förmåner som dessa ord af konsistor um innebära. Man kan nemligen icke föreställa sig annat än att en så upplyst auktoritet, som det högvördiga. domkapitlet i Strengnäs, icke nedskrif-; vit denna tanke tan klar och tydlig insigt af de konseqvenser som deraf kunna dragas. r det nemligen pett-ovilkorligt åliggände, för prestenibetets innehafvare satt oaflåtligen tillvexa i praktisk förmiga, d. v. s. i för-: måga att sköta sitt embetes åligganden, irou-! tine som man säger, så måste det också vara ett ovilkorligt åliggande för samhället att från kompetens till pastorater utesluta alla sådana personer, som egnat sig åt en annan verkningskrets du den rent och praktiskt prester-! liga, således största delen åf domkapitlets egna ledamöter, som tnder sin dagliga sysselsättning st lära en studerande ungdom latin, grekiska, logik, matematik o. s. v. hvarken! hafva tid eller tillfäle att förvärfva sig någon rlig routine, Att detta också är domkapitlets mening, att clämpligheten och vådan af skollärares befordringsrött till pastorater! etått klart för könsistorii upplysta blick, sy-! nes tydligen af följande till försvar för pasto-! ralexamens bibehållande yttrade ord: att de framsteg 1 theoretisk insigt och praktisk för-! måga, som görås under de första embetsåren, underkastas en förnyad pröfning innan ansvaret för en egen församlings själavård åt någon uppdrages, bör väl sålunda icke anses för en oskälig fordran. Att således ansvaret för en egen församlings själåvård med ännu mindre skäl kan anförtros åt en i prestembetet alldees oförsökt skolman, ligger för öppen dag. Hvem skulle väl hafva väntat ett så ampelt medgifvande af ett kollegium af skolmän och i ett utlåtande af så konservativ natar, som det ifrågavarande? Mot den sökta dispensön från de filosofiska och humanistiska kunskapsämnena har konsistorium blott ett enda materielt skäl att anföra, Ett, men ett lejon, säger lejonhonan i fabeln. Alldenstund, heter det, några och tjugu ograduerade obefordrade prestmän i Strengnäs stift undergått en så fullständig pastoralexamen, som der är häfdvinnen, öch dessas betyg icke billigtvis skulle kunna jemnföras med de 66 petitionärernas, i händelse deras underdåniga anhållan skulle bifallas, så, i händelse denna omständighet icke blifvit för sökanderne af den förespeglade egna fördelen undanskymd, kan af rättsinnige (1) prestrmän konsistorium ej annat vänta, än at: den sökta dispensen alldeles icke blifvit föremål för någon underdånig begäram, Så att det icke gifves någon utväg, att, vid jemnförelsen mellan odispenserades och dispenserades pastoralexamensbetyg, låta de förra komma till sin tillständiga rätt! Hvilken utväg till den dnnförkta orättvisäns utjernnande ligger väl närmare till hands än den, att vid kompetens mellan. sådana, som tagit den häfdvunna pastoralexamen och de dispenserade samt vid lika tota!betyg hos båda, tillägga de odispenserades företrädet framför de dispenserades? Dessa odispenserade erhölle ju derigefom samma förmån som hittills blifvit tillagd filosofie magistrar, hvilka, vid kompetens med ograduerade med samma pastoralexamensbetyg som de, erhålla företräde på grund af sin grad. Dispenserade och odispenserade prestmän kunna väl dock icke vara mera incommensurabla storheter än graduerade och ograduerade? Dessutom hörer det till de moraliska axiomerna, att minoritetens fördel måste vika för majoritetens. Det är blott den mest fanatiska konservatism som kan hylla en motsatt åsigt, gynna en minoritet på bekostnad af majoriteten och under sken af ett biligt afseende på minoritetens rätt motarbeta alla förnuftsenliga! reformer. Med dylika konsiderationer skulle aldrig någon förbättring kunna vinnas, alldenstund intet missbruk är så stort, så i ögonen fallande, så himmelsskriande, att icke någon eller några finnas som i detsammas bibehäl-: lande finna sin räkning. Men domkapitlet nöjer sig ej med att.en-! dast bevaka minoritetens fördel och för denna! förbise majoritetens, det tillåter sig äfven att! på de 66 petitionärernas angökan påtrycka en immoralisk stämpel, då det anser densamma bära vittne om bristande rättsinnighet.Detta är -en ganska betänklig beskyllning mot men-; niskor i allmänhet och prestmän i synnerhet, och denna betänklighet blifver ännu större, då, såsom här, ett större antal prestmän af sitt! eget domkapitel får uppbära en dylik tillvitelse. Lyckligtvis. faller dock i alla v,rättsinniga och tänkande menniskors omdöme hvårje ogrundad tillvitelse tillbaka på sitt upphof, och det torde derföre, för rättvisans skull, på det hvar och en må få hvad honom tillkommer, förtjena undersökas genom hviiken syllogistisk operation konsistorium kommit till den slutsatsen att de 66 sökanderne för den förespeglade egna fördelen uppoffrat rättsinnighetens fordringar. Slutledningen lyder så: alldenstund i Strengnäs stift finnas 25 obefordrade prestmän, som tagit den för ograduerade här häfdvunna pastoralexamen och konsistorium icke ser någon utväg huru dessa odispenserades pastoralexamensbetyg billigtvis skulle kunna jemnföras med de 66 petitionärernas, i fall dessas dispensansökan bifalles, så följer häraf, att denna vittnar om brist på rättsinnighet. En alldeles ypperlig slutled-! ning! De 66 prestmännen äro således ickel sättsinnige, derföre att konsistorium råkar att! cke se hvad som dock ligger alldeles för özonen ! i Intressant skall det blifva att förnimma den ; nye ecklesiastikministerns tillgörande i denna råga, ställd som han är mellan tvenne eldar, len ena det snilleblixtrande och foudroyanta itlåtande, som nu blifvit nödtorftligen skär-: skådadt, den andra det häfdvunna examens-: väsendet i de af sökanderne åberopade sju! tiften, bland hvilka äfven Lunds befinner sig, . hvärs -konsistorium hr statsrådet Reuterdahl så många år tjenstgjort och examinerat. Det