0 0 SA QQ AA AR RA SVA slag. I stället begagnade han tillfället att, synbarligen med afseende på de nära förestående allmänna parlamentsvalen, öfvergå till en skarp kritik öfver regeringens inre och yttre politik i allmänhet, och sålunda på sätt och vis uppställa ett program för samtliga de antiministeriella fraktionerna. Hans på de huset förelagda handlingarne grundade framställning af den Matherska saken resumerar sig såiunda, att kabinettet och det brittiska sändebudet i Florens, hr Scarlett, bedrifvit denna sak på ett lamt, den af Mather lidna grofva misshandlingen för ingen del motsvarande sätt, och isynnerhet felat derutinnan, att de gjort saken till en blott penninge-ersättningsfråga, samt till och med i afseende på penningeersättningen visat en oförsvarlig svaget och eftergifvenhet. De sedermera den nya gesandten, sir H.Bulwer, meddelade instruktionerna och den eventuella hotelsen,att helt och kållet vilja afbryta de diplomatiska förbindelserna med Toscana, förklarade lord Russell för fullkomligt ändamålslöst, då hotelsen om den sattes i verket, endast skulle hafva till följd att beröfva de engelska undersåtarne i Toscana skyddet af en intelligent och kraftfull gesandt. Öfvergäende till ministerens öfriga handlingar, besvärade sig lord Russell deröfver,. att ännu ingen. bestämd förklaring blifvit afgifven om hyad . regeringen har för afsigt att göra beträftande den. vigtiga spanmälstullsfrägan, ehuru han vid. sessionens. början hade förpligtat sig att öppet framlägga sin politik i detta afseende. Man har ännu liksom tillförene ingenting annat att hälla sig vid än de hvarandra motsägande yttranden som ministerens olika medlemmar i och utom parlamentet afgifvit, Hvad ministerens handlingar angår, så inskränker sig alltsammans till .milisbillens genomdrifvande i underbuset; alla öfriga ätgärder, isynnerhet justitie-reformförslagen, äro redan af det föregående kabinettet inledda. Bland ifrägasatta ätgärder hotar det projekterade. ingreppet i det irländska folkskolesystemet med en synnerlig fara; man har dessutom anledning förmoda att det skulle följas af en likartad ätgärd för England. Efter den hittills vunna erfarenheten kan man följaktligen sammanfatta den nuvarande ministerens hela ställning sälunda, att den ånnpu i intet afseende tillkännagifvit nägra fasta grundsatser, och äsigter, och man kunde derföre väl fräga buset och landet, om de kunna bafva förtroende till en sädan minister ?. Understatssekreteraren för utrikes ärenderna, lord Stanley, fästade i afseende på den Matherska saken uppmärksamheten derpä, att den officer, som lätit Mathers misshandling komma sig till last, blifvit inför laga domstol anklagad och frikänd, sä att intet annat äterstod den brittiska regeringen än att af Toscanska regeringen utverka en privatgodtgörelse; ty till-.den Toscanska och ej till den österrikiska hade man mäst hälla sig, om man ej hade velat indirekt erkänna den österrikiska ockupationen af Toscana, hvilket hittills hvarken direkt eller indirekt skett. Sedan hr Osborne yttrat sin äsigt, att man bade bordt hälla sig till Österrike, och markis Granby sökt vederlägga synnerligen den sednare delen af lord Russells tal och med statistiska uppgifter öfver äkerbrukets och näringarnes tillständ bevisa nödvändigheten af ett ätervändande till skyddssystemet, tog lord Palmerston ordet för att förklara, att han fann alla i den Matherska saken agerande personer; grefve Granville inbegripen och endast hr Mather och hans son undantagre, vara klandervärda. Enligt hans äsigt bade man icke endast bordt förvissa sig om-och ädagaläsga sjelfva fåktum, utan äfven dess juridiska betydelse, och för detta ändamöäl framförallt. konsultera kron-juris.erna, Detta badel man icke gjort. Vidare hade man bordt vända sig till Österrike och icke till Toscana, ty de österrikiska trupperna i Toscana äro uteslutande beroende af Ö-l sterrike. Hade detta-skett, sä skulle upprättelse ha erhällits, och detta: så mycket säkrare, som furst Schwarzenberg för grefve Westmorelahd öppet uttadat sin ovilja öfver fegbeten i ett angrepp af en beväpnad på en obeväpnad. Slutligeu klandrade lörd Palmerston äfven ministeren derför att den icke bebällit saken belt och hället i sin hand, utan föranledt hr Mather att sjelf bestämma penningeersättningens storlek. Slutligen. yttrade lord Palmerston den önskan, att säväl Frankrike som Österrike mätte förmäs att så snart som möjligt göra ett slut pä den närvarande anomala sakernas ställning i kyrkostaten och de små italienska staterna. I detta sista afseende förklarade sig skattkammarkanslern instämma, men anmärkte tillika, att: dervidj mäste gås tillväga med den största försigtighet. Sist vände sig dTsraeli -emot slutet af lord Russells tal, och försäkrade att ministerens politik ingalunda vore svigtande, och att den ingalunda var fast öfvertygad derom, att de olägenheter som genom 1846 ärs lagstiftning tillskyndats äkerbruket mäste genom ändamälsenliga förändringar i beskattningsväsendet :afhjelpas. Sedan derefter lord D. Stuart uttalat sig emot ministeren i den Matherska. saken, öfvergick ibuset till sin dagordning, på hvilken budgetkommittgens betänkande var upptaget, och hvilket af huset antogs. I öfverhuset tillkännagaf lord Malmesbury samma dag att reg. önskade se uppskjutne de widare förhåndlingarne öfver billen om det med Frankrike afslutade kartelet om brottslingars utleverering. Ett sådant tillkännagifvande är liktydigt med billens återtagande, hvartill regeringen sett sig föranlåten genom den enhölliga opposition den vann i hela landet. Huset antog derefter i kommittå billen mot bestickningar vid parlamentsvalen. Den 15 återtog hr Spooner för denna session sitt förslag om nedsättning af en undersökningskommitt för Maynooths-seminariet. ;En kommitt af sju medlemmar: nedsattes för satt rådslå om den förryckte F. OConnors sak. Krigssekreteraren erhöll tillåtelse att framlögga en bill om uppskjutande af utlottningen ti:l milisen, och generaladvokaten för Irland likaledes tillåtelse att framlägga ett förslag om förlängning af den 1848 och 1849 regeringen tilldelade utomordentliga makt för undertryckandet af förbrytelser och missgerningar i Irland. vGazette, innehåller en drottningens proklamation af den 15 Juni; genom hvilken de katolska presterna och nedlermgarne af andliga ordnar vid äfventyr af härdare straff åtvarnas att icke öfverträda de lagar, genom hvilka det förbjudes dem att icke annorstädes än i kyrkor uch privathus bära sin presterliga drägt eller med fanor och andra tecken hål:a offentliga processioner, kåsom nyligen skett på almönna gator och platser, till stor förargelse och mycken obeqvämlighet för en mängd at drottningens undersåter, Lord Beaumont har tillkännagifvit sin afsigt att den 21 dennes äfven i öfverhuset bringa den Matherska saken till tals. Sir John Buller och hr-J, Scott -hafva i underhuset ingifvit petitioher, i hvilka man besvärar sig deröfver, att pernanska regeringen bemöktigat sig den under pamn-af Labos be. kanta evwano-ön. och i hvilka dessutom receDD AS mm: po lm AR Mit