. PIERRE LANDAIS. EMILE SOUVESTRE, ÖFVERSÄTTNING. å Prolog. Framför ingången till ett litet hus, beläget vid ändan af förstaden Rachat i Vitre, voro församlade en mängd bönder, lifegna och handtverkare, sysselsatte att bese åtskilligt på gatan uppstapladt husgeråd, som af rättstjenare försåldes på auktion. De flesta syntes ditlockade mera af nyfikenhet än af spekulation, ty ingen köpte något; undantagandes några judar, som tid efter annan gjorde ett anbud, och, när den ifrågavarande pjesen blifvit dem tillslagen, för exekutionsbetjenten up gåfvo sina hamn och adresser. Denna sednare formalitet var föreskrifven i landslagen, som tillät gäldenären vatt återbära i mät tagen egendom, för så vidt han, efter åtta dagars förlopp, återgäldade besittningstagaren inköpspriset, förökadt med en denier för hvarje sou under en livre, samt med tolf deniers öfver hvarje livre. Under tiden kunde man genom porten, som fortfarande stod öppen, blicka in i det enda rum, hvaraf huset bestod; i det innersta och mörkaste hörnet deraf syntes en man, sictande vid en vagga. Han bar den framtill utsydda drägt, den hatt med påfågelsfjäder och de violetta ullstrumpor, hvarigenom i hela hertigdömet Bretagne skräddarne åtskiljdes från andra handtverkare. Det skulle varit svårt att vid första anblicken bestärma hans ålder; bar visade ett af dessa ansigten utan skrynklor. men också utan ungdomlighet, öfver hvilka åren halka fram liksom himmelens regn öfver