Article Image
presentativ iorfattning, och atti ofrigt utveckla sjelfstyrelsen på ön. I slutet af sitt tal förklarade sir John regeiingens afsigt vara att öfverlemna hela den inkomst som kunde uppstå af guldminor uteslutande åt den australi ska legislaturens förfogande, hvilket väckt mycken tilfredsställelse. Huset konstituerade sig derpå som kommitte och diskuterade billen till och med 73 paragrafen. Det öfriga af sessionen var af föga vigt, lika så diskussionen i öfverhuset samma afton. Den 7 hade underhuset åter en förmiddagssession, då mr Bernal började en diskussion öfver bristen på arbetskrafter i de vestindiska kolonierna, hvarföre han sköt skulden på den förra ministeren. Sir F. Pakington höll med honom och menade att all den nöd, hvari kolonien befann sig, endast var en följd af frihandelspolitiken. I närvarande ögonblick, så nära sessionens slut, vore ingenting att göra, dock ville han tänka på bättre utvägar till nästa gång. Derpå bildade sig huset till generalkommitt och fortsatte öfverläggningarne om budgeten. För Nya Seland anslogos 10.000 . Mr Stafford förklarade att regeringen ämnade förstärka den eskader, som kryssar på vestra kusten at Afrika, hvaröfver lord J. Russell uttryckte sin fögnad och sin öfvertygelse, att om man kraftigt grepe saken an, skulle slafhandeln inom några få är vara alldeles undertryckt. Anslaget beviljades, äfvensom en summa af 153,000 för konsulaterna och några andra af mindre betydenhet. Derpå ajournerades huset till aftonen. I öfverhusets : session samma dag förekom intet som förtjenar meddelas. Consols på räkning hafva redan en vecka stått på den ovanliga höjden af 100,. I anledning af denna kursens ställning har man på börsen sedan någon tid hört det rykte, att regeringen är betänkt på en reduktion af treprocentsconsols. Detta vore dock trots penningemarknadens gunstiga läge en ganska svår åtgärd då, såsom börsberättelsen säger, vår finansminister hvarken har till sin disposition en polis att uppskrämma fondmäklarne med, eller ett belögringstillstånd och ett soldatregemente för att hålla allmänheten undertryckt, och icke lätt kan tvinga egarne af 120 millioner att uppgifva en stor del af sin egendom.v SPANIEN. En korrespondent från Madrid skrifver under den 31 Maj följande om de närvarande förhållandena: Det synes som om den spänning och de rörelser, som utmärkte de första veckorna af Maj, skulle för nya sig äfven i början at den följande månaden. Möten och sammankomster blifva med hvarje dag allt talrikare och mera besökta och diskussionerna i afseende på de vigtiga reformerna i retograd anda allt lifligare, Det är öfverflödigt att säga det man är allmänt öfvertygad om att dessa reformer icke skulle inskränka sig till en modifik.tion af grundlagen. I alla grenar af förvaltniogen skulle mer eller mindre betydande förändringar komma att ske; armåen skulle nästan helt och hället rekonstitueras; presterskapet skulle återfå vissa 1820 och 1834 afskaffade privilegier, det vill säga, återvinna den supremati som det förlorade vid Don Carlos fall. En fransk general som ankommit till Madrid, synes verkligen haft i uppdrag en ganska delikat mission till vär regering. Så mycket är ätminstone visst, att man icke kan neka det hans resa haft en rent offieiel karakter; han bivistade den sednaste handkyssnings-ceremonien. Jag skulle aldrig komma till slut om jag skulle meddela er alta de rykten som cirkulera om de ganska fördelaktiga propositioner, som man försäkrar honom hafva, i franska republikens presidents namn, gjort härvarande kabinett. Att lord Howden, engel ska sändebudet, gjort ätskilliga cemarcher i ändamäl att i Spanien upprätthälla det representativa systemet, är säkert, och dessa demarcher skola blifvit ännu verksammare sedan den franska generalens ankomst. Man har utspridt nya rykten i afseende på en mer eller mindre nära förestäende militärisk manifestation, förberedd och ledd af ätskilliga bekanta personligheter. Tvenne gänser hafva vi trott oss haiva en vigtig konflikt för dörren, i det ögonblick som man erfar att ett dekret af högsta vigt blifvit framlagdt till drottningens underskrift och att inom tvenne veckor det skall blifva det för tredje och sannolikt sista gängen. Engelska ambassadörens afresa, just under de förhållanden då denne diplomats närvaro i Madrid af nägra ansägs oundgänglig, bidrager att ät de cirkulerande ryktena gifva en större vigt än man eljest skulle tillagt dem och de måhända förtjena. Läsaren torde erinra sig att den franska Monitören för några dagar sedan officielt förkunnade att franska regeringen alldeles icke inblandade sig i Spaniens inre angelägenheter. Dessa försäkringar taga sig något besynnerligt ut vid sidan af de i ofvanstående korrespondens meddelade fakta, och utgöra ett nytt bevis på den grad af trovärdighet man får tilllägga Monitörens officiella uppgifter. TYSKLAND. Neue Preussische Zeitung berättar att Preussens kommissarie i tullkonferenssession den 7 dennes förklarat, att ju noggrannare preussiska regeringen pröfvade Wienerförslagen, desto djupare befästades dess : fattade, åsigt: att: Preussen omöjligt kunde gå in på det föreslagna projektet om en tullförbindelse med Österrike; äfvensom att tidpunkten för afslutandet af ett handelsfördrag mellan tullföreningen och Österrike ännu icke vore kommen. å : Härjemte uppmanade preussiska kommissarien de öfriga makternas representanter att innan kort inhemta sina resp. regeringars förklaring angående det parti de ämnade taga, på det att preussiska regeringen måtte blifva 1 stånd att vidtaga nödiga förberedelser till gränsbevakningens organisation. Emedlertid bar hr von Bismark-Schönhausen blifvit sänd till Wien för att underhandla i tullfrågan. Konungen och Drottningen af Preussen afreste den 8 dennes till Schlesien. ÖSTERRIKE. Kejsaren ankom den 5 dennes under kanonernas dån till Pesth kl. 4 e. m. och tog kort derefter in på kongl. slottet i Ofen. Den 6 dennes var stor presentation i Ofen hvarvid en mängd ledamöter af presterskapet och den högre adeln hade infunnit sig; äfven talrika församlingar i trakten deromkring gåfvo bans kejserl, kongl. apostoliska majestät sin hyllning genom deputationer. SCHWEIZ. Ci ÄR a RR NR LL RA LA ERA ;

14 juni 1852, sida 3

Thumbnail