och mitt har talat nog högt att jag skulle kunna miss-
taga mig på dess röst. Filosofien, i hvilken jag har
äran att undervisa vid detberömda College de France,
bade längesedån lärt mig att en materiel rnin är att
föredraga framtör en moralisk, och tack vare dess
ofelbara läror, kan valet icke vara tvifvelaktigt. Jag
fogar mig derföre, hr minister, i den afsättning som
drabbar mig efter 27 i statens tjenst tillbragta är.
Jag föredrager den framför den ed man fordrar af
mig, och är så längt aflägsnad att derföre Bysa mnä-
got groll mot den som uttalar denna afsättning, att
jag uppriktigt önskar det han måtte vid dess under-
tecknande ega samma själslugn, som jag sjelf erfar i
det jag underkastar mig den.,
Kursen ä statspapper noterades den 8 dennes:
Fyra och en half procents 100,13; Treprocents 70,35:
G BELGIEN.
TIndependance meddelar resultatet af samt-
liga i provinserna Ostflandern, Hennegau, Lit-
tich och Limburg hållna val till representan-
ternas kammare. Bland 54 valda represen-
tanter äro 33 liberala och 21 klerikala.
Belgien skall hafva tagit Preussens och
Rysslands förmedling i anspråk för de allt-
mera hotande tariff-förvecklingarne med Frank-
rike. 4
ENGLAND.
I underhusets aftonsession den 7 dennes
erhöll milis-billen! tredje läsningen. Denna
föregicks af en långvarig debatt och åtskilliga
förslag till förändringar,-hvilka dock alla för-
kastades, med undantag af. ett, genom hvilket
professorerna vid universitetet i London och
några andra vetenskapliga instituter befrias från
milistjensten. :
Såväl i öfver- som underhuset afhandlades
för öfrigt denna dag den Canadiska jernvägs-
frågan, anläggningen af en jernväg emellan
Quebec och Halifax. I förstnämnde kammare
ändades diskussionen med ett. beslut att. rege-
ringens korrespondens med de i denna an-
gelägenhet till England ankomna. canadiska
kommissariernå skulle framläggas. Frågan är
- regeringen skulle garantera räntan på det
ån, som lagstiftande församlingarne i koloni-
erna Canada, Nya Braunschweig och. Nya
Skottland för det ifrågavarande ändamålet be-
slutat upptaga. Den förra kolonialministern
hade varit böjd öfvertaga denna garanti, men
samma: beredvillighet förefanns icke: hos det
nuvarande kabinettet. :
På en i underhuset af lord Russell fram-
ställd fråga om Londonerprotokollet: rörande
Neufchatel, hvars framläggande han önskade,
svarade understatssekreteraren lord Stanley, att
detta dokument för närvarande ej kunde hu-
set föreläggas; men han rättfärdigade dock
dess undertecknande genom åberopande af
den otvifvelaktiga rätt Preussen egdetill Neuf-
chatel, och framhöll derjemte, att detta är
den första handling i hvilken Frankrikes nu-
a beherrskare har erkänt fördragen at
5.
Er dIsraeli redogjorde: derefter i ett längre
föredrag för de under handläggning varande
biller, hvilka regerirgen önskade innan ses-
sionens slut se afgjorda.
I förmiddagssessionen den 8 fortsattes den
afbrutna debatten om hr Spooners förslag om
nedsättning af en undersökningskommission
för Maynooth seminariet, men bragtes dock
ännu icke till slut.
I samma dags eftermiddagssession beslöts
med en majoritet af 45 röster, att undersök-
ning skall ega rum i den bekanta angelägen-
heten rörande presten Bennett, hvilken såsom
man påminner sig, redan har för sina katol-
ska tendenser af biskopen af London blifvit
skiljd från sitt pastorsembete, af markisinnan
af Bath utnämnts till själasörjare i Frome,
bvilken utnämning, trots församlingsboernas
motstånd, bekräftats af biskopen af Bath och
Wells. Regeringen, som motsatt sig under-
sökningen, har i denna fråga lidit ett neder-
lag, hvilket dock anses vara af mindre bety-
denhet.
Hr Feargus OConnor har återkommit från
Amerika och fortfar att vid alla möjliga till-
fällen ådagalägga sin sinnesrubbning. Times,
klagar bittert att man icke sätter en gräns
härför, utan Jåter den svagsinte till allmän
förargelse fortsätta sina upptåg både i under-
huset, inför domstolarne och på alla slags
offentliga ställen.
Consols noterades den 8 Juni: 10035.
- ; PORTUGAL.
Cortes hafva efter ajourneringen åter öpp-
nat sina sessioner. Justitieministern har för-
nyat sitt -förslag om upphäfvandet af döds-
straffet för politiska förbrytelser. Man torde
påminna sig att det var för denna fråga som
cortes ajournerades.. De supplementarval, som
under tiden egt rum, anses dock icke hafva
förstärkt regeringens parti, utan tvärtom utfal-
Hit-emot henne.
v SPANIEN. ER ERA
Det omtalades i Madrid under den 83 Juni,
att general Ezpeleta skulle öfverlemna krigs-
portföljen åt general Roncali och i stället öf-
vertaga marinministeren.
De nödiga fonderna till betalning af rän-
torna på. statsskulden för det förflutna half-
året skulle följande vecka afsändas till Lon-
don och Paris. Nä
z TYSKLAND.
Preussens Staats-Anzeiger innehåller uppgift
på alia de ordnar, 74 till antalet, som kejsa-
ren af Ryssland utdelat till preussiska militärer.
Ministeren lär nu omsider hafva fattat be-
slät angående öfra kammarens bildande. Fråga
lär icke mer vara om kamrarnas snara åter-
inkallande, ej heller om den på sednaste ti-
den mycket omtalade pärsfrågans genomdrif-
vande enligt kronans önskan; deremot skall
pu grundlagens 65:te artikel verkligen få gäl-
lande kraft och en förordning, enligt hvad
det pästås, oktroyeras angående valdistrikters
bildande, hvilken förordning sedan efteråt
skulle framläggas till antagande af de i No-
veraber sammanträdande kamrarna.
En Berlinerkorreepondent berättar i öfrigt,
att provinciallandtdagarna skola sammankallas
för att i Atugusii månad: öfverlägga om. pro-
vingialförordningen. Rv
De Preussiska tidningarne hafva en:tid haft
mycket. att. tala: om. den romerskt-katolska
kyrkans uppvaknade verksamhet och jesuiter-
nas missioner till åtskilliga landsändar. Detta
har emellertid haft den goda verkan, att äf-
PE TI a