holms län. Ekbom hade nemligen höstetiden är 1846 arhållit i värd ett till torparen Pehr Erssons hustru i Fasterna socken den 27 Mars 1846 utlemnadt gossebarn med namnet Carl Johan och som den 21 Februari samma är under n:o 2482 blifvit ä barnhuset intaget. Vid i d.g hället polisförhör upplyste hr Sandström att enkan Ekbom alltsedan är 1847 under förevisande af hennes minderäriga och nu vid förhöret närvarande egen son, lyckats i gossen Carl Johans namn tillnarra sig en sammanräknad summa af 145 rdr 42 sk. 8 rst. banko, äfvensom 5 olika beklädnader. Enkan Ekbom erkände att gossen Carl Johan nä gon tid efter det hon emottagit honom aflidit och ä Gottröra kyrkogård blifvit begrafven, hvarefter hop ätföljd af sin egen gosse, under föregifvande att gos sen Carl Johan lefde uppburit det penningebelopp sorb intendenten nu uppgifvit. I gär hade hon äter in funnit sig för att uppbära detta ärs underhäll; mer br Sandström hade upptäckt bedrägeriet. Målet uppsköts för upplysningars vinnande tills om fredag, dä Ekbom vid hemtningsäfventyr bör sig inställa. — Det förut refererade målet angäende cigarrarbetaren J. F. Fredricsson tilltalad för det han, efter spel på rättvisan å näringsidkerskan Bruses krog vid Svartens gränd, hvilket sistl. tisdag egt rum emellan Fredriessson, vaktmästaren J. O. Brinck och cigarrärbetaren O. P. Melin, öfverfallit och slagit nämnde Brinck på gatan utanföre krogen, afgjordes i poliskammaren sistlidne lördag sälunda, att Fredriesson dömdes att böta för olofligt spel, gatufredsbrott m. m. 17 rår 40 sk., vaktmästaren Brinck och cigarrarbetaren Melin, för det de i spelet deltagit, hvardera 3 rdr 16 sk., samt näringsidkerskan Bruse, för de: hon tillåtit spelet utöfvas ä krogen, likaledes 3 rdr 16 sk., allt banko. — Mängelskan Loswadie som har sin station vid Munkbrohamnen var i gär inkallad till poliskammaren derföre att hennes hund bitit konditorn Bähr -: uti benet. Polism. Näå, har nu äter er hund varit lös och till på köpet bitit folk?, Losw. Herre Gud! nädig lagman, det kan ej vara möjligt, ty min moppe är kastrerads, och i följd deraf from som ett lamm, samt säger aldrig ettorå åt någon menniskan. ; Polism. Men kanske hunden icke är klok? Losw. (Med ett skälmskt smäleende). Pytt, pytt! Annat slag, hr lagman; moppe är klokare än jag, ja klokare än mången annP? Han är frisk som en nötkärna, och har i all sin dar tyst och stilla hvilat vid mina fötter då jag från morgon till qväll sutit i bamnen. Men se, då det galna hundförbudet kom ut, då blef Moppe vild, ty han liksom jag och mina yrkessystrar sätta oss upp emot hvarje inskränkning af friheten. Polism. . Som mälsegaren icke nu är närvarande, uppskjutes mälet tills om fredag, men älägges Loswadie att vid vite af 6 rdr 32 sk. redani dag åtföljd af sin hund besöka veterinärinrättningen, för erhällande af intyg huruvida hunden är sjuk eller icke. Losw. Ska ske, ty dit hade. jag i alla fall ämnat mig, men se min Moppe fär Nörling aldrig på sjukrapporten. dj j — Egendomsegaren Strandqvist var i gär uppkalad till poliskammaren, angifven att, dä polis-konstaplar förebrätt honom derföre att hans hund gått lös med honom, hafva utfarit i otidigheter. Strandqvist förklarade nu deremot sig kunna med vittnen styrka att konstapeln Molin begärt en häcka för att icke väcka ätal för den lösa hunden, och derföre att denna begäran icke blifvit villfaren håde han mot S. gjort den osanna angifvelsen. Sedan öfverkonstapeln Westenius förklarat att Strandqvists uppgift icke torde sakna all trovärdighet, så appsköts mälet för konstapeln Molins inkallande och dä S. borde medhafva sina vittnen. — Sistl. lördag erhöll mamsell Sofia Westergren, som bor uti huset N:o 4 vid Lilla Nygatan, besök af en okänd qvinna, hvilken, under uppgift att bon vore resande frän Upsala, begärde