0 0 SA QQ AA AR RA SVA
slag. I stället begagnade han tillfället att,
synbarligen med afseende på de nära före-
stående allmänna parlamentsvalen, öfvergå
till en skarp kritik öfver regeringens inre och
yttre politik i allmänhet, och sålunda på sätt
och vis uppställa ett program för samtliga de
antiministeriella fraktionerna. Hans på de
huset förelagda handlingarne grundade fram-
ställning af den Matherska saken resumerar
sig såiunda, att kabinettet och det brittiska
sändebudet i Florens, hr Scarlett, bedrifvit
denna sak på ett lamt, den af Mather lidna
grofva misshandlingen för ingen del motsva-
rande sätt, och isynnerhet felat derutinnan,
att de gjort saken till en blott penninge-ersätt-
ningsfråga, samt till och med i afseende på
penningeersättningen visat en oförsvarlig svag-
et och eftergifvenhet. De sedermera den nya
gesandten, sir H.Bulwer, meddelade instruk-
tionerna och den eventuella hotelsen,att helt
och kållet vilja afbryta de diplomatiska förbin-
delserna med Toscana, förklarade lord Rus-
sell för fullkomligt ändamålslöst, då hotelsen
om den sattes i verket, endast skulle hafva
till följd att beröfva de engelska undersåtarne
i Toscana skyddet af en intelligent och kraft-
full gesandt.
Öfvergäende till ministerens öfriga handlingar, be-
svärade sig lord Russell deröfver,. att ännu ingen. be-
stämd förklaring blifvit afgifven om hyad . regeringen
har för afsigt att göra beträftande den. vigtiga span-
mälstullsfrägan, ehuru han vid. sessionens. början hade
förpligtat sig att öppet framlägga sin politik i detta
afseende. Man har ännu liksom tillförene - ingenting
annat att hälla sig vid än de hvarandra motsägande
yttranden som ministerens olika medlemmar i och
utom parlamentet afgifvit, Hvad ministerens hand-
lingar angår, så inskränker sig alltsammans till .mi-
lisbillens genomdrifvande i underbuset; alla öfriga ät-
gärder, isynnerhet justitie-reformförslagen, äro redan
af det föregående kabinettet inledda. Bland ifräga-
satta ätgärder hotar det projekterade. ingreppet i det
irländska folkskolesystemet med en synnerlig fara;
man har dessutom anledning förmoda att det skulle
följas af en likartad ätgärd för England. Efter den
hittills vunna erfarenheten kan man följaktligen sam-
manfatta den nuvarande ministerens hela ställning
sälunda, att den ånnpu i intet afseende tillkännagif-
vit nägra fasta grundsatser, och äsigter, och man
kunde derföre väl fräga buset och landet, om de kunna
bafva förtroende till en sädan minister ?. Understatsse-
kreteraren för utrikes ärenderna, lord Stanley, fästade i
afseende på den Matherska saken uppmärksamheten
derpä, att den officer, som lätit Mathers misshandling
komma sig till last, blifvit inför laga domstol ankla-
gad och frikänd, sä att intet annat äterstod den brit-
tiska regeringen än att af Toscanska regeringen utverka
en privatgodtgörelse; ty till-.den Toscanska och ej till
den österrikiska hade man mäst hälla sig, om man ej
hade velat indirekt erkänna den österrikiska ockupa-
tionen af Toscana, hvilket hittills hvarken direkt el-
ler indirekt skett. Sedan hr Osborne yttrat sin äsigt,
att man bade bordt hälla sig till Österrike, och mar-
kis Granby sökt vederlägga synnerligen den sednare
delen af lord Russells tal och med statistiska uppgif-
ter öfver äkerbrukets och näringarnes tillständ bevisa
nödvändigheten af ett ätervändande till skyddssyste-
met, tog lord Palmerston ordet för att förklara, att
han fann alla i den Matherska saken agerande per-
soner; grefve Granville inbegripen och endast hr Ma-
ther och hans son undantagre, vara klandervärda.
