ette, ättdu ar god som Kristi moder. — Gifve Gud mig sitt bistånd, ochzdu skall få se, att Pierreicke glömmer: hvarken godt eller ondtss De voro nu:begge vid gårdsporten3:skräddaren aftog sin. bredskyggiga hatt och omfam: nade sin systersysd usb åögnå He i Vill du. icke än n gång se barnet? frågade den sednare rörd. artbanut bat Nejsj.svarade Pierre. med.;osäker stämmas pjag. skulle då väcka henne, och-omskotblict kade emot mig, skulle jag känhändå sicke längre :-hafva mod attigåli. Sköt hennewvälj Liette! ; Hon är.min.endavskatty ser du: och för :henne ville jag offra mini eviga välfärd! När hon vaknar, skall hön fråga efter mig; säg hennecdå att jag snart kommer tillbaka: Sätt. henne; på, ditt knä vochisökbatt. trösta henne! ::Sjung. för. henne några gamlalvisor Den om blinde .Cloarec tycker hon mest om. Farväl, Liettel.s .. Bed för mig; jag skall der borta arbeta. för er alla. . : 5 Han omfamnade: henne. på nytt, och med s:or möda återhållande sina tårar, störtade han ut genom porten. Nästan. springandes.skyndadeschan framåt ända till vägskilnaden vid Calvaire; men här han. dit .framhunnen vändes sig -om;: och ej mer kunde skönja ens -röken från, sin boning; då kände ham: sitt bjerta beklämdt, kastade sig ä knä framför stenkorset. och lemnade sina tårar. fritt, lopp: Bon: äjor magi dör q Snart. återvann.han dockysitt mod. Sedan han i, den -he!iga jungfruns värd anbefallt sin dotter, uppreste han sigstyrkt och lugnad och fortsatte derpå sin väg. Efter ankomsten till Nanteg blef hans första göromål att uppsöka systersonen, Jacques Guib6, hvilken såsom bågskytt tjente vid her tigens lifvakt.,.; I.denna. afsigt styrde han sin kosa: mot .slottet5 -0sin oo Se ; Just som han närmade sig dess port, varse