att få hyra rum för ett par dagar, hvilket bifölls. Då mamsell W. sednare på dagen, efter nägon stunds fränvaro, bemkom, saknade bon sin hyresgäst, och märkte dessutom till sin förvåning, att hon haft pähelsning uti ett oläst, i rummet framme stående skrin, hvarutur saknades en sedel å bko rdr 33: 16.; 4 d:o å 10 rdr, 3 d:o å 4 rdr, samt diverse silfvermynt. Som den okända byresgästen sedermera ieko äterkommit, antages att det är hon som begått stölden. — Ifrägavarande person beskrifves vara omkring 26 är gammal, liten och tjock till vexten med mörkt här samt bruna lifliga ögon, klädd i rödrandig kattunsklädning och svart kofta. Vid afvikandet från mamsell W:s bostad hade hon qvarlemmnat 1 parasoll, 1 gammal hatt, 1 mantill och 1 hvit näsduk, märkt R. L. — Åkaredrängen Joh. Alf. Svensson hade i går vid Blasieholmsbamnen med ett vedträd tilldelat dränggossen Alfred Bexin i tjenst hos medicinalrädet Eklund, ett så svårt slag i ansigtet att han :anslös föll omkull. Oaktadt ett vittne i dag vid polisförhöret intygade angifvelsens; saningsenlighet, fortfor S. att neka, bvarföre mälet för flera vittnens inkallande uppskjöts tills i morgon. — Uti ransakningsmäålet angående den i huset n:o 34 vid Malmskillnadsgatan föröfvade stölden, hvilket i går åter förevar å rädstufvurättens fjerde afdelning, intygade två vttitnen, som på hustru Lindboms begä ran hördes, att bemälda hustru thorsdagen den 22 sistl. April, då stölden begicks, vistats hemma i sin bostad, sysselsatt med tvätt, hvaraf vill synas att ett misstag af person skett af det vittne, som förmält sig hafva middagstiden sagde dag sett hustru L: bärande en säck ur ofvannämnde hus. — En hushällerska Holm hos en snickaremästare här i staden hade instämt en annan hushållerska Nylander för det hon vid flera tillfällen, sä ofta hon träffat Holm, öfverfallit henne med de gröfsta oqväden, slag och sparkningar samt dragit henne i häret. Nylander nekade till angifvelsen, men omtalade med yttersta förtrytelse, hurusom hon blifvit af sin lyckligare rival undanträngd från sin förut innebafda plats säsom hushällerska hos bemälde mästare, hvaraf hon ansåg sig hafva fullt skäl att vara förbittrad på H. Mälet uppsköts för vittnens hörande. — Rädstufvurättens 4:de afdelning höll i dag, med anledning deraf att förre kronoarbetskarlen Sandberg, tilltalad för mordet ä handelsbokhållaren Brissman, ännu ligger sjuk i häktet, ransakning derstädes med säväl Sandberg som f. kronoarbetskarlen Lundgren. Borgmästaren Mellbin afgaf nu slutpästäende, -deruti ban yrkade att Sandberg, mot hvilken de mest besvärande omständigheter förekommo att vara den verklige mördaren, ock hyilken genom sina mänga förbrytelser och sitt obändiga oah för änger otillgängliga sinnelag visade sig vara en för allmänna säkerheter särdeles vädlig person, mätte fortfarande hällas i fängelse till dess han sitt brott erkände, Mot Lundgren ånsäg sig borgmästaren äter icke kunna yrka nägot ansvar för mordet, men pästod ä säväl bonom som Sandberg ansvar för de stölder, hvartill de blifvit förvunnes : ; — Vid rädstufvurättens tredje afdelning fortsattes FEEREGNE avgående den förut omnämnda inbrotts stölden hös guldsmeden Folcker, för hvilken stöld förre kronoarbetskarlen Nyman och förre sergeanten Modee äro ställde under tilltal. Genom hvad uöder mälets handläggning förekommit, .är numera utom allt tvifvel, att Modee begätt denna stöldj!smen ända hitintills har Mödee lyckats undgä vederbörandes efterspaningar, sä att troligt är att Modee redan förpassat sig ur riket. Emedlertid förekommer ransakningen änyo nästa mändag, dä, derest Modee-ej kan anträffas, nägot vidare för rädstufvurätten i ransakIningsväg ej äterstär, än att meddela utslag. ein I Aftonbladet utdelas i morgon kl. 5 e m. I ETERNIA ENSE WAT ATA ESTETISK