Enligt hans äsigt bade man icke endast bordt för-
vissa sig om-och ädagaläsga sjelfva fåktum, utan äf-
ven dess juridiska betydelse, och för detta ändamöäl
framförallt. konsultera kron-juris.erna, Detta badel
man icke gjort. Vidare hade man bordt vända sig
till Österrike och icke till Toscana, ty de österrikiska
trupperna i Toscana äro uteslutande beroende af Ö-l
sterrike. Hade detta-skett, sä skulle upprättelse ha
erhällits, och detta: så mycket säkrare, som furst
Schwarzenberg för grefve Westmorelahd öppet utta-
dat sin ovilja öfver fegbeten i ett angrepp af en be-
väpnad på en obeväpnad. Slutligeu klandrade lörd
Palmerston äfven ministeren derför att den icke be-
bällit saken belt och hället i sin hand, utan föran-
ledt hr Mather att sjelf bestämma penningeersättnin-
gens storlek. Slutligen. yttrade lord Palmerston den
önskan, att säväl Frankrike som Österrike mätte för-
mäs att så snart som möjligt göra ett slut pä den
närvarande anomala sakernas ställning i kyrkostaten
och de små italienska staterna. I detta sista afseen-
de förklarade sig skattkammarkanslern instämma,
men anmärkte tillika, att: dervidj mäste gås tillväga
med den största försigtighet.
Sist vände sig dTsraeli -emot slutet af lord Rus-
sells tal, och försäkrade att ministerens politik inga-
lunda vore svigtande, och att den ingalunda var fast öf-
vertygad derom, att de olägenheter som genom 1846
ärs lagstiftning tillskyndats äkerbruket mäste genom
ändamälsenliga förändringar i beskattningsväsendet
:afhjelpas. Sedan derefter lord D. Stuart uttalat sig
emot ministeren i den Matherska. saken, öfvergick
ibuset till sin dagordning, på hvilken budgetkommit-
tgens betänkande var upptaget, och hvilket af huset
antogs.
I öfverhuset tillkännagaf lord Malmesbury
samma dag att reg. önskade se uppskjutne de
widare förhåndlingarne öfver billen om det med
Frankrike afslutade kartelet om brottslingars
utleverering. Ett sådant tillkännagifvande är
liktydigt med billens återtagande, hvartill re-
geringen sett sig föranlåten genom den en-
hölliga - opposition den vann i hela landet.
Huset antog derefter i kommittå billen mot
bestickningar vid parlamentsvalen.
Den 15 återtog hr Spooner för denna ses-
sion sitt förslag om nedsättning af en under-
sökningskommitt för Maynooths-seminariet.
;En kommitt af sju medlemmar: nedsattes för
satt rådslå om den förryckte F. OConnors sak.
Krigssekreteraren erhöll tillåtelse att framlögga
en bill om uppskjutande af utlottningen ti:l mi-
lisen, och generaladvokaten för Irland likale-
des tillåtelse att framlägga ett förslag om för-
längning af den 1848 och 1849 regeringen
tilldelade utomordentliga makt för undertryc-
kandet af förbrytelser och missgerningar i Irland.
vGazette, innehåller en drottningens prokla-
mation af den 15 Juni; genom hvilken de ka-
tolska presterna och nedlermgarne af andliga
ordnar vid äfventyr af härdare straff åtvarnas
att icke öfverträda de lagar, genom hvilka det
förbjudes dem att icke annorstädes än i kyr-
kor uch privathus bära sin presterliga drägt
eller med fanor och andra tecken hål:a offent-
liga processioner, kåsom nyligen skett på al-
mönna gator och platser, till stor förargelse
och mycken obeqvämlighet för en mängd at
drottningens undersåter,
Lord Beaumont har tillkännagifvit sin afsigt
att den 21 dennes äfven i öfverhuset bringa
den Matherska saken till tals.
Sir John Buller och hr-J, Scott -hafva i
underhuset ingifvit petitioher, i hvilka man
besvärar sig deröfver, att pernanska regeringen
bemöktigat sig den under pamn-af Labos be.
kanta evwano-ön. och i hvilka dessutom rece-
DD AS mm: po lm AR
Mit