849. 1099 1850. 280 1851. Det faller härvid i ögonen att tillvexten i ärlig jakomster från slutet af. 1850 till utgången af 1851, . utgörande en summa af ej mindre än 1,809,925 Sterl., säledes större än något föregående ärs, icke står i förhållande till det jemförelsevis ringa tillägget af 280 mil jernväg under sammma period. Om också den utsträckning som banorna erhöllo under det nästföregående året mycket bidragit härtill, så torde likväl detta för jernvägsbolagen så gynnsamma resultat förnämligast få tillskrifvas den utomordentliga trafik som härflöt från verldsexpositionen. Den jemförelsevis mot de föregående åren obetydliga utsträckning af jernvägslinieråa i 1851, bestyrker för öfrigt min, på ett annat ställe gjorda anmärkning, att den stora tillvext i förbrukningen af trävaror som under samm2 är egde rum, ingalunda härledde sig frän nägra vidsträckta företag af nämnde slag. Anläggningskostnaden för jeribanor har under enahanda period af tio är visat sig vara i medeltal är 1842 pr engelsk mil 34,690 sterl. 1843 36,360 ( 1844 a 355670 1845 35,070 18146 , 31,860 1847 . 31,700 1848 34,234 1849 35,214 op 1850 i on 35229 M v 1851 35,058 o eller med sammanslående af alla dessa tal 34,508. ANSE NING DE BELCETS Fig) NER ARS SSP Ol T s I 1 1